Balt-havet – Belt-havet – Vattenvägen till Ryssland-Grekland
lokalhistforsk/Forskning/Balt-Belt-havet.htm  rev 2011- 09-06;  2014-12-21

UKF:s Startsida     Iakttagelser vid läsning..... Fler iakttagelser...    Forskningsprojekt


Här följer utförligare presentation av det som påbörjats i ”Iakttagelser vid läsning….”
 
Vad är Mare Balticum egentligen?
Det finns uppenbarligen flera svar på den frågan.
Mitt förslag tar fasta på den förklaring som jag anser att Adam och hans sagesman Einhard ger oss. Det är inte alla som idag uppfattar att Adam faktiskt beskriver en färdväg sammansatt av vattenleder och dragställen.
     Det skulle vara intressant om läsare ville ta upp saken till diskussion genom att lyfta fram argument och motargument till det jag framför i det har forskningsprojektet.

I Ulla Ehrensvärds stora bok Mare Balticum görs en grundlig utredning om begreppet Mare Balticum (s.18-25). Hon tar också upp Adam av Bremens beskrivning av området, men jag misstänker att hon förlitat sig på den tolkning som översättarna av 1984 års text gjort, i vilken man inte alltid varit lyhörd för nyanserna i Adams text eftersom man förvandlar ett sund till en vik och ett vattendrag till hav. Det hade inte varit så allvarligt, om hon inte översatt det av henne skapade uttrycket ”Fretum Barbarum” med det ’Barbariska havet’.  Såsom jag tolkar  texten, och framför allt dess inre sammanhang, så talar Adam om ’det barbariska sundet’. När han upprepade gånger beskriver det som överstätterna kallar ’det baltiska havet’ använder Adam antingen ’freti = sund’ eller ’ponti = vatten/vattendrag’. Adam talar nämligen om en vattenled som sträcker sig från Danmark  genom Östersjön och de ryska flodvägarna ända till Svarta havet

Begreppet baltisk
 ”Adams väsentligaste insats i detta sammanhang” säger Ehrensvärd, ”är att han lanserar ordet ’balticus’ i samband med en reflektion kring Östersjön som havsbukt (kap 10)”.  Därefter citerar hon Adams text inklusive bukten  ”som sträcker sig  som ett bälte ett långt stycke genom de skytiska länderna ända till de grekisk-katolska länderna”. Ehrensvärd är inte ensam om att omedelbart ”glömma bort” vad Adam sagt om handelsledens beskaffenhet.
      Jag har fått intrycket att såväl Ehrensvärd som uttolkarna av texten tycks tro att Baltiska havet skulle ha ett samband med det geografiska begreppet Baltikum. Jag vill erinra om hur ”Begreppet baltisk” förklaras i boken Östersjöregionen (2004) där den lettiska forskaren Daina Bleiere och Anders Fröjmark säger följande: ”På lettiska och litauiska har ord med roten balt-  aldrig använts för att beskriva  Östersjön – men det är en mycket vanlig del i insjö- och våtmarksnamn”.

Diskutabla tolkningar
Ehrensvärd drar ungefär samma slutsats som Sven Tunberg i Fornvännen 1940. Denne menar att Baltiska havet fått namn efter de danska ’belten’ därför att de ligger i början av vattenvägen mellan nordsjön och de grekiska länderna. Men här gäller det att skilja på orsak och verkan. De nuvarande danska Bälten är en rest av det Bälte-hav som Adam beskrivit. De har alltså inte varit upphovet till begreppet Baltiska havet (som i svensk översätteing borde skrivas Bältiska havet - i den gamla översättningen från 1718 stavat det Beltiska havet!)  Begreppet 'Baltiska havet' beskrivs upprepade gånger av Adam som ett "bälte av farvatten".  Originalordet är "Balteum mare" på Zigelsers urspungsliga skiss - inte den renritade kartan där stavningen ändrats till Mare Baltium .
    Efter vad jag kan förstå är det inte Adam som skapat uttrycket Baltiska havet. Adam har citerat vad Einhard hade skrivit 200 år tidigare. Enligt svenska översättningen 1984 skulle citeringen endast gälla första meningen: ”Det är en havsbukt som sträcker sig från västerhavet mot öster”. Jag kan inte av latinska texten avgöra om Adam även citerar fortsättningen:  ”Av dem som bor vid denna bukt kallas den den baltiska, eftersom den sträcker sig som ett bälte ett långt stycke genom de skytiska länderna till de grekisk-katolska länderna …. osv.” Men det tycks inte stå att befolkningen längs stränderna ’ännu’ har den benämningen, vilket skulle kunna tolkas som att det är Einhard som även står för den senare meningen.

