|
Projektbeskrivningar
- med lokalhistoriskt
intressanta inslag UKF:s
Startsida
Forskning - Metod - Teori
Lokalhistorisk forskning
före
UKF
Just nu: Olav Haraldsons seglats * Läsa kartor med dåtida ögon - Kommentarer till en serie enskilda kartor * Arabiska mynt från vikingatiden visar vägen genom Sverige!
* Att göra historia av legender - Tolka gamla texter - teori och praktik *Adam av Bremens berättelse om Nordens geografi Historisk Tidskrifts bedömning av studierna om Adam av Bremen Artiklarna 1 och 2 och sammanfattning i Artikel 3 Frågorna till universiteten hösten 2012. Läs frågorna. * Väderstrecken i isländska sagor måste ändras för att stämma med verkligheten - 100-årig myt NYTT forskningsläge i april 2017 * Olav Haraldssons seglats i Upplands-Bros farvatten för 1000 år sedan Äldsta ortnamnen NYTT forskningsläge i april 2017 Nytt forskningsläge i augusti 2017 * Ingvar den vittfarnes resa - begreppet för isländska "å" = vattendrag; överordnat flod/älv ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- * Vad hände egentligen år 1809? - krig, revolution, regeringsform med lokalhistorisk infallsvinkel - riksdagens sätt att lösa sin största konstitutionella kris efter tre veckor utan grundlag! * Dalupproret 1743 - en demonstration för offentliggörandet av riksdagsprotokollet som berättar om hur det gick till när Sverige öppnade krig mot Ryssland. Tillägg 2014: Ny officiell historieskrivning i Norstedts "Sveriges Historia" 8-bandsverket * Krönikespelet om Almarestäket - 1502-1520 Ej scenversionen - här berättas om 4 ärkebiskopar i 8 scener * Grundläggande forskningsanteckningar kring Almarestäket - överförda från databas * Fornsigtuna - inte bara en forntidsfråga. Obesvarade frågor om dess medeltida historia * Relationerna mellan Ryssland och Skandinavien under forntid och medeltid. Här samlas artiklar och argument för en kommande sammanfattning ( Ur domstolprotokollen för Bro häradsrätt och sockenprotokollen för Bro och Låssa . Ingångar till några tidigare studieobjekt _ Kortfattad beskrivning av äldre forskningsobjekt _ Forntida kultplatser \ Rösaring Tacitus text med Per Perssons utförliga kommentarer (1929) 40-sid pdf \ Lilla Ullevi - guden Ull - arkeologisk undersökning bekräftar äldre ortnamnsforskning \ Härnevi - gudinnan Härn - skålgropar med forntida och sentida användning \ Fornborgen som blev kultplats - Dragets fornborg - Arkeologiska undersökningar _ Upptäckten av märkliga forntidsvägar - ridvägar - vid Draget _ Kungörelserna i kyrkan - motsvarande nutidens Rapport och Aktuellt i TV _ Historiografi = historiens historia. Vad hände egentligen? "wie es eigentlich gewesen ist" _ Rålambska Samlingarna skänks till Kungl. Biblioteket KB. Projektet Gällöfstas historik _ Ortsbor berättar - Utskrift av bandade intervjuer. http://www.ukforsk.se/subjekts.htm#ortsbor
Öppna artikelns länkar i Nytt
fönster ?- Högerklicka ! 1. De gamla kartorna talar
till oss - de har
något att säga nutiden
Vägen till
förståelse av kartornas budskap är i högsta grad
knuten till upptäckten av:
_ att väderstrecken i Adam av Bremens skrift är relativa till utgångsplatsen - ej till en karta _ att den 100-åriga idén om att nordbornas väderstreck skall ändras för att stämma med verkligheten i själva verket är en myt som är okänd av dagens historiker _ att samma myt beskrivs som felaktig av islandsforskningen så sent som 1965 _ att kartritarna inte hade ambitionen att fullt ut avbilda landskapet - vilket var en omöjlighet _ att kartan inte var en slags konstnärlig återgivning utan hade ett budskap att förmedla _ att kartans primära uppdrag helt enkelt var att "visa vägen'' _ att Lauritz Weibulls vetenskapliga bevis för nordbornas felaktiga uppfattning är felaktigt; _ att nordbornas uppfattning av färdvägen mellan Norden och Svarta havet är samma som den Adam av Bremen har gett uttryck för Börje Sandéns inledande artikel från Kartdagarna i Jönköping 2011 Tillägg 2013 Dito mer utförlig - tillgänglig för åhörarna efter föredraget
Jacob Zieglers äldsta karta 1529-32; Nyare version, hela kartan; Del av kartan * Floder, dragställen och orter dominerar i de äldsta landkartorna >>> Kommentar Matthew Paris 1200-talet; * Olaus Magnus karta ur De nordiska folkens historia >>> Olaus Magnus 1567 Med kommentar 1. Med kommentar 2 * Nestorkrönikans färdväg till Kiev - alternativ väg via Valdaj >>> Vattendelaren / alternativa vägar; Två 1600-talskartor * Experimentfärden med Aifur 1994/96 samma väg som krönikan >>> Kartor 1595 och 1994/96; * Dragstället vid Dnjeprs källflöde - porten till största flodsystemet >>> Flodsystemet Dnjepr-Don-Volga; Viktigt dragställe med kommentar * När Skandinavien första gången sätts på kartan. >>> Kommentar Carignanos karta 1320-talet; Skandinavien på Carignanos karta Dulcert 1339; Viladeste 1413. Viladeste m text 1, Vialdeste m text 2 * Biskop Brasks karta över Sverige - en "rektangel" fylls med information >>> Kommentar Brasks karta * Kartor som visar tusenåriga flodvägar genom Ryssland Vikingatida färdvägar finns markerade på en karta från 1413 (öppnas snarast möjligt) 3. Förteckning över enskilda artiklar / kartor En svensk resenärs observationer år 1674 vid ett ryskt "båtsläpningsställe" vid Vysnij Volocok, en plats som också är utritad centralt i det förstorade avsnittet på Mercators stora Rysslandskarta från år 1595. Carta Marina -
