|
Projektbeskrivningar
- med lokalhistoriskt
intressanta inslag UKF:s
Startsida
Forskning - Metod - Teori
....................................................................................... _ Läsa kartor med dåtida ögon - teori och praktik - artikel - länkar till texter/dokumnet/kartor
_ Att göra historia av legender - Tolka gamla texter - teori och praktik _ Iakttgelser vid läsning av Adam av Bremens berättelse om Nordens geografi Artiklarna 1 och 2 och sammanfattnig Artikel 3 _ Väderstrecksproblematiken i isländska sagor - en myt på väg att avlivas? _ Olav Haraldssons seglats i Upplands-Bros farvatten _ Vad hände egentligen år 1809? - krig, revolution, regeringsform med lokalhistorisk infallsvinkel - riksdagens sätt att lösa sin största konstitutionella kris efter tre veckor utan grundlag _ Dalupproret 1743 - en demonstration för offentliggörandet av riksdagsprotokollet som berättar hur det gick till när Sverige öppnade krig mot Ryssland. _ Krönikespelet om Almarestäket - 1502-1520 - ej Scenversion 4 ärkebiskopar 8 scener _ Fornsigtuna - inte bara en forntidsfråga. Obesvarade frågor om dess medeltida historia _ Ur domstolprotokollen för Bro häradsrätt . Ingångar till några tidigare studieobjekt _ Kortfattad beskrivning av äldre forskningsobjekt _ Forntida kultplatser \ Rösaring Tacitus text med Per Perssons utförliga kommentarer (1929) 40-sid pdf \ Lilla Ullevi - guden Ull - arkeologisk undersökning bekräftar äldre ortnamnsforskning \ Härnevi - gudinnan Härn - skålgropar med forntida och sentida användning \ Fornborgen som blev kultplats - Dragets fornborg - Arkeologiska undersökningar _ Upptäckten av märkliga forntidsvägar - ridvägar - vid Draget _ Kungörelserna i kyrkan _ Historiografi = historiens historia. Vad hände egentligen? "wie es eigentlich gewesen ist" _ Rålambska Samlingarna skänks till Kungl. Biblioteket KB. Projekt Gällövsta historik _ Ortsbor berättar - Utskrift av bandade intervjuer. http://www.ukforsk.se/subjekts.htm#ortsbor
Öppna artikelns länkar i Nytt
fönster ?- Högerklicka !
Länk till beskrivningar av
enskilda äldre kartors innehåll. Under
framtagning
_ Litteratur
kring tolkning
av Gamla kartor och sagor
.................................................................
Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! Att göra historia av legender Historieskrivning med vetenskaplig ambition är inte gammal, knappt 150 år. Här har sagorna ingen plats! Så har det hetat sedan 1900-talets början. Och likväl finns det mängder av historia grundade på sagor. Jag vill erinra om att människan skiljer sig från djuren genom att ha en historia - och den har vi hittat på själva. All beskrivning av vad människan varit med om är något författat. Vi vill ju ha ”en historia” att luta oss mot i tidens alla skiften. Ambitionen i de flesta fall är att historien skall vara så sann som bara är möjligt. Det har därför utvecklats metoder för att sortera bort tvivelaktigheter. Källkritik - Isländska och Latinska texter UPP
Väderstrecksproblematiken
- en myt Under en lång
följd av år - ända sedan jag i hembygdsboken
berättade om Olaf Haraldsons besök här, har jag varit
övertygad om att sagatexternas svävande
väderstrecksriktningar inte skall tillämpas på svenska
förhållanden. I några kommande artiklar avser jag att
mer detaljerat presentera mina argument som visar att idén att
vrida väderstrecken i själva verket var en myt som 1928 fick
sin sanktion i en vetenskaplig artikel. Ännu 1984 ansågs
vridningen vara högsta sanning i ett annat vetenskapligt verk,
där väderstreckens användning diskuteras. Denna
felaktiga uppfattningen har senare övergivits av samme författare i en dansk skrift om
väderstreck i Norden. Jag tolkar Lauritz
Weibulls uttalande 1931
som en reträtt från hans uttalanden 1928 när det
gäller tillförlitligheten i Adam av Bremens
väderstrecksanvisningar från 1070-talet. Han har dock
låtit trycka sin skrift från 1928 utan någon
revidering. Har säkerligen inte velat officiellt
erkänna sitt misstag.
