|
av Börje Sandén /religon/arkdag2009_ullevi.htm Till UKF:s Startsida Aktuell forskning Arkeologidagen 30 aug 2009-08-28 - viss jämförelse med liknande företeelse vid Draget Ur Börje Sandéns PM vid guidning vid arkeologidagen sönd 30 augusti 2009 * Riksantikvarieämbetets grävning 2007 Slutrapport 2009 Lilla Ullevi - historien om det fridlysta rummet * Börje Sandéns tolkning av parförhållandet mellan gudarna Ull och Härn *************************************************** Inledning – UKF:s deltagande som organisatör av Arkeologidagen Vi har i kommunen 4 (-5) arkeologiskt undersökta platser som vi med regelbundenhet återkommer till vid arkeologidagen sedan 15 år tillbaka _ en väsentlig skillnad mellan tidigare arkeologidagar och dagens vids Lilla Ullevi: 1/ Ullevi är en exploateringsgrävning – då finns pengar för att avlöna arkeologer Deras yrke gör att de sällan får möjlighet att arbeta på vetenskapligt redan intressanta områden. Vill de vara med får de göra det på sin fritid 2/ de vetenskapligt intressanta utgrävningarna görs av ofta av ”fritidsarkeologer” – ett begrepp som skapats av vissa professionella arkeologer att användas i stället för amatörarkeologer exploateringsgrävningar -- total förstörelse vetenskapligt intressant -- återställande/endast en mindre del undersöks Gemensamt för bägge: det arkeologiska värdet av den utgrävda platsen är förstört Vetenskaplig utgrävning ger ofta ny kunskap Exploateringsgrävning kan ge ny kunskap, men ofta bekräftas redan vunnen kunskap *************************************************** ”Viet i Lilla Ullevi är helt unikt och saknar motstycke på annat håll i arkeologiska sammanhang” (enl. gruppen Mathias Bäck, Ann Marie Hållans Stenholm) - ja, bland ortnamn som innehåll ”vi” Viband – stolpar – Vendeltid = århundradena närmast före vikingatiden _ ett för mig nytt uttryck – men företeelsen är ”jungfrulig mark” för fältarkeologer _ företeelsen är en känd sak vid Rösaring: vikingatid. kultplatsen vid Draget: stenålder _ ock ännu mer vid Kultplatsen vid Draget 5 km – 500 m lång – Stenåldern 4000 år sedan Viband - heligt rep – Hägnad vé – i isländska sagor omtolkning av en runtext på s.k. Forsaringen (Forsa kyrka nära Hudiksvall i Hälsingland) Tacitus: romersk historieskrivare år 98 ”ingen går in i lunden (helgedomen) utan att vara bunden av en boja, tecknet på att man är gudomen undergiven” ego: man måste lägga band på sig = hålla sig bildligt inom vissa gränser vara bunden av konventionen – inte hatten på huvudet när man går in i kyrkan vé / veum = varg i veum är person som begått brott i helgat område _ nästan 30 stolphål – vissa markfasta stenblock – eldplatser - (lysa upp - nattetid) _ vid Draget 500 meter lång jord + sten vall C14-daterad till 2000 f. Kr _ eldplatsen vid Draget användes bara vid ceremoniella tillfällen _ man talar om ”rituella måltider” : danser; musik; trummor Innan vi går till nästa berghäll för att ta del av Ullevis egenheter FRUKTBARHETS-KULTEN - Samband Ullevi – Härnevi – Rösaring Ingen gudabild – det var ett påhitt av vikingatidens idéer om gudar Ursprungligen Moder Jord - Terra Mater – Nerthus = Njerd - senare Njord Mycket vanligt är små dockliknande figurer föreställande en kvinna Nyligen har en daterats till 16 000 års ålder i andra delar av världen förenklat uttryckt: först EN gudom – sedan TVÅ: kvinna och man _ man såg väl realistiskt på fruktbarheten – det behövdes två kön _ kvinnan var viktigast (labyrinten vid Rösaring) ”konung” = konans man _ manliga guden = himmelsguden som sår sitt "Frö" i jorden _ samma motsvarigheter i egyptisk religion: En bild visar himmelsguden stående i båge över Terra mater _ i norden var/blev himmelsguden FRÖ = HERREN Labyrinter: finns i orter med kvinnligt och manligt namn inom någon halvmils radie vid de