Aktuellt forskningsläge
2014-2016  för UKF:s projekt  kring
Adam av Bremen
s påstått felaktiga väderstreck

.
av Börje Sandén

  Bilaga till artiklaren 1-3 


Sammanfattnng av forskningsläget år 2014.
Ingen grund för vridning av väderstrecken i de äldsta texterna

Sammanfattning av Historisk Tidskrifts granskning
gjord av anonym lektör

"Adams begrepp är oklara och har gett forskningen probem"
Argumenten är lämpliga som underlag för diskussion

Slutomdömet är nära nog detsamma som min egen
förutsägelse, då jag  flera gånger framhållit:

"Om det finns substans i mina iakttagelser borde saken
behandlas av den professionella forskningen"

(/lokalhistforsk/Forskning/Forskningslage-Vaderstreck_2014-2015.htm)

  Klicka på  *  om du vill gå direkt till önskad artikel

    *    Två tusenåriga skrifter med upplysningar om hembygden
    *    Två centrala problem -  vädertrecken - Baltiska havet
    *    En uppgift för den professionella forskningen
    *    Ur den anonyma granskarens skriftliga omdöme:
    *    Länkar till mer läsning
    *    Artikel  1
    *    Artikel  2
    *    Artikel  3


Två tusenåriga skrifter med upplysningar om hembygden
Läsare av UKF:s såväl tryckta som digitalt utgivna skrifter – har under ett antal år matats med upplysningar om vårt lands äldsta historia och geografi så som de kommit till uttryck i en isländska saga och i en latinsk beskrivning av Norden från 1070-talet, utgiven i ny tolkning 1984.
      I redogörelserna för mina studier har jag kommit fram till att de påstått felaktiga väderstrecken i Adam av Bremens skrift från 1070-talet blir helt korrekta om de inte läses som från en karta, utan så som de användes i dåtidens reseberättelser. Där anges väderstrecken  i förekommande fall från den plats som nämns i texten. Detta tycks vara ett nytt sätt att tolka Adams väderstreck. 
     Mina studier har också kommit fram till att hittillsvarande sätt att läsa väderstrecken förklarar varför man vid tolkningen av Adams väderstreck experimenterat med att tillåta en vridning av väderstrecken på hela 90 grader för att få Adams bild av Norden att stämma med verkligheten. Med hjälp av den isländska sagan om Olav den heliges plundringståg i de nuvarande Mälarvikarna samt dennes flykt ut på havet, kunde man med vridningen av väderstrecken också ange Stockholm som den plats, där Olav räddade sig ut på havet. Men man tänkte inte på att landhöjningen för tusen år sedan ännu inte skapat insjön Mälaren. De i sagan omtalade översvämningarna vid vårfloden drabbade inte Mälaren utan viken Skarven norr om Stäket. I den äldre av de skriftligt nedtecknade sagorna hade viken samma namn som nu redan för tusen år sedan. Havet sträckte sig då ända fram till Uppsala och Arboga.


Två centrala problem - vädertrecken - Baltiska havet 
 Idén om vridning av väderstrecken påverkar också hur man skall tolka Adams motsägelsefulla begrepp ’det baltiska havet’. Det motsägelsefulla är att uttrycket ibland handlar om nuvarande Östersjön, ibland om ett bälte av vattenleder via ryska floder från Östersjön/Norden till Svarta havet. Oklarheten beror på att Adams originaltext inte är bevarad. Skrivfel och missuppfattningar har gjort texten svårtolkad.
     Använder man det ovan nämnda relativa tolkningsförfarandet behövs ingen vridning av väderstrecken.
Den enda ännu levande historieforskaren från översättningen 1984 har förklarat för mig att man utgått från att Adam med sitt begrepp ’baltiska havet i hela dess utsträckning’ skulle ha menat Östersjön från Haparanda ner till Tyskland och därför föreslagit att Adams väderstreck måste vridas 90 grader för att stämma med verkligheten. Adams  "hav i hela dess utsträckning"  går i väst-östlig riktning!
     Ett närmare studium av den första Nordenkartan från omkring år 1530 visar att "det baltiska havet" är namnet på färdvägen genom Östersjön och Finska viken fram till Ryssland.
På kartan används den latinska formen Baltheum Mare = Bältehavet, dvs. den ursprungliga innebörden av Baltiska havet = ett bälte av farvatten. Samma föreställning om en sammanhängande vattenväg finns i den isländska Ynglingasagan, där vattenleden från norden - benämnd 'ån' - inte mynnar ut i Svarta havet, som svenska moderna översättningar  påstår. Den "kommer till sjöss in i  Svarta havet". Adam av Bremens färdväg  genom Ryssland finns således omnämnd även på isländska. Till yttermera visso beskrivs den med orden "ett bälte av farvatten" i den isländska sagan om Ingvar den Vittfarne.