Begreppet Baltiska/Bältiska havet är en färdväg beskriven redan i isländska skrifter
Jag läser emellertid Adams text som att ordet kommer från det latinska ordet för bälte. Det vill säga ett bälte av farvatten - en färdväg genom norra Europa och Ryssland, som inte bara använts av vikingar. Färdvägen beskrevs på sin tid även av Olov Rudbeck i hans Atlantika. I Ynglingasagans inledning går hela färdvägen under beteckningen "Å". Där står till och med att den går in i Svarta havet. Ziegler hade således samma uppfattning som vikingarna, när han placerade färdvägens namn längs hela tyska Östersjökusten - således inte som namn på havet.
 
Vi är nu framme vid en, för den fortsatta diskussionen viktig iakttagelse, som jag gör närmare redogör för i de två versionerna av Jacob Zieglers karta från 1529-30 och 1532, hämtade ur Ehrensvärds bok Nordiska kartans historia, 2006.
 
Zieglers två versioner av kartan från 1529-32 visar hur 'Adams Baltiska hav' utvecklats till begreppet Baltheum Mare resp. Mare Baltium, på bägge kartorna tecknade som en relativt smal "farled" från resp.Riga / Reval via Novgorod till orter långt nere i Ryssland. 

Först några ord om dessa mycket tidiga kartors tillkomstsätt:
Kartritarna gör inga som helst anspråk på att återge detaljer ”riktigt”.
Kartan skall närmast ses som en enkel skiss. Det som är intressant att tala om finns med.
Det enda som kan tänkas vara riktigt är de orter som nämns – inte var de placerats. Placeringen stämmer mycket lite med vår egen kartbild.
Landformerna är mycket schematiskt ritade.
Kartor är ofta ritade på pergament = kalvskin  och orter som egentligen skulle placeras utanför det tillgängliga utrymmet ritas där det finns plats.
Det är inte heller samma längdskala på syd- och nordkusten av exempelvis Baltiska havet, vilket betyder att orter inte alls ligger i rätt förhållande till  varandra.
Det finns mängder av verkliga fel.
 
Bägge kartorna har en sak gemensam i frågan kring  ’baltiska havet’ – ’baltiska vattenvägen’
Begreppet får på kartorna namn av att vara antingen ett hav - Mare Baltikum. eller en färdväg med det missvisande namnet Baltiska havet. Namnet placeras emellertid på kartan så att det ger en fingervisning om dess ursprungliga betydelse: en farled från Skandinavien via det ryska flodsystemet ända ned till "de grekiska länderna".

Zieglers kartor är beviset  på förändringen av stavningen batlteum - baltium - balticum
Förvanskningen  är resultatet av felskrivningar vid avskrifter av avskrifter under flera hundra år fram till 1500-talet. Saken blir ännu mer utvecklad i särskild uppsats i ämnet, som ännu inte är offentligt publicerad. (dec 2013)
Zieglers Kartskiss-del 1529-30
Hela  Zieglers karta
Namnet ’Baltheum Mare’ är utspritt över hela sträckan från Skåne till Viborgska viken
Namnet Mare Baltium är skrivet så, att det leder in i nuvarande Finska viken
………………
Nedanstående viktiga iakttagelse är behandlad i huvudartikeln ”Iakttagelser vi läsning…”
     Min akttagelse om ordvalet "Pontus = vatten"  lever kvar i Ptolemaei  Cosmographia  Ulm 1482  Karta över Norra Europa, där vi finner att början av Adams Baltiska hav vid nuvarande Skagerack heter Pontus balteatus och att södra Östersjön benämns Sabulosus Pontus (sabulum ? =  sand,grus) I övre delen av Östersjön har dock vattnet fått namner 'mare'.  Detta tolkar jag som att den stora delen av Östersjön inte räknas som riktigt hav. Pontus tolkas som 'vatten, vattenvägen'. Se hur en forskare av rang, Lauritz Weibull, uttrycker sin mening därom.
     Men norra delen av nuvarande Östersjön ingår inte  heller i 'Adams Baltiska hav'. Så långt upp är även landområdena mycket otydligt markerade.
 
Lägg märke till att Lacus Albus troligen av misstag har hamnat på Ladogas plats, vilken i sin tur skulle ha legat utanför kartan. Men eftersom det vattnet är viktigt för kontakten med det ryska flodsystemen finns  det medtaget.