stora rullstensåsarna, Stockholmsåsen, Uppsalaåsen, Enköpingsåsen, Badelundaåsen Härnevi: Härn Ullevi: Ull ************************************************* 49 ”vi”-platser i Mälarområdet Vikstrand 2001 Ullevi - flera längs norr om Mälarstranden - hitom bålstagränsen Stora Ullevi Harg - 100 kvm Harg – från början en naturformation av sten – som i germanska länder varit offerplats Hov – i gammalnordisk litteratur = harg = kultplats = offerplats Hall – på den utgrävningsplats vi besöker längre bort har man hittat grunderna till en stor byggnad, men den kan knappast kallas HALL sådana fanns i Fornsigtuna. Hallbyggnader – kungsgård jfr ”hus och hem” = ”harg och hov” harg av sten - hov av trä Under Harget en stor mängd kokgropar och härdar 200 – 400-talet Lägg märke till att Ulldyrkan vid Lilla Ullevi dateras till Vendeltid (amulettringarnas kolhalt) Normalt förknippas Ulldyrkan med äldre tider (se min anmärkning vid Arkeologikonsults grävplats) offerdjuren slaktades rituellt på hargets stenar - öppningen mot öster har varit scenplats för offerhandlingar både Gutalagen och Upplandslagen förbjuder dyrkan av resta stenar och stavgårdar Sejd – Sejdhäll - Altare? 12-14 kvm Två kraftiga stolphål - Två grunda stolphål - träkonstruktion sejdkvinnan – völvan – gydian: förmedlade kontakten med andevärlden _ en nordisk Pytia = oraklet i Delfi _ skåda in i framtiden Vi vet inget om sång – dans – musik –trummor i utövandet av kulten äv. sejdhjälle (en hjälle) Amulettringarna Ringarna / amulettringar Eddan (Rigspulakvädet) En ring hängde i dörrkarmen till hallbyggnad vid (offer)stolpar – 10 m söder om harget Stolpar med påhängda järnringar = stavgårdar, som markerar heliga platser Söder om harget (vid kultstolparna hittades nedanstående ringar) har aktiviteterna ägt rum _ en parallell med kultstolpar i grupper har hittats vid Kolbäck _ där fanns också järnringar Man svär sin ed vid Ulls ring – "Lägga handen på bibeln" (se grävgruppens hemsida) Kolet i järnringarna har daterats till yngre Vendeltid, närmast för vikingatiden  Medeltid – viktigast idag är den fornstida Ullkulten Senare har 5 byggnader tätt tillsammans på högsta berghällen Solur siffror 8,9,10 ovanligt fynd Mynt 28 st – endast 1 är medeltida ******************************************** Nyare tid Byggåret 1796 är inristat i en tröskelsten till en stuga som byggts till dubbel storlek, spisröse med tegel är i den yngre delen äldre spisröset – bara gråsten Nya Lilla Ullevi låg några 100 m österut - gården fanns kvar till för ca 10 år sedan. Dokumentation Slutrapporten: Lilla Ullevi - historien om det fridlysta rummet - 210 sidor Hemsidan. www.raa.se Sök på ”Lilla Ullevi” i sökrutan eller nedanstående: http://www.arkeologiuv.se/publikationer/rapporter/mitt/2008/rm2008_39.pdf ********************************************* Arkeologikonsults grävning 2008 - slutrapporten ännu ej klar 1990 års utgrävningar – det redan bebyggda industriområdet Arkeologikonsult var då första privata arkeologiföretaget - slogs ut av Riksantikvarieämbetet 10-talet inventerade gravar – blev ett 70-tal Extra anslag direkt från Raä – sensationellt och förlängd grävperiod – ett par månader(?) Runda och fyrkantiga gravar Under alla gravarna fanns en järnåldersgård, 400-500-talen = folkvandringstid Kristna och hedniska gravar blandade Kremeringen har skett på annan plats 30 meters långhus Oförklarlig terrass – samlingsplats? Malstenar lämnade till hembygdsgården Bygdens första kristna har begravts här Ovanligt många barngravar – lika väl anordnade som vuxengravar Trä och ben har förstörts på grund av jordens sammansättning – Tänder kvar Kistbegravningar – spikar 35 brandgravar (hedniska) 29 skelettgravar (kristna) OBS: ”Plundrad” grav i kristna gravar fanns aldrig värdeföremål Spekulation: graven var inte plundrad – liket kan ha flyttats till ny kristen begravningsplats: Bro kyrka? Intressant: _ Varför kom inte kristna helgedomen att få namn efter ULL eller HÄRNEVI? I Bro var Ullkulten / Härnkulten konkurrenter till den nya religionen eftersom de gamla gudarna levt kvar längre här än normalt. (Skålgroparna finns på lägre nivå än normalt i Uppland!) Man valde därför ett annat namn på den kristna socknen / kyrkan. ”Bro” var mer neutralt. ego: På vilka grunder kan man hävda att Ull- och Härn-dyrkan levt kvar längre? 