varför fick Olaus Magnus karta det namnet? Det är ju
ingen Carta-Marina - Argonaterna
_ Litteratur
kring tolkning
av Gamla kartor och Isländska sagor
Källmaterial Att göra historia av legender - en tolkning av texter Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! Att göra historia av legender Historieskrivning med vetenskaplig ambition är inte gammal, knappt 150 år. Här har sagorna ingen plats! Så har det hetat sedan 1900-talets början. Och likväl finns det mängder av historia grundade på sagor. Jag vill erinra om att människan skiljer sig från djuren genom att ha en historia - och den har vi hittat på själva. All beskrivning av vad människan varit med om är något författat. Vi vill ju ha ”en historia” att luta oss mot i tidens alla skiften. Ambitionen i de flesta fall är att historien skall vara så sann som bara är möjligt. Det har därför utvecklats metoder för att sortera bort tvivelaktigheter. Källkritik - Isländska och Latinska texter /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor UPP Väderstrecksproblematiken
- en myt Under en lång
följd av år - ända sedan jag i hembygdsboken
(1984) berättade om Olaf Haraldsons besök här, har jag
varit
övertygad om att sagatexterna väderstrecksriktningar
nöjer sig med de fyra kardinalriktningarna som kan variera up till
max 45 grader, aldrig upp till 90 grader för då är vi
ju redan inne på ett nytt kardinalväderstreck. I några
andra artiklar berättar jag mer detaljerat om hur det kan ha
gått till när idén om att
vrida väderstrecken uppkom i början av 1900-talet. I
själva verket stadfästes då en myt om nordbornas felaktiga
uppfattning om åt vilket håll norr låg. Den hade
fått sin sanktion i en vetenskaplig
artikel 1928 av ingen mindre än Lauritz Weibull. Ännu 1984
ansågs
vridningen av äldre väderstreck vara högsta sanning, men
då hade vridningen ökat till 90 grader! Det skedde i
nyöversättningen av Adam av Bremens skrift om Norden. Denna
felaktiga uppfattningen har senare övergivits av samme författare i en dansk skrift om
väderstreck i Norden.
Gemensam nämnare för Adams berättelse Artiklarnas 1-3 och Olav Haraldssons seglats i Mälaren. /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor UPP Artikel nr 1 /_ Nyskriven översiktlig presentation av nedanstående tre artiklar augusti 2012 /_ Adam av Bremen - inget fel på hans väderstreck - ny tolkning av hans geografi Inledande artikel 2011-08-31 Läs gärna Artikel 2 som inledning - med sammanfattning av 1 Kan en viss tolkning av begreppet Baltiska havet ge oss ny historia? Adams definition av Baltiska havet - kontra historikers och havsforskarens definition. Adams förklaring öppnar dörren för en annan tolkning av Nordens geografi. Vad står det egentligen i hans latinska text? Första 'kartan' över Skandinavien. Sambandet mellan Adams text och medeltida seglationsbeskrivningar. Det Baltiska havet - ett 1000-årigt namn med två betydelser = Digitalt Nyhetsbrev 2011-08-24. Äldre version av Iakttagelser...... vid läsningen här ovan Äldre version utbytt 2012-07-06 Iakttagelser vid läsningen av den äldsta detaljerade geografiska beskrivningen /_ Adam av Bremen - Felaktigt utgångsläge har styrt översättningen Artikel nr 2 Anmärkningsvärda iakttagelser vid översättning och tolkning - överhoppade ord latinska ord leder till felaktig/annan översättning. Här lämnas förslag på tolkning anpassad till lokala miljön Äldre version utbytt 2012.07-07 Fler iakttagelser vid läsning av Adam av Bremens skrift /_ Sammanfattn. av artiklarna 1 och 2 - för dem som vet problematiken - Artikel nr 3 Väderstrecken och det s.k. 'Baltiska havet' i Adam av Bremens berättelse från 1070-talet /_ Översiktlig presentation av ovanstående artiklar. Tillägg okt 2013 Del B Tillfällig kommande text /_ Fylligare redogörelse för diskutabla moment vid tolkningen av Adams text Kommentarer till vissa Noter i bokens notapparat. 