Dragetgrävningen 1996 - rapport lämnad 97-02-18
drag96.htm

Första sidan        Rapporter         Ämnesområden        Fornborgar


Mälardalens äldsta vallanläggning         (tillägg 98-05-21)
- från stenåldern!
- en stor nyhet för Upplands-Bro
- till aktuell karta och senast gjorda sammanfattning
- till bl a översiktskarta
- till bl a bilder från utgrävningen

 
 
Ny syn på begreppet fornborg
Nyligen samlades 20-talet amatörarkeologer från Dragetgrävningen för att ta del av laboratorieresultaten från förra årets undersökningar. De förmodade resultat som jag kunde berätta om redan vid de offentliga visningarna i samband med grävningarna och som du kunnat läsa om i vårt medlemsblad fick nu sin fulla bekräftelse - ja mer än så. 
     Den ca 500 m långa vallen med sin vallgrav "utanför" den tidigare kända anläggningen visade sig vara "Mälardalens äldsta vallanläggning" enligt grävledaren Michael Olausson. Den dateras till 2000 år före vår tidräknings början. Anläggningen har sedan brukats i tre urskiljbara etapper under lång tid fram emot 300-talet f. Kr. 
     Som du säker märkt använder vi inte längre betäckningen "fornborg" - vi säger "anläggning". Det mesta talar nämligen för att den inte haft något med krig eller försvar att göra. Så hade vi ju alla trott ända tills Michael Olausson fick se borgen första gången 1995 och på stående fot menade att det som låg uppe på berget vid Draget måste vara minst tusen år äldre. 		 gräv

Vallens ålder skall bestämmas. 

Grävarlaget hoppas finna kolrester som kan ge åldern med hjälp av en radioaktiv metod. 
Grävledaren Michael Olausson längst till vänster. 
Anita Andrén, Åkersberga, 
Anna Guerinoni, Stockholm, 
Sven Palmquist, Upplands-Bro, 
Rickard Lagerbäck, Sollentuna, 
Åsa Wall, Stockholm
Börje Sandén tog fotografiet

 
Nu börjar "fornborgarna" bli flera tusen år äldre
Nu har det visat sig att människor byggde vallen nästan 3000 år tidigare. Det hade nämligen ända sedan seklets början hetat att anläggningar med stenmurar uppe på höga berg här i Mälardalen skapades under den oroliga folkvandringstiden och vikingatiden, som ett försvar för de centrala bygderna runt Sigtuna. Vägledande för denna datering var undersökningen av Runsa fornborg 1902 vid segelleden öster om Upplands-Bro. Då var arkeologerna utan alla moderna fysiskaliska dateringsmetoder. 

 
Vad gjorde forntidens människor uppe på de höga bergen?
Alla frågar sig naturligtvis vilken funktion vår "anläggning" haft. Vad ville människorna i yngre stenåldern använda just det här berget till? Michael Olausson är ganska förtegen när det gäller att formulera ett svar på frågan. Det är många detaljkonstruktioner i anläggningen som ännu inte fått sin förklaring. Det verkar i stället som om frågorna kring denna anläggning tvingar fram undersökningar av andra s.k. fornborgar i omgivningarna. Amatörarkeologerna i Stockholms län sade sig genast vilja hjälpa honom att i sommar åka runt till olika platser för att om möjligt finna ut någon gemensam nämnare för sådana anläggningar som inte har klart fortifikatoriska drag. 

Ingen försvarsanläggning
Det finns flera klart skönjbara detaljer i vår anläggning som pekar mot att det inte varit fråga om en försvarsanläggning. Vi kan exempelvis se minst fyra ingångar genom jordvallen och de två stenvallarna. Och ingen är byggd för att försvåra för människorna att ta sig upp på berget. Tvärtom. Särskilt huvudingången i söder kan sägas ha fått en nästan monumental utformning med dubbla jordvallar och mellanliggande diken. En praktfull stenskoning finns på innersta jordvallens slänter. Sedan följer en ganska lång passage genom stenmuren på dess mäktigaste plats och innanför ligger två stensamlingar i rät vinkel mot huvudmuren, vilka förlänger entrégången. 
     Dessutom har jordvallen inte på något ställe varit försedd med en stark palissad, något som vi utgick från att så skulle ha varit fallet, när vi grävde i den på fem ställen. På sin höjd kan vallen ha varit försedd med ett avgränsande staket. Detta har troligen endast funnits för att markera en gräns av något slag. 

Romerska historieskrivaren Tacitus berättar om nordbornas religion
Därför kan vi spekulera kring tanken att anläggningen har haft en kultisk eller religiös användning. Själv går mina tankar till den romerska historieskrivaren Tacitus som vid vår tidräknings början berättade att människorna upp i högan nord minsann inte stängde in sina gudar i tempel utan dyrkade dem inför öppen himmel. "för övrigt anse de, att det icke står i överensstämmelse med de i himmelen boendes höghet vare sig att hålla gudarna innestängda bakom väggar eller låta dem antaga likhet med något som helst mänskligt anletsdrag. Lundar och skogsdungar inviga de till heligt bruk …". 

Före "fornborgens" tid
Under jordvallarna vid södra ingången hittades mindre fynd från äldre stenåldern. De är daterade till 4000 år f. Kr. Här - platsen ligger på ca 40 m höjd - har människor vistats långt ut i den forntida skärgården för 6000 år sedan och lämnat efter sig en liten grönstensyxa, spån av flinta och s.k. kvartsavslag. Även ett litet bryne hittade vi. Intressant är att de djurben som hittats kommer från grönlandssäl och vikaresäl. Inga ben av husdjur - helt följdriktigt - eftersom detta knappast har varit en fast boplats utan en fiskeplats långt från boplatsen. 

Officiell rapport
Utförligare rapport om fynden och omständigheterna kring grävningen kommer du så småningom att finna på vår internetsida. 
När detta tillägg skrivs 98-05-21 har ännu inte rapporten publicerats, men Olausson har utnyttjat materialet i en artikel, som du kan läsa i sammandrag här.  Den innehåller egentligen inga nyheter i förhållande till de preliminära resultat som presenterats här ovan.

Vad berättar äldre inventeringar och rapporter om jordvallen?
Läs här.

Vårens och sommarens utgrävning - visning
Under våren och sommaren kommer fortsatta grävningar att äga rum. Håll utkik i lokalpressen när vi har - den troligen sista - visningen av utgrävningarna vid Draget.

Första sidan      Rapporter       Ämnesområden      Fornborgar

Till Äldre inventeringar