En uppgift för den professionella forskningen
Ovanstående är en mycket kort översikt av det som står i hemsidans artiklar. Där har jag gång på gång  hävdat att om det finns någon substans i mina iakttagelser borde den professionella forskningen på allvar ta upp problematiken till diskussion.
     Vilket också är andemeningen i den anonyma granskarens slutsatser när denne säger:
"Samtliga latinska begrepp måste ses över av en latinkunnig person före ev. publicering."    

Granskaren
finner att argumenten  förtjänar en duskussion, är en rimlig utgångspunkt för debatt,, har ett intressant resonmang, har en bra poäng, finner en intressant iakttagelse, konstaterar att Zieglers ordval för det baltiska havet är anmärkningsvärt och förtjänar att diskuteras (en av mina viktigaste  iakttagelser)  samt  att ”Begreppet relativa väderstreck är välfunnet” 

I nyhetsbrev 2013:2 finns den text som jag ursprungligen ställt samman och sänt till universitet och enskilda forskare. Den består av ett stort antal att-satser där jag presenterar mina iakttagelser och förslag på slutsatser och åtgärder.

     Från universitetshåll kom ett par förslag att jag borde skriva en artikel för publicering i någon historisk tidskrift för att få mina påstående bemötta och värderade. Jag vände mig då till Historisk Tidskrift, där det redan 1985 publicerats en recension av den nya översättningen, i vilken tolkningen av väderstrecken kraftigt ifrågasatts.
     Redaktören fick samma punktvis uppsatta iakttagelser med åtföljande slutsatser som hänvisats till här ovan. Denne sade sig vara intresserad av en eventuell publicering, men den måste först värderas av en anonym forskare, en s.k. lektör.
      Det finns två former för publicering. Antingen en uppsats, eller en debattartikel. Jag föreslog redaktören mitt inlägg bäst passade som debattartikel, men denne framhöll att i en uppsats skulle jag få mer utrymme . Jag föll olyckligtvis för frestelsen att få utnyttja det större formatet. Olyckligtvis - därför att när min artikel bedömdes av en anonym granskare så kom denne till samma slutsats som jag framhållit i mina tre artiklar på hemsidan. Den nämligen, att om det finns substans i mina iakttagelser, borde det vara hög tid för Adams-forskningen att grundligt granska den del i den latinska texten, där väderstrecken i Norden och begreppet ’det Baltiska havet’ kommer på tal.
      En historiker och tillika latinexpert måste alltså intressera sig för saken innan något kan publiceras.

Ur den anonyma granskarens skriftliga omdöme:
angående Börje Sandéns studie som visar att Adam av Bremens väderstreck
är riktiga
om de läses relativt från den aktuella platsen i berättelsen.
Väderstrecken är inte kopplade till en karta - sådana fanns inte då

”Författaren har en del poänger som förtjänar att lyftas fram och diskuteras. Adams begrepp är oklara och har givit både forskargruppen bakom 1984 års översättning och 1500-talets kartografer problem. Det finns därför ett intressant material för en diskussion. Författaren har gjort en hel del iakttagelser som kan utgöra underlag för en sådan diskussion.

[…..   …..] 
Samtliga latinska begrepp måste ses över av en latinkunnig person före ev. publicering.
Källbeläggen är alldeles för få och otydliga. Artikeln har många upprepningar och omtagningar
(Källbeläggen är ofta mina egna - för anonymetetens skull kunde jag inte ange mitt namn).