596; 600; 611; 625; 678 av Börje Sandén Begreppet baltisk ur boken Östersjöregionen år 2004 av Anders Fröjmark. Belt-havet som segelled finns kvar i 1500-talskartor Kritisk granskning av vissa vedertagna uppfattningar om vad Adam har velat berätta. Ripheiska bergen /_ Citat / aktuella forskares artiklar - källor Nordbornas påstådda felaktiga uppfattning av väderstrecken. L. Weibull bevisar att så är fallet (1928). Ur Geo-etnografiska inskott och tankelinjer hos Adam av Bremen: Weibulls indirekt ändrade ståndpunkt (1931) Början av "...inskott och tankelinjer Lantinska texten, Bernhard Schmeidler 1917, urval 20 sidor Adams text i svensk översättning 1984 Adams text i 1718 års översättning Birger Nermans tolkning av isländska sagor: Fornvännen 1919; STF 1922 Tunberg - Baltiska havet Nordenskiöld-Ottar-Vita havet /_ En förstudie kring nordbornas väderstrecksbegrepp - bakgrunden till Fylligare redogörelse (temporär) Exempel på hur Lauritz Weibull lyckats leda i bevis att nordborna inte visste exakta riktingen mot norr. Adam av Bremens påstådda dåliga uppfattning av väderstrecken i Norden dominerade i ca 100 år /_ Artiklar om bl.a. väderstrecken i Snorre Sturlasons Heimskringla ur UKF:s Nyhetsbrev. Del av projektet om Adam av Bremen. Vad hände egentligen när vikingen Olav Haraldsson besökte Upplands-Bro för 100 år sedan. Att göra historia av forntida legender - är det möjligt? Ur Nyhetsbrev 2011:2 /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor Olav
den heliges saga
Här finns nu inledningsvis ett viktigt tillägg 2016-09-25 Klicka här för Huvudartikeln Olov den heliges seglats i "Mälaren" åren 1007-08 När grundforskningen kring de aktuella isländska texterna gjordes i senare hälften av 1900-talet utgick man från den regel som forskningen då tillämpade. Det betydde att förekommande väderstreck hade vridits upp till 90 grader för att de skulle stämma med verkligheten. (Weibull) I den tolkning som jag gör har väderstrecken inte ändrats, vilket betyder att den geografiska framställningen är den som gällde före den Weibullska eran. I berättelsen om Olav den heliges besök i mälarområdet har därmed begreppet Svitjod återfått sin rätta utsträckning såsom varande landet norr om Mälaren och på bägge sidorna om nuvarande mälarfjärden Skarven. Här följer nu först några exempel där de två tolkningsmodellerna ställs mot varandra. Vi ser då att den Weibulska doktrinen placerar Svitjod på bägge sidorna om Mälaren, varvid forskarna tvingas manipulera med väderstrecken. Legendariska sagan och Heimskringla: "Olav seglade österut framför Svitjod tills han kom till ett vattendrag som heter Skarven." Stockholms historia i 2 band: 1981: Olav seglade vidare längs Svitjods östkust och gick in i Lagen = Mälaren Obs Lagen/Mälaren är vid denna tid en del av havet! Obs. Karl G. Johansson. Fabel band 2, missar att Mälaren då var en del av havet, fotnot s.349 Begreppet 'stocksund' I min framställning gäller också 1800-talets uppfattning att begreppet 'stocksund' skall användas i den pluralform det har i de äldre tolkningarna av såväl Ynglingasagan som Olavssagan. Med den tillämpningen utesluts automatiskt den i vissa kretsar ännu idag hävdade åsikten, att både kung Agne (Ynglingasagan.) och norska kungen Olav (Snorre Sturlason) varit förknippade med platsen för det blivande Stockholm. Båda berättelserna om Agne och Olav är knutna till Stocksunden vid nuvarande Almarestäket. Forskargruppen som 2016 utgivit boken Stockholm före Stockholm menar att både Olav och Agne är knutna till Stockholms historia - det framgick tydligt av reportaget i Vetenskapsradion vid presentationen av boken. Ursprungliga texten i Ynglingasagans berättelse om Agne lyder: "På vägen österifrån lade han till vid Stocksunden och slog upp tälten på näset som då var skogbevuxet". (Hildebrand 1869 sid. 26) Platsen är näset vid de båda sunden Stora och Lilla Stäket, noga räknat näset mellan Stäksön och Kungsängenlandet. Tältplatsen är på en av de två villatomterna på näset. Ursprungliga texten i "Den store saga om Olav den hellige" i Kungl, Biblioteket i Stockholm. Oscar Albert Johnsen og Jon Helgeson lyder: Då for kung Olav ut till Stocksunden och kom där ej ut. Det mindre sundet var troligen segelbart endast vid extra kraftig vårflod Väl att märka I det senaste större historieverket, Norstedts "Sveriges Historia" i 8 band, finns ingen som helst koppling mellan Stockholms historia och Olav den Heliges resa i Mälartrakten. Jag uppfattar det som att författaren är medveten om att Olav aldrig varit på platsen för Stockholm. Olav den helige är naturligtvis omnämnd i andra sammanhang i historieboken. Det förefaller som om den akademiska forskningen hittills inte uppfattat att det också funnits ett mindre sund vid Stäket. I historisk tid kunde det endast användas vid högvatten - och då i första hand för att minska vattentrycket vid det stora sundet.. Ända in på 1700-talet var sundet vattenförande. Kartorna visar att det fanns en bro över vattendraget. Aschaneus - första riksantikvarien - skriver på ett ställe i sina skrifter "Lille Steke, ther som fordom vindbro varit haver".  
