Fornborgen vid Draget -
rapport från
höstens grävning
(96-12-05) (fornbor2.htm)
Åter till Första sidan
Ämnesområden
Rapporter
Fornborgar
OBS. Grävledaren Michael Olaussons officiella rapport
är ännu
inte skriven. (kommer våren 1997)
Preliminär beskrivning och tolkning hösten
1996.
(96-12-05)
Preliminär beskrivning och tolkning sommaren
1996
(96-06-19)
Rapport från utvärdering februari
1997
(97-02-18)
<>><>
Se kartskiss
av borgen
här ovan
Se vägkarta över
området
>
Den s.k. fornborgen
är betydligt
äldre än man förut ansett
I juni 96-06-19 lämnades en utförlig beskrivning av vårens
undersökning. Den slutliga rapporten från Michael
Olausson,
då också resultaten från höstens provtagningar
analyserats,
kan vi vänta kring årsskiftet. Resultaten
av laboratorieanalyserna från i våras bekräftar i
huvudsak de då gjorda antagandena att anläggningen är
betydligt
äldre än vad man tidigare ansett. Det är med hjälp
av kolrester som åldern bestäms med den s.k. Kol-14-
metoden.
Jordvall - härdgrop - kvartsavlsag - grönstensyxa
- sälben
I
marken under den uppmärksammade ca 500 m långa jordvallen
runt
berget har man funnit kolrester i människopåverkade lager
från
4000 år f. Kr. Stolphål inne i själva jordvallen visar
att den har anlagts ca 1000 år f. Kr. En härdgrop
innanför
stenmuren är från förromersk järnålder, dvs
århundradena närmast f. Kr. Utanför huvudingången
finns lämningar från stenålder, ca 4000 år f.Kr.
De består av kvartsavslag, dvs rester från
redskapsframställning.
I avsaknad av flinta i dessa trakter användes stenar av mineralet
kvarts. En bit av en grönstensyxa hittades också liksom
sälben.
Här har människor funnit skydd för nordanvinden vid
fiskefärder
långt ute i skärgården. Det rör sig troligen inte
om en permanent boplats. När man senare under bronsåldern
började
gräva vallgraven i anslutning till jordvallen strax utanför
huvudingången
grävde man rakt igenom stenålderslämningarna. Man
anlade
också en stor eldhärd alldeles till vänster om
uppfartsvägen
mot ingången. Den tycks dock inte ha använts särskilt
flitigt;
kanske var det bara vid högtidliga tillfällen som elden
flammade
här. Det är inte otroligt att vi kommer att finna en liknande
eldplats på andra sidan uppfartsvägen.
Kultplats från bronsåldern? - en stavgård?
Senare, under bronsåldern, har berget kommit att spela en
betydelsefull
roll av något slag, eftersom man anlagt en jordvall med
tillhörande
vallgrav som avgränsning mot skogen i söder, öster och
norr.
Mot väster stupar i stället berget mycket brant ner i
dalgången.
I två av tre utgrävda schakt i jordvallen har vi funnit
stolphål
efter en palissad. Att
det saknas varje tillstymmelse till palissad på det tredje
stället
förbryllar. Slutsatsen som kan dras är att anläggningen
på berget har något med försvar att göra, i varje
fall inte under bronsåldern. Då borde ju palissaden ha en
mycket
kraftig konstruktion hela vägen. Det handlar således inte om
en fornborg i traditionell mening. Dessutom finns det (i vår tid)
fyra ingångar, och de är inte gjorda för att hindra
någon
att komma in på området; snarare är de inbjudande.
Detta
gäller i varje fall huvudingången i söder, den som
leder
mot det forntida vägsystemet (hålvägar).En tidigare
ofta
anförd åsikt att stenomgärdade anläggningar upp
berg
skulle ha en kultisk betydelse kommer nu åter till heders.
Jordvallen
med sin inhägnad kan då tolkas som en gränsmarkering
för
ett heligt område; en plats med tabubelagd mark, som kräver
ett viss uppträdande av den besökande. Anläggningen kan
vara ett exempel på just den företeelse som det talas om i
den
gamla landskapslagen, där lagskrivarna försöker komma
tillrätta
med gamla hedniska kultbruk och förbjuder dyrkande av bl a resta
stenar,
heliga lundar och stavgårdar. Det senare tolkas gärna som
platser
omgivna av staket av något slag.
Ortnamn i området erinrar om gamla gudar.
När vi nu talar om bronsålderstid vill jag erinra om en
gudom som var mycket populär i Mälarområdet (men
även
på många andra håll i landet) långt före
de
kända gudarna på vikingatiden, nämligen guden Ull. Hans
namn finns bevarat i många ortnamn just här: viken intill
heter
Ullfjärden (ibland Ullevifjärden), skogen runt om kallas
Ullevi
skog och längre bort mot brohållet ligger fortfarande en
gammal
byggnad som heter Ullevi, förutom ett Ullevi i utkanten av Bro
samhälle.