 
Lektörens randanteckningar i samband med mina iakttagelser och påståenden.
Som framgår av nedanstående är lektören ofta positiv till mina nya bidrag i ämnet:
 
 Beträffande mina relativa väderstreck:
”Detta är en rimlig utgångspunkt”
”Begreppet relativa väderstreck är välfunnet”
 
Beträffande den långa färdvägen från Norden till Svarta havet:
”något som författaren med rätta framhåller och som förtjänar en diskussion”

Min utläggning om Södertälje sundets stora betydelse som infartsled till Svitjod:

”Detta är ett intressant resonemang och en bra poäng”
 
När Ingvar den Vittfarnes saga använder det förklarande ordet Vattenbälte:
”Detta är en intressant iakttagelse”
 
Diskussionen om fretum (= sund) – en av kärnpunkterna i min framställning:
”Detta val kan förtjäna en diskussion”
 
Zieglers karta från 1529  med sin felaktiga placeringen av Novgorod blir ett grundläggande bidrag till min förståelse av problematiken kring begreppet ”Baltiska havet”:
”Kartexemplet med Novgorods placering är tänkvärt och visar på samma typ av brottningskamp för att förena auktoriteternas uppfattningar med andra iakttagelser som Adam hade kämpat med på sin tid, men denna gång i grafisk form. Den här delen av uppsatsen är intressantare än polemiken med forskargruppen bakom 1984 års Adamöversättning”
 
På tal om den förändrade stavningen av begreppet balticum i Zieglers karta: 
”Däremot är Zieglers form ’Baltheum mare’ anmärkningsvärd och förtjänar att diskuteras.”
…………………
Lektören framhåller att källbeläggen är alldeles för få och otydliga.
Svar Jag har väldigt många hänvisningar till källor och kritiska granskningar av dem på UKF:s hemsida.
Att publicera dem skulle ha avslöjat mitt namn!

………………………....................................................................…
Jag konstaterar följaktligen att det är:
_ intressant att lokalhistorisk forskning kommit att 
   ta omvägen över en latinsk text
_ intressant att denna omväg förklarar hur man

   använde väderstrecken före kartornas tid
_ intressant att resultatet har skapat begreppet
   ”relativa väderstreck” – en nyhet
_ intressant att första kartskissen 1529 förklarar
   begreppet ’baltiska havet’
_ intressant att studierna tvingar fram en översyn
   av översättningen av vissa latinska ord. 

På sikt kommer jag kanske att utforma en ny artikel på annat sätt för ev. publicering i annat forum eller på hemsidan. Sakinnehållet i uppsatsen är emellertid utförligt beskrivet i hemsidans tre artiklar med sina många länkar till källskrifter och kommentarer.
     Dessa artiklar kommer att sammanföras i en större PDF-fil som också kommer att ges ut i pappersformat i ett begränsat antal.
    Så har vi  nyligen gjort med mina ”Fornsigtuna-studier”. Det 80-sidiga häftet kommer förhoppningsvis att bli tillgängligt på biblioteken. På bibliotekens datorer kan du naturligtvis gå in på UKF:s hemsida.

Du hittar fler texter om Adam av Bremen på UKF:s hemsidas startsida under rubriken
Artiklar >Adam av Bremens 1000-åriga berättelse
http://www.ukforsk.se
eller
Inget fel på Adam av Bremens väderstrecksanvisningar
 
Några Länkar
Zieglers karta 1532 http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Forskning/Zigler_1532_oldest_057_del.jpg
 
Länk till artiklarna om Adam av Bremen
http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Forskning/projekt_beskrivning.htm#adam
 
Fylligare redogörelse för diskutabla moment vid tolkningen av Adams text.
http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Forskning/Notapparaten.htm
 
Begreppet baltisk ur boken Östersjöregionen år 2004  av Anders Fröjmark.
http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Forskning/frojmark-daina_balt.htm
 
Belt-havet som segelled finns kvar i 1500-talskartor
http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Forskning/Balt-Belt-havet.htm
 
Flera artiklar och kommentarer kan man nå från UKF:s startsida:
3. Aktuell forskning