Foto Ulf Björkdahl Foto Börje Sandén Vi vet att nivåskillnaden var 1,2 m år 1839. Strömmen var så stark så att den första ångbåten med propeller måste vänta 4 dagar innan den orkade ta sig uppför strömmen. På 1700-talet var isgången så svar att färjan slet sig och drev lånt ut på Görväln. Topografin, geografin, kartorna och inte minst de två sagatexterna torde med önskvärd tydliget visa att platsen för Stocksunden inte är vid nuvarande Gamla stan. Se Hildebrands fotnot på sid 7 i hans utgåva av Konungaboken del 2 år 1869. Där kan vi läsa följande: Man torde kunna med visshet antaga, att Stocksund är en förväxling med Steksund och att såldes hela tilldragelsen passerat vid det norra Stäket, där utloppet är smalt, vårfloden ännu besvärlig och där för övrigt finnes vid sidan av den nuvarande farleden en annan kortare igenvallad. Det synes som om Agnefit skulle hava legat där uppe och icke på det nuvarande Stockholms plats. Det nordligare läget har ock största sannolikheten för sig. Det är bibliotekarien Styffe som först fästat uppmärksamhet vid detta. "Forskningens dåvarande ståndpunkt" Sagan om Olav den Heliges besök i Mälarområdet fick en framträdande plats redan när jag arbetade med hembygdsboken "Det hände i Upplands-Bro" (1984). Den professor jag kontaktade hade följt forskningens "dåvarande ståndpunkt" och utnyttjat den möjlighet som ledde till förmån Stockholmsalternativet. Se exemplet i början av denna artikel. Ända sedan jag läste Weibulls artikel, och såg vilka argument han använde som bevis för nödvändigheten av att ändra på väderstrecken, har jag förstått svagheten i hans bevisföring. (du kan hitta hans text på UKF:s hemsida) Mina studier i ämnet finns i ett antal artiklar på UKF:s hemsida som jag använder som kommunikationsmedel. Mycket gamla ortnamn i Upplands-Bro kommun. Vi kan alla konstatera att några av de äldsta ortnamnen i vårt land faktiskt finns i kommunen och att den äldsta skrivna historien därför också är vår lokalhistoria. Vi kan också konstatera den historiska forskningen tidigt kommit fram till att händelserna vid Stocksunden (= Stocksund !) ägde rum i Stockholm, men att forskningen nu tycks vara öppen för att text-trogen tolkning . Vi kan nu med intresse följa den kommande utvecklingen med hopp om en deklaration om vilken ståndpunkt aktuell forskningen nu intar i frågan om det Weibullska inflytandet i dagens situation. Sagan finns i några olika versioner kopierade efter isländska handskrifter. En av dem - den äldre - berättar om Stocksunden vid Skarvens utlopp till havet. Namnet Skarven används än i dag på vattendraget norr om de båda sunden vid dagens Almare-Stäket. Det större sundet kallas Stora Stäket och det mindre benämns på Lilla Stäket eller Bakstäket. Det är det mindre sundet som Olav utnyttjade vid flykten ut från Skarven, där han blivit instängd. Den versionen nämner också två väderstreck som passar väl in i de geografiska förhållandena vid Stäket, men inte vid Stockholm. Forskningen har traditionellt placerat sagans Stocksunden vid Stockholm Det var nämligen där vattnet forsade ut i havet, när sagan först blev känd i Sverige på 1600-talet. Observera att den ursprungliga texten använder pluralformen för sund. Vad man inte visste på 1600-talet var att Mälaren på Olav Haraldssons tid var en havsvik som således var en del av nuvarande Stockholms skärgård. För tusen år sedan kunde man båtledes ta sig via minst fem olika sund i skärgården fram till Stocksunden. Därifrån sträckte sig havet ända upp till orterna Valsgärde och Vendel norr om Uppsala. Stora mängder vatten skall ut genom Stocksunden Fyrisåns överskottsvatten och allt vattnet från fjärdarna och deras tillflöden skall till slut ut genom Stocksunden vid nuvarande Stäket. Det gäller också Örsundaån som rinner upp i trakten av Sala Även vattnet från Sävja och Almunge når till slut Stäket. Dessutom avvattnas till Stäket den relativt stora Vallentunasjön med dess tillflöden. Varje vår uppstår mer eller mindre starka strömdrag vid Stäket helt beroende på vårfloden storlek Med den ovan nämnda omständliga återgivningen av vattenflödena i Uppland vill jag fästa uppmärksamheten på att det verkligen är stora vattenmängder som skall passera de två stocksunden Islänningarna var väl underrättade om seglationsförhållandena i Svitjod En tredjedel av hela textmassan. om Olavs besök används för att beskriva geografiska, geologiska och hydrografiska förhållanden i ett för dem avlägset land. Sagan använder 11 tryckta bokrader av de 35 rader som hela händelseförloppet omfattar. Följande står i de 11 raderna. Det föll den tiden mycket regn. I hela Svitjod faller vart rinnande vatten ut i Skarven och från denna går ut till havet allenast en mynning, som är så smal, att mången å är bredare. Då det regnar mycket och töar, faller vattnet så häftigt, att det är fors i sundet, och Skarven stiger så mycket upp på landen, att det är stor översvämning. . Vad kan ha varit anledningen till denna utförliga beskrivning i ett så långt bort liggande land? Jag tror att det måste