Det går naturligtvis inte att med arkeologiska metoder
avgöra
vilken gud som dyrkats här. Att det böra vara en
bronsåldersgud
styrks av det faktum att dalgången nedanför den heliga
platsen
var en helt öppen farled vid denna tid. Det markanta berget
låg
där den var som smalast, och de som färdades landvägen
kunde
lätt ta sig över vattnet genom att vada.
 |
Stenvallarna
Nu måste genast tilläggas att platsen kan ha utnyttjats
för olika ändamål under årtusendenas lopp. Vi vet
ännu inte åldern på de två stenmurar som ligger
på bergskanten strax ovanför jordvallen. Michael Olausson
sade
vid avslutningen av höstens grävning att han gärna vill
hitta en möjlighet att kunna datera stenmurarna. Den översta
stenmuren är ca 440 m lång, mestadels är den 3-5 m
bred.
Stenarna ligger dock inte ordnade på något vis, enligt vad
vi kan se idag. I försvarsanläggningar har man som regel
byggt
upp en mur genom att stapla stenar på varandra. Men här
ligger
de som ett brett band längs bergskanten. De kan naturligtvis ha
utgjort
stöd för en stolppalissad på berghällen Dessutom
har
årets undersökningar upptäckt en tidigare okänd,
mindre
stenvall på bergsluttningen mellan jordvallen nedanför
berget
och stenvallen på bergskanten. Den är nästan lika
lång
men mestadels täckt av mossa, till skillnad från stora
stenvallen.
Michael utesluter inte att dessa kan ha haft något med
försvar
att göra, i så fall i en annan tidsperiod än
jordvallens
bronsålder.
Amatörarkeologernas insats under hösten
Under sammanlagt 7 dagar (3 helger) under oktober har
amatörarkeologer
från Stockholms län fortsatt sina undersökningar i
området
både innanför och utanför murarna och jordvallen.
Intresset
att deltaga har varit mycket stort; de sista dagarna infann sig
över
20 grävare, lite väl många för att alla skulle
få
helt meningsfull sysselsättning. För nya deltagare är
det
intressant att lära sig och se hur det går till.
|
Gravrösen - eller vad?
Vid grävningen i maj undersöktes två stenrösen
strax innanför huvudingången. I den ena hittades två
"gravgömmor"
i utkanten av stenröset. Den ena innehöll enbart rester av
brända
skallben av en vuxen och ett barn, den andra innehöll rester av
större
ben från en vuxen och ett barn. Det andra stenröset
innehöll
ingen begravning. Under hösten undersöktes ytterligare
två
rösen invid de andra. Vare sig här eller vid ett
stenröse
i andra änden av området kunde vi finna tecken på
begravning.
Dateringen blev ca 1000 år f. Kr. Man talar ibland om att det
skulle
finnas "symboliska gravar", om vars funktion i kulten man ingenting
vet.
Min personlig tanke om de två, ca 40-50 cm stora
gravgömmorna
är, att man velat begrava några kära anhöriga
på
en särskilt uppmärksammad plats. I kristna kyrkor har ju
vissa
personer sin gravplats i golvet och inte ute på
kyrkogården.
Stenålder - järnålder
Iakttagelser och fynd utanför det tidigare kända
fornminnesområdet.
Som nämndes i juni-rapporten hittades av en tillfällighet
flera krukskärvor av s.k. gropkeramik, en teknik som
tillämpades
i en mycket tidig form att stenålderskrukor. De låg helt
öppet
i en plogfåra som gjorts i samband med skogsplantering i
dalgången
mellan fornborgsberget och nästa berg. Några grupper fick nu
i uppdrag att ta upp schakt i närheten; det borde finnas
något
i marken på det begränsade området det var
frågan
om. Snart kom det fram en stor eldhärd med ca 2 m diameter.
Här
fanns helt naturligt kolprover, som nu är föremål
för
datering på laboratoriet. Ett stycke därifrån hittades
ganska mycket järnslagg, vilket talar för att det funnits en
smedja för järnbearbetning någon stans i närheten.
Platsen för dessa fynd är idealiskt för bosättning
i en strandsluttning ner mot den forntida Ullfjärden, som vid
denna
tid låg 30-35 m högre än nu.
Vetenskaplig rapport - fortsatta grävningar nästa
år
Vi väntar med spänning på vad analyserna
av höstens fynd ger för resultat och vad Michael Olausson
kan komma fram till för tolkningar, när han nu är
sysselsatt
med att jämföra sina iakttagelser och erfarenheter med andra
utgrävda platser. Ostridigt tycks vara att platsen har en mycket
högre
ålder än vad man tidigare ansett och att
undersökningarna
gett oss en ny historia genom de första exemplen på platser
i Upplands-Bro, där stenåldersmänniskor varit
verksamma.
De stenåldersfynd som gjorts tidgare har varit några
få
lösfynd, som troligen tappats i vattnet när
stenåldersmänniskor
färdats mellan holmarna långt ute i skärgården.
Åter till Första sidan
Ämnesområden
Rapporter
Fornborgar
Upp
|