| Balt-havet – Belt-havet
– Vattenvägen
till Ryssland-Grekland lokalhistforsk/Forskning/Balt-Belt-havet.htm rev 2011- 09.06 UKF:s Startsida Iakttagelser
vid läsning..... Fler
iakttagelser... Forskningsprojekt Här följer utförligare presentation av det som påbörjats i ”Iakttagelser vid läsning….” Vad är Mare Balticum egentligen? Det finns uppenbarligen flera svar på den frågan. Mitt förslag tar fasta på den förklaring som jag tycker att Adam och hans sagesman Einhard ger oss. Men det är inte alla som idag uppfattar att Adam faktiskt beskriver en färdväg sammansatt av vattenleder och dragställen. Det skulle vara intressant om läsare ville ta upp saken till diskussion genom att lyfta fram argument och motargument till det jag framför i det har forskningsprojektet. I Ulla Ehrensvärds stora bok Mare Balticum görs en grundlig utredning om begreppet Mare Balticum (s.18-25). Hon tar också upp Adam av Bremens beskrivning av området, men jag misstänker att hon förlitat sig på den tolkning som översättarna av 1984 års text gjort, i vilken man gång på gång inte varit lyhörd för nyanserna i Adams text då, man förvandlar ett sund till en vik och ett vattendrag till hav. Det hade inte varit så allvarligt, om hon inte översatt det av henne skapade uttrycket ”Fretum Barbarum” med det ’Barbariska havet’. Såsom jag tolkar texten, och framför allt dess inre sammanhang, så talar Adam om ’det barbariska sundet’. När han upprepade gånger beskriver det som överstätterna kallar ’det baltiska havet’ använder Adam antingen ’freti = sund’ eller ’ponti = vatten/vattendrag’. Adam talar ju en vattenled som sträcker som sträcker sig från Danmark genom Östersjön och de ryska flodvägarna ända till svarta havet Begreppet baltisk ”Adams väsentligaste insats, i detta sammanhang” säger Ehrensvärd, ”är att han lanserar ordet ’balticus’ i samband med en reflektion kring Östersjön som havsbukt (kap 10)”. Därefter citerar hon Adams text inklusive bukten ”som sträcker sig som ett bälte ett långt stycke genom de skytiska länderna ända till de grekisk-katolska länderna”. Ehrensvärd är inte ensam om att omedelbart ” glömma bort” vad Adam sagt om handelsledens beskaffenhet. Jag har fått intrycket att såväl Ehrensvärd som uttolkarna av texten tycks tro Baltiska havet skulle ha ett samband med det geografiska begreppet Baltikum. Jag vill erinra om att hur ”Begreppet baltisk” förklaras i boken Östersjöregionen (2004) där den lettiska forskaren Daina Bleiere och Anders Fröjmark säger följande: ”På lettiska och litauiska har ord med roten balt- aldrig använts för att beskriva Östersjön – men det är en mycket vanlig del i insjö- och våtmarksnamn” Ehrensvärd drar ungefär samma slutsats som Sven Tunberg i Fornvännen 1940. Denne menar att Baltiska havet fått namn efter de danska ’belten’ därför att de ligger i början av vattenvägen mellan nordsjön och de grekiska länderna. Efter vad jag kan förstå är det inte Adam som skapar uttrycket Baltiska havet. Adam citerar vad Einhard har sagt. Enligt svenska översättningen 1984 skulle citeringen endast gälla första meningen: ”Det är en havsbukt som sträcker sig från västerhavet mot öster”. Jag kan inte av latinska texten avgöra om Adam även citerar fortsättningen: ”Av dem som bor vid denna bukt kallas den den baltiska, eftersom den sträcker sig som ett bälte ett långt stycke genom de skytiska länderna till de grekisk-katolska länderna …. osv.” Men det tycks inte stå att befolkningen längs stränderna ’ännu’ har den benämningen, vilket skulle kunna tolkas som att det är Einhard som även står för den senare meningen. Jag läser emellertid texten som att ordet kommer från det latinska ordet för bälte. Hur ordet 'bälte' kan härledas är inte viktigt för att förstå dess funktion. Bältet är en synnerligen etablerad vattenled genom norra Europa inte bara av vikingar. Färdvägen beskrevs på sin tid även av Olov Rudbeck i hans Atlantika Vi är nu framme vid en, för den fortsatta diskussionen viktig iakttagelse, som jag gör när jag närmare studerar de två versionerna av Jacob Zieglers karta från 1529-30 och 1532, hämtade ur Ehrensvärds bok Nordiska kartans historia, 2006. Zieglers två versioner av kartan från 1532 visar hur 'Adams Baltiska hav' utvecklats till begreppet Baltheum Mare resp. Mare Baltium, på bägge kartorna tecknade som en relativt smal vik från Riga via Reval, Novgorod till orter långt nere i Ryssland. Först några ord
om dessa mycket tidiga kartors tillkomstsätt:
Kartritarna gör inga som helst anspråk på att återge detaljer ”riktigt”. Kartan skall närmast ses som en enkel skiss. Det som är intressant att tala om finns med. Det enda som kan tänkas vara riktigt är de orter som nämns – inte var de placerats. Placeringen stämmer mycket lite med vår egen kartbild. Landformerna är mycket schematiskt ritade. Kartor är mycket ofta ritade på pergament = kalvskin och orter som egentligen skulle placeras utanför det tillgängliga utrymmet ritas där det finns plats. Det är inte heller samma längdskala på syd- och nordkusten av exempelvis Baltiska havet, vilket betyder att orter inte alls ligger i rätt förhållande till varandra. Det finns mängder av verkliga fel. Bägge kartorna har en sak gemensam i frågan kring ’baltiska havet’ – ’baltiska vattenvägen’ Begreppet får på kartorna namn av att vara hav. Namnet placeras emellertid på kartan så att det ger en fingervisning om dess ursprungliga betydelse. Karta-del 1529-30 Namnet ’Baltheum Mare’ är utspritt över hela sträckan från Skåne till Viborgska viken Karta-del 1532 Namnet Mare Baltium är skrivet så, att det leder in i nuvarande Finska viken ……………… Nedanstående viktiga iakttagelse är behandlad i huvudartikeln ”Iakttagelser vi läsning…” Min akttagelse om ordvalet "Pontus = vatten" lever kvar i Ptolemaei Cosmographia Ulm 1482 Karta över Norra Europa, där vi finner att början av Adams Baltiska hav vid nuvarande Skagerack heter Pontus balteatus och att södra Östersjön benämns Sabulosus Pontus (sabulum ? = sand,grus) I övre delen av Östersjön har dock vattnet fått namner 'mare'. Detta tolkar jag som att den stora delen av Östersjön inte räknas som riktigt hav. Pontus tolkas som 'vatten, vattenvägen'. Se hur en enda forskare av rang, Lauritz Weibull uttrycker sin mening därom. Men norra delen av nuvarande Östersjön ingår inte heller i 'Adams Baltiska hav'. Så långt upp är även landområdena mycket otydligt markerade. Lägg märke till att Lacus Albus troligen av misstag har hamnat på Ladogas plats, vilken i sin tur skulle ha legat utanför kartan. Men eftersom det vattnet är viktigt för kontakten med det ryska flodsystemen finns det medtaget. |