ha en praktisk betydelse för kommunikationerna med vårt land. De sjöfarande skulle veta att vid vårfloden - och endast då - kunde det vara svårt att komma fram till Svitjods bebyggda trakter den vägen. Vid högvatten var det enklare att använda den urgamla vägen via Draget i Kalmarviken. Där kunde fredliga handelsmän få hjälp av ortsbefolkningen. Att den möjligheten fanns, har vår första riksantikvarie Aschaneus dokumenterat i sina skrifter. Han säger att befolkningen i Kalmrsandstrakten fått ett öknamn som syftar på denna hjälp: "Kalmarboo kånkare, de är Dragare eller förare" Fyrisåns överskottsvatten från de många tillflödena både från väster och öster måste alltså passera genom Stocksunden på sin väg ut mot det "vida havet". Detta har verkligen den isländska texten framhållit när den talar om häftigt forsfall och stor översvämning. Observera! Med den Weibullska tolkningen blir det havsviken Mälaren som svämmar över! En orimlighet. Världshavet svämmar inte över för ett överskott av vatten i Uppland. Och - en översvämningen sker naturligtvis ovanför forsfallet. Det var Skarven som svämmade över på Olavs tid och det är fortfarande vid Skarvens utlopp som det blir forsfall, mer eller mindre varje år. I vår tid kan verkligen Mälaren svämma över eftersom nu är den en insjö. Det är inte många år sedan det var nära att Mälaren skulle rinna in i tunnelbanesystemet vid Gamla stan. trots att alla slussar var öppna. Ännu ett språkligt uttryck behöver förklaras När Olav lyckades ta sig ut vid Lilla Stäket kan man säga att han kom ut på det "vida havet". Dessförinnan var han förvisso också på havet, eftersom hela Upplands skärgård låg ute i havet. Forsfallen vid Stäket kommer att fortsätta. Landhöjningen gör att forsfallet i Norrström kommer att öka med några millimeter varje år. När det i sagan sägs att Olav tog sig ut på havet vid Stocksunden är det inte helt riktigt. Han var ju redan på havet. Det i sagan nämnda trånga sundet och de höga bergen på bägge sidorna orsakar varje år större eller mindre översvämningar.Landhöjningen har inget med den saken att göra. Landhöjningen gör att Norrström får högre fallhöjd varje år. På min barndom kartor låg Mälaren 0,3 m högre än Östersjöns nivå. Nu står det 0,7 m på kartorna. (det måste fortfarande muddras regelbundet) Uppland var med andra ord en ofantlig skärgård där man båtledes kunde förflytta sig bekvämt i hela vattenområdet.. Jordskorpan höjde med ungefär 5 millimeter varje år eller 5 meter på tusen år. Någon gång omkring år 1250 började det bli strömmande vatten i sundet som nu heter Norrström. Vid snösmältningen på våren fylldes alla fjärdarna i denna "Upplands skärgård". Allt vatten skulle ut till Sagans Stocksund var således inte Norrström. Sundet måste ligga där både Olav och hans samtid ansåg att havet började Genom att bl.a. ändra på sagans väderstreck med 90 grader vid tolkningen av texten har man velat få berättelsen att passa in på Stockholm. Det var de mycket inflytelserika bröderna Weibull som fastslog att man ofrånkomligen måste vrida på väderstrecksanvisningar i såväl isländska sagor, som i den samtida latinska texten som angav orter i olika väderstreck En akademisk institution menar att väderstrecksproblemet inte finns, en annan hävdar - med uttrycket "anser" - så sent som 1992 att det är Norrström som är sagans Stocksund. Kort sammanfattning 2013-01 av debatten Ny ännu kortare sammanfattning 2013-10-13 Snorre Sturlasons berömda skildring av Olaf Haraldsons seglats i "Lagen" De bägge sagorna ger oss många historiska detaljer. Artikeln i Nyhetsbrevet 2011-1 beskrev kortfattat problemställningen och argument för en tolkning som visar att händelsen bör ha ägt rum vid Kungsängen-Stäket. Men det behövs mycket mer för att ändra på en hundraårig tankegång. Ett stort fartyg reagerar som bekant långsamt när kaptenen vill ändra färdriktningen. Han måste förbereda kursändringen i god tid. I vårt fall med texter måste ett antal fakta vara fast förankrade i medvetandet hos den som vill försöka förstå dunkla, ibland missvisande sammanhang. Argumenten kan liknas vid byggstenar i ett teoribygge som vill leda fram till en hållbar struktur i den nya byggnaden. Aderton sådana byggstenar ingick i del 2 av förra numrets artikel, den som finns på hemsidan i artikeln: Olav den heliges seglats i ”Mälaren” åren 1007-08. Några av de mest grundläggande stenarna vill jag nämna här innan vi går att presentera själva händelseförloppet så som det framgår när man slår ihop de två viktigaste sagorna i artikeln Två sagor – En händelse. Några viktiga grundfakta för bedömningen av händelseförloppet. _ Det finns en framträdande olikhet mellan de två sagorna. Endast den yngre sagan – Snorre Sturlasons sammanställning från flera äldre sagor – säger att Olaf var tvungen att gräva sig ut till havet. Hur har den uppfattningen uppkommit? _ Bägge sagorna säger att platsen för händelsen var där det namngivna vattendraget via ett smalt sund rann ut i havet. _ Havet började inte i Stockholm för 1000 år sedan. Mälaren blev inte permanent insjö förrän i slutet av 1200-talet, ca 250 år efter Olaf Haraldsson besök. _ Den okända författaren till den äldsta texten - den legendariska - visste att Olav seglade i Skraven. _ Den kända författaren Snorre Sturlason visste inte namnet på vattnet som Olav seglade in i. Han använde då det allomfattande namnet Lagen = 'vatten'- lagun-vätska. Sentida tolkare trodde därför att Lagen = Mälaren. Sagan säger att Olav seglade på havet öster ut framför Svitjod. Det måste vara felaktikt ansåg man eftersom Olav måste ha seglat västerut för att komma till Skarven från Östersjön. Här har forskare (Weibull m..fl.) på 1900-talet bestämt att man måste vrida på isländska väderstreck. 