1/ Amulettringarna dateras till Vendeltid här i Ullevi enligt de nya undersökningarna. En nyhet för mig, som utmärkt passar med min iakttagelse att även Härndyrkan ägt rum längre fram i tiden här än på andra håll. Vanligtvis förknippar man Ulldyrkan med perioder längre tillbaka i tiden 2/ Skålgroparnas lägre nivå i Härnevi visar att dyrkan av henne också ägt rum i senare tid än normalt 3/ De två första punkterna synes bekräfta den pardyrkan av Ull och Härn som påvisats av många ortnamnsforskare. Teorin bekräftas av flera samverkande faktorer. I gamla uppteckningar har jag funnit att byn Härnevi i Bro inte återfinnes i förening med kyrkbyn Husby i Bro, såsom fallet är vid Husby Långhundra kyrka där namnformen [h]aernawi (m.fl stavningar) är kopplat till kyrkbyn _ att endast 3 orter med Härnevi-namn finns bevarade kan tolkas som att kulten upphört så sent på dessa platser att namnet levt kvar i folkmun och blivit upptecknat i jordeböckerna som bynamn så sent som 1543. Kyrksocknen Bro nämns redan i Vårfruberga klostrets jordebok i slutet av 1100-talet Min förklaring till åsikten att begreppet Härnevi inte glömts bort i folkmun hänger samman med nivåerna för skålgroparna i Härnevi. _ skålgropar brukar ses som symbol för fruktbarhetskult – kvinnans könsorgan _ den egyptiska hieroglyfen för kvinna är ett U-format bildtecken + andra bilder som attribut en stående manslem betecknar exempelvis kraftfullhet - ståndaktighet om man så vill _ skålgroparna i vårt Härnevi ligger ca 5 m lägre än normalt på Veckholmslandet på andra sidan Mälarviken Boken Nivåer i bronsålderslandskapet (Kjellén - Hyenstrand. s 28) ”På Veckholmslandet är nivån 19 m (Åse 1970) anmärkningsvärt låg: normaltgäller 20-25 m nivåerna för Uppland Nivåer på 15 m gäller för den senare delen Se specialinventering år 2009 Nivåer: skålgropar (lägst) à skärvstenshögar (matlagning utan järngrytor)à gravar (högre liggande marker) Förslag till tolkning: att skålgroparna ligger lågt i naturen betyder att de religiösa riterna ägt rum i senare tid. Längre tillbaka i tiden genomfördes riterna kollektivt på höjder och berg. Rösaring (60 m) och kultplatsen vid Draget (40 m) är exempel på det senare. Den stora mängden skålgropar i Mälardalen kan tolkas såsom lokalt genomförda riter. Antalet kända skålgropar i sydvästra Uppland var 26 000 på 1970-talet. Nya skolgropar upptäcks ständigt. OBS. Inga skålgropar har iakttagits vid Ullevi ! - trots sökande Skålgropar: Deras innebörd och bakgrund kan vara en nyckel till hela hällristningsproblematiken Härn och Nerthus (Närtuna=) samma typ av kvinnlig fruktbarhets gud ego: den flyttade kristna graven hamnade således inte i en socken Ullevi. _ här fanns ju både Härn och Ull som skulle kunna ha gett namn åt socknen när människorna blev kristna. _ Detta bekräftar min tes: kulten vid Härnevi och Ullevi levde kvar så länge i vår bygd att de kristna inte vill bli förknippade med den konkurerande kulten (under 15 m nivån) _ ”Bro” är mer neutralt namn. ********************************************************** Kulturmiljövård Mälardalen -- Västerås Husterrass med tre-skeppigt långhus – 20 meter Keramik – vävtyngder – Malstenar 5 tjärframställningsgropar Rexhammars väderkvarn stod inte här, utan på andra sidan vägen |