Fornborgen vid Draget - rapport från höstens grävning
(96-12-05)     (fornbor2.htm)

Åter till Första sidan           Ämnesområden           Rapporter           Fornborgar
 

OBS. Grävledaren Michael Olaussons officiella rapport är ännu inte skriven. (kommer våren 1997)
Preliminär beskrivning och tolkning hösten 1996.
(96-12-05)
Preliminär beskrivning och tolkning sommaren 1996
(96-06-19)
Rapport från utvärdering februari 1997
(97-02-18)

Den s.k. fornborgen är betydligt äldre än man förut ansett
I juni 96-06-19 lämnades en utförlig beskrivning av vårens undersökning. Den slutliga rapporten från Michael Olausson, då också resultaten från höstens provtagningar analyserats, kan vi vänta kring årsskiftet. Resultaten av laboratorieanalyserna från i våras bekräftar i huvudsak de då gjorda antagandena att anläggningen är betydligt äldre än vad man tidigare ansett. Det är med hjälp av kolrester som åldern bestäms med den s.k. Kol-14- metoden.

Jordvall - härdgrop - kvartsavlsag - grönstensyxa - sälben
I marken under den uppmärksammade ca 500 m långa jordvallen runt berget har man funnit kolrester i människopåverkade lager från 4000 år f. Kr. Stolphål inne i själva jordvallen visar att den har anlagts ca 1000 år f. Kr. En härdgrop innanför stenmuren är från förromersk järnålder, dvs århundradena närmast f. Kr. Utanför huvudingången finns lämningar från stenålder, ca 4000 år f.Kr. De består av kvartsavslag, dvs rester från redskapsframställning. I avsaknad av flinta i dessa trakter användes stenar av mineralet kvarts. En bit av en grönstensyxa hittades också liksom sälben. Här har människor funnit skydd för nordanvinden vid fiskefärder långt ute i skärgården. Det rör sig troligen inte om en permanent boplats. När man senare under bronsåldern började gräva vallgraven i anslutning till jordvallen strax utanför huvudingången grävde man rakt igenom stenålderslämningarna. Man anlade också en stor eldhärd alldeles till vänster om uppfartsvägen mot ingången. Den tycks dock inte ha använts särskilt flitigt; kanske var det bara vid högtidliga tillfällen som elden flammade här. Det är inte otroligt att vi kommer att finna en liknande eldplats på andra sidan uppfartsvägen.

Kultplats från bronsåldern? - en stavgård?
Senare, under bronsåldern, har berget kommit att spela en betydelsefull roll av något slag, eftersom man anlagt en jordvall med tillhörande vallgrav som avgränsning mot skogen i söder, öster och norr. Mot väster stupar i stället berget mycket brant ner i dalgången. I två av tre utgrävda schakt i jordvallen har vi funnit stolphål efter en palissad. Att det saknas varje tillstymmelse till palissad på det tredje stället förbryllar. Slutsatsen som kan dras är att anläggningen på berget har något med försvar att göra, i varje fall inte under bronsåldern. Då borde ju palissaden ha en mycket kraftig konstruktion hela vägen. Det handlar således inte om en fornborg i traditionell mening. Dessutom finns det (i vår tid) fyra ingångar, och de är inte gjorda för att hindra någon att komma in på området; snarare är de inbjudande. Detta gäller i varje fall huvudingången i söder, den som leder mot det forntida vägsystemet (hålvägar).En tidigare ofta anförd åsikt att stenomgärdade anläggningar upp berg skulle ha en kultisk betydelse kommer nu åter till heders. Jordvallen med sin inhägnad kan då tolkas som en gränsmarkering för ett heligt område; en plats med tabubelagd mark, som kräver ett viss uppträdande av den besökande. Anläggningen kan vara ett exempel på just den företeelse som det talas om i den gamla landskapslagen, där lagskrivarna försöker komma tillrätta med gamla hedniska kultbruk och förbjuder dyrkande av bl a resta stenar, heliga lundar och stavgårdar. Det senare tolkas gärna som platser omgivna av staket av något slag.

Ortnamn i området erinrar om gamla gudar.
När vi nu talar om bronsålderstid vill jag erinra om en gudom som var mycket populär i Mälarområdet (men även på många andra håll i landet) långt före de kända gudarna på vikingatiden, nämligen guden Ull. Hans namn finns bevarat i många ortnamn just här: viken intill heter Ullfjärden (ibland Ullevifjärden), skogen runt om kallas Ullevi skog och längre bort mot brohållet ligger fortfarande en gammal byggnad som heter Ullevi, förutom ett Ullevi i utkanten av Bro samhälle. Det går naturligtvis inte att med arkeologiska metoder avgöra vilken gud som dyrkats här. Att det böra vara en bronsåldersgud styrks av det faktum att dalgången nedanför den heliga platsen var en helt öppen farled vid denna tid. Det markanta berget låg där den var som smalast, och de som färdades landvägen kunde lätt ta sig över vattnet genom att vada.
 