1700 -1800-talens forskare visste att Olav använde den urgamla färdvägen genom Södertälje och således fortfarande befann sig på havet, när han vek av mot öster och seglade framför Svitjod tills kan kom fram till Skarven, som mynnade ut i havet via två mynningar som då hette Stocksunden. _ Sagorna säger att vattendragen – Lagen resp. Skarven - svämmade över vid vårfloden. _ Den akademiska forskning säger att sagans beskrivna vattendrag är nuvarande Mälaren _ I boken Storstockholms bebyggelsehistoria (2. uppl. 1991) av Ingemar Johanssons skiljer författaren noggrant på sagans ord och det verkliga förhållandet. _ Även Jonathan Lindström markerar att Snorre Sturlasons saga inte stämmer med verkligheten i boken Stockholm från början (2012) Han framhåller särskilt alternativet Stäket i Upplands-Bro. Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! Den här länken leder till en presentation, där sagornas visas "parallellt" stycke för stycke. Man ser likheter och olikheter. Det samlade resultatet ger många lokalhistoriskt värdefulla detaljer. De inlagda kommentarerna är en förkortad version av de som finns i den stora artikeln om seglatsen i våra farvatten för 1000 år sedan. I en rad artiklar i UKF:s Nyhetsbrev och på dess hemsida har jag genom åren framfört min åsikt. Den ursprungliga versionen har uppdaterats åtskilliga gånger. Den finns både i en längre och en kortare version på hemsidan, bägge med länkar som leder till såväl texter som kommentarer: ........................................................................................................................... Olov den heliges seglats i "Mälaren" åren 1007-08 - Huvudartikel Vad hände egentligen år 1007-08 - kortare artikel Två versioner av Olafs saga - En händelse. Du kan "parallelläsa" avsnitt för avsnitt /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor (Litteraturförteckning med det material som UKF har tillgång till.) Krig - revolution - kungen avsatt - ny
regeringsform / Adlersparres Tibble-Promenoria - inte bara adelsmän i regeringen! Demokratins utveckling i Sverige / Problem vid undertecknandet av regeringsformen. Artikeln berättar om vad som hände 1809 / Den fullständiga artikeln om händelserna 1809 Märkesåret 1809 / Frågeställningar 2009 angående undertecknandet. Obesvarad fråga till ansvarig. 2011 / Litteraturförteckning för den som läsa mer än det som står på hemsidan - länge bortglömt - obesvarade frågor kring medeltid Fornsigtuna - kompletterande förskning behövs ........................................................................................ Tillägg 2013-10-15 sedan Jonas Ros bekräftat sin övertygelse att Fornsigtuna varit Kungsgård Intressant
är vad Jonas Ros säger om min tolkning av Fornsigtunas
fortsatta öden.
Han
var med vid utgrävningarna i Sigtuna stad och har skrivit en
bok Sigtuna under sen vikingar och tidig medeltid där han
refererar till UKF:s hemsida Fornsigtunas medeltida lämningar
Jonas Ros skrev: Men kungen och hans hushåll var ambulerande under vikingatiden och medeltiden. Maten tog ju slut på en gård och då reste de vidare, men under medeltiden var kungarna ofta på resande fot för att utöva sin myndighet. Det är främst de
två översta filerna som Jonas Ros syftar på i
nedanstående "dagsfärska lägesrapport".
För 10 år sedan
kommenterade jag David Damells tolkning i grävningsrapporten med
artikeln Fornsigtunas medeltida samlingar där jag kom till
slutsatsen att det vi grävt ut inte var ruiner av det
medeltida ursprung som Aschaneus beskrivit 1612. Allt vi grävde under 5
somrar var forntida rester.
Påven Alexander ville
få tillbaka Fornsigtuna på 1170-talet och domkapitlet
fick år 1215 påvens tillstånd att flytta tillbaka
till Sigtuna. Domkapitlets intresse kan bero på att det
redan fanns en biskopsborg i Fornsigtuna som kungamakten kan ha tagit
över och gjort till kungsgård. Det måste vara ett
särskilt stort intresse för Fornsigtuna när
man inte ger efter för påvens önskan. Det
är alltså min tro att kyrkan med ekonomisk och
byggnadsteknisk kunskap skapade ett "fast hus" (Aschaneus uttryck 1612)
som lämnat efter sig de medeltida byggnadsresterna.
Jonas Ros skriver i sin bok om utgrävningarna och tolkningen
av dem (Sigtuna under sen vikingatid och tidig medeltid,
2009) I källförteckningen refererar han till min
fil "Fornsigtunas medeltida ursprung."