UPP
seglats i Mälaren. /_ Iakttagelser vid läsningen av den äldsta detaljerade geografiska beskrivningen av vårt land - Artikel nr 1 Inledande artikel 2011-08-31 Läs gärna Artikel 2 som inledning - med sammanfattning av 1 Kan en viss tolkning av begreppet Baltiska havet ge oss ny historia? Adams definition av Baltiska havet - kontra historikers och havsforskarens definition. Adams förklaring öppnar dörren för en annan tolkning av Nordens geografi. Vad står det egentligen i hans latinska text? Första 'kartan' över Skandinavien. Sambandet mellan Adams text och medeltida seglationsbeskrivningar. ( Det Baltiska havet - ett 1000-årigt namn med två betydelser) = Digitalt Nyhetsbrev 2011-08-24. Äldre version av Iakttagelser...... vid läsningen här ovan / _ Fler iakttagelser vid läsning av Adam av Bremens skrift - Artikel nr 2 Anmärkningsvärda iakttagelser vid översättning och tolkning - överhoppade ord latinska ord leder till felaktig/annan översättning. Här lämnas förslag på tolkning anpassad till lokala miljön Förslag till ändring lämnas / _ Sammanfattn. av artiklarna 1 och 2 - för dem som vet problematiken - Art. nr 3 Rubrik: Väderstrecken och det s.k. 'Baltiska havet' i Adam av Bremens berättelse från 1070-talet Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! /_ Fylligare redgörelse för diskutabla moment vid tolkningen av Adams text Kritisk granskning av vissa vedertagna uppfattningar om vad Adam har velat berätta. Ripheiska bergen Belt-havet som segelled finns kvar i 1500-talskartor /_ Citat / aktuella forskares artiklar - källor Nordbornas påstådda felaktiga uppfattning av väderstrecken. L. Weibull bevisar att så är fallet (1928). Weibulls indirekt ändrade ståndpunkt (1931) ur Geo-etnografiska inskott och tankelinjer hos Adam av bremen. Början av "...inskott och tankelinjer Lantinska texten, Bernhard Schmeidler 1917, urval 20 sidor Birger Nermans tolkning av isländska sagor: Fornvännen 1919; STF 1922 Tunberg - Baltiska havet Nordenskiöld-Ottar-Vita havet /_ En förstudie kring nordbornas väderstrecksbegrepp - bakgrunden till Fylligare redogörelse (temporär) Exempel på hur Lauritz Weibull lyckats leda i bevis att nordborna inte visste exakta riktingen mot norr. Adam av Bremens påstådda dåliga uppfattning av väderstrecken i Norden dominerade i ca100 år /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor /_ Artiklar om bl.a. väderstrecken i Snorre Sturlassons Heimskringla ur UKF:s Nyhetsbrev. Del av projektet om Adam av Bremen. Vad hände egentligen när vikingen Olav Haraldsson besökte Upplands-Bro för 100 år sedan. Att göra historia av forntida legender - är det möjligt? Ur Nyhetsbrev 2011:2 UPP Olav den heliges saga _ Intressanta upplysningar om ortnamn i Sverige-Upplands-Bro Sagan fick en framträdande plats redan när jag arbetade med hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro (1984). Den finns i några olika originalversioner direkt efter isländska handskrifter. En av dem - den äldre - berättade om ett Stocksund vid Skarvens utlopp till havet. Det namnet används än i dag på vattendraget norr om Stäket. En yngre och kortare version nämner bara ett smalt sund med namnet Stocksund på en plats där allt regnvatten i Svitjod rinner forsande ut i havet. Den sagan nämner också två väderstreck som passar in i de geografiska förhållandena vid Stäket, men inte vid Stockholm, dit forskningen traditionellt velat placera sagans Stocksund, eftersom det var där vattnet forsade ut i havet, när sagan först blev känd i Sverige på 1600-talet. Vad man inte visste på 1600-talet var att Mälaren på Olav Haraldssons tid var en havsvik som således var en del av nuvarande Stockholms skärgård. För tusen år sedan kunde man ta sig båtledes genom minst fem olika sund i skärgården fram till Stäket. Sagans Stocksund var således inte Norrström. Genom att bl.a. ändra på sagans väderstreck med 90 grader