Stenvallarna Nu måste genast tilläggas att platsen kan ha utnyttjats för olika ändamål under årtusendenas lopp. Vi vet ännu inte åldern på de två stenmurar som ligger på bergskanten strax ovanför jordvallen. Michael Olausson sade vid avslutningen av höstens grävning att han gärna vill hitta en möjlighet att kunna datera stenmurarna. Den översta stenmuren är ca 440 m lång, mestadels är den 3-5 m bred. Stenarna ligger dock inte ordnade på något vis, enligt vad vi kan se idag. I försvarsanläggningar har man som regel byggt upp en mur genom att stapla stenar på varandra. Men här ligger de som ett brett band längs bergskanten. De kan naturligtvis ha utgjort stöd för en stolppalissad på berghällen Dessutom har årets undersökningar upptäckt en tidigare okänd, mindre stenvall på bergsluttningen mellan jordvallen nedanför berget och stenvallen på bergskanten. Den är nästan lika lång men mestadels täckt av mossa, till skillnad från stora stenvallen. Michael utesluter inte att dessa kan ha haft något med försvar att göra, i så fall i en annan tidsperiod än jordvallens bronsålder.  Amatörarkeologernas insats under hösten Under sammanlagt 7 dagar (3 helger) under oktober har amatörarkeologer från Stockholms län fortsatt sina undersökningar i området både innanför och utanför murarna och jordvallen. Intresset att deltaga har varit mycket stort; de sista dagarna infann sig över 20 grävare, lite väl många för att alla skulle få helt meningsfull sysselsättning. För nya deltagare är det intressant att lära sig och se hur det går till.

Gravrösen - eller vad?
Vid grävningen i maj undersöktes två stenrösen strax innanför huvudingången. I den ena hittades två "gravgömmor" i utkanten av stenröset. Den ena innehöll enbart rester av brända skallben av en vuxen och ett barn, den andra innehöll rester av större ben från en vuxen och ett barn. Det andra stenröset innehöll ingen begravning. Under hösten undersöktes ytterligare två rösen invid de andra. Vare sig här eller vid ett stenröse i andra änden av området kunde vi finna tecken på begravning. Dateringen blev ca 1000 år f. Kr. Man talar ibland om att det skulle finnas "symboliska gravar", om vars funktion i kulten man ingenting vet. Min personlig tanke om de två, ca 40-50 cm stora gravgömmorna är, att man velat begrava några kära anhöriga på en särskilt uppmärksammad plats. I kristna kyrkor har ju vissa personer sin gravplats i golvet och inte ute på kyrkogården.

Stenålder - järnålder
Iakttagelser och fynd utanför det tidigare kända fornminnesområdet.
Som nämndes i juni-rapporten hittades av en tillfällighet flera krukskärvor av s.k. gropkeramik, en teknik som tillämpades i en mycket tidig form att stenålderskrukor. De låg helt öppet i en plogfåra som gjorts i samband med skogsplantering i dalgången mellan fornborgsberget och nästa berg. Några grupper fick nu i uppdrag att ta upp schakt i närheten; det borde finnas något i marken på det begränsade området det var frågan om. Snart kom det fram en stor eldhärd med ca 2 m diameter. Här fanns helt naturligt kolprover, som nu är föremål för datering på laboratoriet. Ett stycke därifrån hittades ganska mycket järnslagg, vilket talar för att det funnits en smedja för järnbearbetning någon stans i närheten. Platsen för dessa fynd är idealiskt för bosättning i en strandsluttning ner mot den forntida Ullfjärden, som vid denna tid låg 30-35 m högre än nu.

Vetenskaplig rapport - fortsatta grävningar nästa år
Vi väntar med spänning på vad analyserna av höstens fynd ger för resultat och vad Michael Olausson kan komma fram till för tolkningar, när han nu är sysselsatt med att jämföra sina iakttagelser och erfarenheter med andra utgrävda platser. Ostridigt tycks vara att platsen har en mycket högre ålder än vad man tidigare ansett och att undersökningarna gett oss en ny historia genom de första exemplen på platser i Upplands-Bro, där stenåldersmänniskor varit verksamma. De stenåldersfynd som gjorts tidgare har varit några få lösfynd, som troligen tappats i vattnet när stenåldersmänniskor färdats mellan holmarna långt ute i skärgården.

Åter till Första sidan           Ämnesområden           Rapporter            Fornborgar

Upp