Än idag håller
således Jonas Ros fast vid sin åsikt att det funnits en
medeltida kungsgård här. Det är ett påfund
från 1900-talet att kungsgården skulle ha legat omedelbart
öster om kyrkan. !700-1800-ens beskrivningar talar
om platsen för Signhildsberg (se mina anteckningar i de
översta filerna här ovan
Dalupproret 1743 - en demonstration för offentliggörandet av riksdagsprotokollen som berättar hur det gick till, när Sveriges riksdag = 'svenska folket' öppnade krig mot Ryssland. / Hur blev en mycket allvarlig rikspolitisk händelse ett ämne för lokalhistorien i Upplands-Bro? / Hur ändrades historieskrivningen så att "Stora daldansen" blev Dalupproret 1743? / Hur kunde ett uppror sedan förvandlas till demonstration? / Hur kunde en politisk demonstration placeras under Rubriken Brott och Straff är 2011 ? / Här ställde folket kravet att få läsa riksdagens protokoll - man ville veta varför Sverige anföll Ryssland. -ett av allra första försöken till offentlighetsprincipen / Här presenterades demokratins grundidé om att riksdagsmän skulle vara ansvariga inför sina väljare? "Representativ demokrati" Principalatsfrågan - en extrem form av demokrati - första gången en sådan idé framförts av en europeisk folkgrupp (Michael Roberts. Frihetstiden) Tillägg 2014 / Här diskuteras den nya situation som uppkom 2011 när historieforskningen inte läser alla käll- skrifter ! Se Norstedts Sveriges historia, 2011 sid 326. Elisabeth Mansén skapar en annan historia . Varför hoppar Mansén över de 24 timmar då den demonstrerande allmogen förhandlar med regeringens representanter? Att det pågick förhandlingar mellan regerings-representanter och ledningen för den demonstrerande allmogen nämns inte med ett ord. I stället får vi en ny historieskrivning: "Som det nu var höll bönderna (!?!) sin position under några dagar utan att kunna utnyttja den. Båda sidor väntade och ingenting hände." Manséns sätt att använda ordet bönder avslöjar att hon talar om bönderna i bondeståndet. Men det var inte alls bondeståndet som protesterade. Det var enskilda svenskar, dalkarlar, västmanlänningar, upplänningar, soldater, lägre officerare som protesterade i en storslagen demonstration. Det står det sannerligen inte mycket om i bondeståndets protokoll. Där rapporteras dock om allmogens skrivelse från Tibble gästgivargård i Kungsängen. På dagen med den stora massakern på Gustav Adolf torg står det inget alls i protokollet. Dagen efteråt kommer en beskrivning som inte överensstämmer med det kända händelseförloppet. Skulden för dödandet läggs helt på allmogen, som påstås ha börjat stridshandlingarna. _ ingenting hände !? Några av demonstranterna utsedda representanter och den del av "regeringen" som inte flytt från staden sammanträdde. Resultatet blev två protokoll med överenskommelser inför avmarschen mot hembygden. De finns i UKF:s bok "Vad hände egentligen del 3 (1993) och på hemsidan sedan ca 1997. Av uttrycket 'ingenting hände' får man uppfattningen att författarens källa är bondeståndets protokoll. Den aktuella dagen är nämligen överhoppad i den tyckta protokollsversionen från början av 1800-talet (HSH:15). _ bondeupproret !? Att kalla demonstrationen ett uppror gav regeringen legitimitet för den militära insatsen inför de många utländska ambassader som bevakade det politiskt framtvingade tronföljarvalet. (Det var egentligen mot lagen att välja tronföljare innan kungen var död!) Demonstranternas deklaration i det av forskningen länge undanstoppade "Tibble-dokumentet" med löftet att deras kandidat skulle väljas, var uppenbarligen så allvarligt menat att det löftet togs bort i den officiella beskrivningen av vad som hände. Det skulle ju för framtiden sett alltför illa ut om demonstranter dödas därför att de begär att ett fattat beslut skall följas. Under den mycket speciella situationen landet befann sig i hade det sekreta utskottet beslutat att gå demonstranterna till mötes och välja böndernas kandidat till tronföljare. Inför den kommande massakern på Gustav Adolfs torg känns det synnerligen angeläget att framhålla att allmogens representanter vid förhandlingarna accepterade de styrandes val av tronföljare. I beslutsprotokollet finns alltså inte frågan kvar! Den finns i allra högst grad kvar i anteckningarna från sammanträdet. Frågan släpptes när en trupp soldater marscherade in lokalen. Exemplen ur Norstedts Sveriges Historia här ovan är en bra illustration till tesen att all "historia är något författat". Beroende på enskilda författare och de källor som används kan en och samma händelse ges helt olika utformning. Det visar också på hur lokalforskaren kan bidra med andra källor som ger en vidare syn på ett händelseförlopp. Mycket positivt Mansén framhåller att riksråd och riksdagsmän i fortsättningen lyssnade och tog hänsyn till böndernas synpunkter. Detta är en nyhet i dagens historieskrivningen kring 1741-43. Men varför vill man inte kännas vid att deras argument fanns redan 1743. De handlade ju i