vid översättningar har man velat få berättelsen att passa in på Stockholm. En akademisk institution menar att väderstrecksproblemet inte finns, en annan hävdar - med uttrycket "anser" - så sent som 1992 att det är Norrström som är sagans Stocksund. Snorre Sturlasons berömda skildring av Olaf Haraldsons seglats i "Lagen" De bägge sagorna ger oss många historiska detaljer. Artikeln i Nyhetsbrevet 2011-1 beskrev kortfattat problemställningen och argument för en tolkning som visar att händelsen bör ha ägt rum vid Kungsängen-Stäket. Men det behövs mycket mer för att ändra på en hundraårig tankegång. Ett stort fartyg reagerar som bekant långsamt när kaptenen vill ändra färdriktningen. Han måste förbereda kursändringen i god tid. I vårt fall med texter måste ett antal fakta vara fast förankrade i medvetandet hos den som vill försöka förstå dunkla, ibland missvisande sammanhang. Argumenten kan liknas vid byggstenar i ett teoribygge som vill leda fram till en hållbar struktur i den nya byggnaden. Aderton sådana byggstenar ingick i del 2 av förra numrets artikel, den som finns på hemsidan i artikeln: Olav den heliges seglats i ”Mälaren” åren 1007-08. Några av de mest grundläggande stenarna vill jag nämna här innan vi går att presentera själva händelseförloppet så som det framgår när man slår ihop de två viktigaste sagorna i artikeln Två sagor – En händelse. Några viktiga grundfakta för bedömningen av händelseförloppet. _ Det finns en framträdande olikhet mellan de två sagorna. Endast den yngre sagan – Snorre Sturlasons sammanställning från flera äldre sagor – säger att Olaf var tvungen att gräva sig ut till havet. Hur har den uppfattningen uppkommit? _ Bägge sagorna säger att platsen för händelsen var där det namngivna vattendraget via ett smalt sund rann ut i havet. _ Havet började inte i Stockholm för 1000 år sedan. Mälaren blev inte insjö förrän i slutet av 1200-talet, ca 250 år efter Olaf Haraldsson besök. _ Sagan säger att vattendraget – Lagen resp. Skarven - svämmade över vid vårfloden. _ Den akademiska forskning säger att sagans beskrivna vattendrag är nuvarande Mälaren vilket innebär orimligheten att havet skulle ha svämmat över när det regnade i Svitjod _ Det skulle också innebära att de skulle ha plundrat Mälarens bägge stränder. Men plundringsvärda samhällen i den stora skärgården, som också innefattade nuvarande Mälaren, fanns inte, förrän sunden vid Gamla stan blev enda inloppet som kunde pålas med stockar för att hindra plundrare sig in i landet. På Olafs tid fanns minst fem öppna sund som ledde in mot Svitjod. Meningslöst att då anlägga samhällen utanför Svitjod. Ander Ödmans arkeologiska undersökningar kring Helgeandsholmen bekräftar att det inte fanns någon fast bebyggelse i närheten av nuv. Stockholm och Norrström uppkom först på 1300-talet. Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! Den här länken leder till en presentation, där sagornas visas "parallellt" stycke för stycke. Man ser likheter och olikheter. Det samlade resultatet ger många lokalhistoriskt värdefulla detaljer. De inlagda kommentarerna är en förkortad version av de som finns i den stora artikeln om seglatsen i i våra farvatten för 1000 år sedan. I en rad artiklar i UKF:s Nyhetsbrev och på dess hemsida har jag genom åren framfört min åsikt. Den ursprungliga versionen har uppdaterats åtskilliga gånger. Den finns både i en längre och en kortare version på hemsidan, bägge med länkar som leder till såväl texter som kommentarer: ........................................................................................................................... Olov den heliges seglats i "Mälaren" åren 1007-08 - längre artikel Vad hände egentligen år 1007-08 - kortare artikel Två versioner av Olafs saga - En händelse. Du kan "parallelläsa" avsnitt för avsnitt Litteraturförteckning med det material som UKF har tillgång till.