sak om offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningen. Allmogens argument gick t.o.m. längre än så. I ett "Hörsamt memorial" riktat till bondeståndets riksdagsmän krävdes att "Det är Ärendsmannens (riksdagsmannens) skyldighet att göra dens vilja som sänt och anlitat honom". Det är med andra ord grundregeln för den representativa demokratin vi bevittnar 1743. Det i Manséns forskning okända förhandlingsprotokollet från 22 juni (ej bondeståndets) innehåller 10 punkter som i klartext beskriver situationen. Jag tycker det är intressant att just lyfta fram hur bönder och allmoge agerade för att uppnå detta resultat. i demokratiutvecklingen i Sverige. Denna allmogen ställning var unik i europeiska sammanhang 1743. Tibble-dokumentet från 19 juni 1743 med svaren på regeringens frågor om avsikten med demonstrationen nämns inte i traditionellt historieberättande. Första punkten var så graverande för "regeringen" att delar av den utelämnades i regeringens offentliga beskrivning av händelserna mindre än 2 veckor efter massakern. Dokumentet är omnämnt i en äldre doktorsavhandling. Jag återfann det i landsarkivet i Uppsala, där det var instucket i ett annat dokument. Benämningen Tibble-dokumentet skapades av mig eftersom vi också har en Tibble-Promemoria från den verkliga revolutionen 1809. Den handlar om böndernas fortsatta försök att få ett avgörande ord med i rikets styrelse. Hela den historien - med länkar till förklarande historiska handlingar finns under rubriken Märkesåret 1809 Ovanstående frågor aktualiserades redan år 2001 i samband med den diskussion som uppkom i några pressrecensioner efter Karin Sennefelts avhandling "Den politiska sjukan - dalupproret 1743 och frihetstida politisk kultur" år 2001. Frågorna hade lyfts fram år 1993 i UKF:s bok om Dalupproret 1743 i Del 3 av serien Vad hände egentligen? Boken fick en mycket positiv beskrivning av prof. Alf Åberg i SvD:s "Under strecket", som konstaterade att det inte handlade om ett uppror utan om en demonstration. Karin Sennefelt konstaterade att UKF:s bok var den enda sedan 1930-talet som behandlat ämnet i ett rikspolitiskt perspektiv. Trots att händelsen i doktorsavhandlingen 1930 fått beteckningen "Dalupproret 1743" fanns den inte upptagen i Nationalencyklopedin under bokstaven D (år 1990). Jag misstänkte att den skulle återfinnas under bokstaven S. Mycket riktigt. När utgivningen kommit så långt år 1995 löd NE:s ord: "stora daldansen, vedertagen men till sitt ursprung avsiktligt nedsättande benämning på ett bondeuppror som utgick från Dalarna 1743, mer korrekt benämnt Dalupproret 1743." Sista meningen i UKF:s bok 1993 löd: "Det kan dock vara värt att lägga märke till att dalupproret 1743 i ett uppslagsverk av detta slag kommer att beskrivas under ett förklenande - och dock vanligt - uttryck". Länken till "Register över artiklar på hemsidan" innehåller 26 artiklar i ämnet Här några exempel på artiklar: Lyssna när Börje Sandén läser de 6 första minuterna av den banbrytande boken Alf Åberg: Nytt ljus över Daldansens blodbad Börje Sandén: "Stora daldansen" i nytt historiskt ljus Tibble-dokumentet: Sex frågor till regeringen/riksdagen. Tibble gästgivargård 19 juni 1743 ukforsk- enligt Fryxells undersökning Nytt förord år 2001 inklistrat i UKF:s bok: När Sverige är ordförandeland i EU. Principalatsläran- en grundbult i den representativa demokratin Register över 26 artiklar på hemsidan Krönikespelet om Almarestäkets historia Ursprungsmanus - hela historien från 1502 t.o.m. Blodbadet Scenversion var nedbantad till sista ärkebiskopens tid Länk till PDF-fil KRÖNIKESPEL OM HÄNDELSERNA KRING ÄRKEBISKOPSBORGEN VID STÄKET Den
nationella frigörelsen - folkrepresentationens födelse Manusversion
1986-03. Börje Sandén 1.
Klockargården i Näs 1520 - strax efter Stockholms blodbad. 2.
Riksmötet på Nääs äng - 5 juni 1502 3.
Tingsplatsen vid Bro kyrka - sept/okt 1515 4.
Hos Gustav Trolle på Stäket - augusti 1516 5.
Sten Stures läger utanför Stäket - slutet av 1516 6.
Belägringen av Stäket - 10/3 1517 7.
Jul på Granhammar 1517. 8.
Stäkets krog. mars 1518 SAMMANFATTNING
av innehållet i KRÖNIKESPELET Krönikespelet
börjar några dagar efter Stockholms Blodbad.
Första scenen ger en
repetition av det allmänt kända historiska
händelseförloppet
kring Stockholms
Blodbad. De
följande scenerna skildrar i kronologisk ordning sådana
händelser som leder fram
till blodbadet - med särskild hänsyn till lokala
förhållanden. Krönikespelet
avslutas med en scen förlagd till Stäkets krog
1518 under pågående
rivning av slottet. KRÖNIKESPEL
= BYGDESPEL, så till vida att alla spelplatser finns
i bygden kring
Stäket STÄKET
SYMBOL FÖR: _
Sveriges
självständighet växer fram - NATIONELLA FRIGÖRELSEN _
FOLKETS
seger över ARISTOKRATIEN _
Sture
får FOLKMENIGHETENS stöd att handla mot RIKSRÅDETS
beslut _
Den
svenska FOLKREPRESENTATIONENS FÖDELSE. _
STATENS
seger över KYRKAN _ Påvens makt bryts (Sverige bryter med dåtidens Europeiska Gemenskap
|