Dalupproret 1743 - en demonstration för offentliggörandet av riksdagsprotokollet som berättar hur det gick till när Sverige öppnade krig mot Ryssland. / Hur blev en mycket allvarlig rikspolitisk händelse ett ämne för lokalhistorien i Upplands-Bro? / När ändrades historieskrivningen så att "Stora daldansen" blev Dalupproret 1743? / Hur kunde ett uppror sedan förvandlas till demonstration? / När uppkom demokratins grund idé om att riksdagsmän skulle vara ansvariga inför sina väljare?/ / Hur kan en modern historisk avhandling om "politisk kultur", med Dalupproret 1743 som exempel, missa att behandla huvudfrågan i demonstrationen, nämligen utformningen av den representativa demokratin, i vilken svenska bönder och borgare begär att deras riksdagsmän skall vara ansvariga i nför dem som valt dem? Ovanstående frågor aktualiserades på nytt i samband med den diskussion som uppkom i några pressrecensioner, efter Karin Sennefelts avhandling "Den politiska sjukan - dalupproret 1743 och frihetstida politisk litteratur". år 2001. Frågorna hade lyfts fram år 1993 i UKF:s bok om Dalupproret 1743 i Del 3 av serien Vad hände egentigen? Boken fick en mycket positiv beskrivning av prof. Alf Åberg i SvD:s "Under strecket", som konstaterade att det inte handlade om ett uppror utan om en demonstration. Karin Sennefelt konstaterade att UKF:s bok var den enda sedan 1930-talet som behandlat ämnet i ett riskpolitiskt perspektiv. Trots att händelsen i doktorsavhandlingen 1930 fått beteckningen "Dalupproret 1743" fanns den inte upptagen i Nationalencyklopedin under bokstaven D (1990). Jag misstänkte att den skulle återfinnas under bokstaven S. När utgivningen kommit så långt åt 1995 löd NE:s ord: "stora daldansen, vedertagen men till sitt ursprung avsiktligt nedsättande benämning på ett bondeuppror som utgick från Dalarna 1743, mer korrekt benämnt dalupproret 1743." Sista meningen i min bok 1993 löd: "Det kan dock vara värt att lägga märke till att dalupproret 1743 i ett uppslagsverk av detta slag kommer att beskrivas under ett förklenande - och dock vanligt - uttryck". Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! Nedanstående "Register över artiklar på hemsidan" innehåller 26 artiklar i ämnet Här några exempel: Lyssna när Börje Sandén läser de 6 första minuterna av den banbrytande boken Alf Åberg: Nytt ljus över Daldansens blodbad Börje Sandén: "Stora daldansen" i nytt historiskt ljus Tibble-dokumentet: Sex frågor till regeringen/riksdagen. Tibble gästgivargård 19 juni 1743 Nytt förord år 2001 inklistrat i UKF:s bok: När Sverige är ordförandeland i EU. Principalatsläran- en grundbult i den representativa demokratin Register över 26 artiklar på hemsidan
Ursprungsmanus - hela historien från 1502 t.o.m. Blodbadet Scenversion var nedbantad till sista ärkebiskopens tid Länk till PDF-fil KRÖNIKESPEL OM HÄNDELSERNA KRING ÄRKEBISKOPSBORGEN VID STÄKET Den
nationella frigörelsen - folkrepresentationens födelse Manusversion
1986-03. Börje Sandén 1.
Klockargården i Näs 1520 - strax efter Stockholms blodbad. 2.
Riksmötet på Nääs äng - 5 juni 1502 3.
Tingsplatsen vid Bro kyrka - sept/okt 1515 4.
Hos Gustav Trolle på Stäket - augusti 1516 5.
Sten Stures läger utanför Stäket - slutet av 1516 6.
Belägringen av Stäket - 10/3 1517 7.
Jul på Granhammar 1517. 8.
Stäkets krog. mars 1518 SAMMANFATTNING
av innehållet i KRÖNIKESPELET Krönikespelet
börjar några dagar efter Stockholms Blodbad.
Första scenen ger en
repetition av det allmänt kända historiska
händelseförloppet
kring Stockholms
Blodbad. De
följande scenerna skildrar i kronologisk ordning sådana
händelser som leder fram
till blodbadet - med särskild hänsyn till lokala
förhållanden. Krönikespelet
avslutas med en scen förlagd till Stäkets krog
1518 under pågående
rivning av slottet. KRÖNIKESPEL
= BYGDESPEL, så till vida att alla spelplatser finns
i bygden kring
Stäket STÄKET
SYMBOL FÖR: Sveriges
självständighet växer fram - NATIONELLA FRIGÖRELSEN FOLKETS
seger över ARISTOKRATIEN Sture
får FOLKMENINGHETENS stöd att handla mot RIKSRÅDETS
beslut Den
svenska FOLKREPRESENTATIONES FÖDELSE. STATENS
seger över KYRKAN Påvens
makt bryts
|
