| Kommentar till Notapparaten
till av Adam av Bremens text 1984 - gäller endast det geografiska avsnitten /lokalhistforsk/Forskning/Notapparaten.htm UKF:s Startsida Artikel 1 Artikel 2 Artikel 3 (sammanfattning) Kommentar till Notapparaten till av Adam av Bremens text 1984 - gäller endast det geografiska avsnitten av Börje Sandén Översättaren Emanuel Svenbergs noter: 611; 596; 600; 625; 678 Formellt står Svenberg som ansvarig men samförstånd inom forskarlaget antyds Beträffande ’baltiska havet’ 611. IV:10 Det baltiska havet är således för Adam ett ”bälte-hav”, d v s ett hav, som sträcker sig som ett bälte (jfr latinets balteus) mellan landområden. Det danska ordet ”Bälthavet” kommer närmast denna betydelse. Om de skytiska och grekisk-katolska länderna , se vidare Nyberg, s. 310 f och 326. 1984: Av dem som bor vid denna bukt kallas den den baltiska, eftersom den sträcker sig som ett bälte ett långt stycke genom de skytiska länderna ända till de grekisk-katolska länderna. Anm. Börje Sandén. I löptexten använder inte Svenberg den kunskapen när latinska ord byts ut och hoppas över. Har Emanuel Svenberg övergivit sin övertygelse till förmån för historikernas tolkning? Beträffande frågan om relativa väderstreck. 596. IV:5 fet kursivering gjord av Börje Sandén Som på andra ställen bemödar sig Adam här om att ange närbelägna lokaliteter i alla fyra väderstrecken. De överensstämmer här med våra dagars synsätt och de verkliga förhållandena, bortsett från att Fyn tillsammans med den slaviska havsbukten sammanfattas under ”söder”. Detta visar att Adam inte självklart valt Själlands västkust vid Stora Bält som utgångspunkt utan nordkusten med Roskilde fjord, dit sjöfarten utan tvivel gick Denna del av Själland ligger norr om Fyn, öster om Århus och väster om Lund, även om man kan iaktta en viss vridning mot västnordväst för Åhus och ostsydost för Lund samt sydväst för Fyn. 1984: Den (Själland) har i väster Jylland, samhällena Århus och Ålborg samt Vendel. Men i norr där den är öde, har den det norska havet. I söder däremot ligger det förut omtalade Fyn… Anm. Börje Sandén. Med en strikt tolkning av väderstrecken från Norra Jylland blir alla fyra väderstrecken riktiga. Om man utgår från Norra Själland fungerar tre av dem med samma regel om relativa väderstreck. Fyn ligger däremot inte söder om Själland utan söder om orterna i Norra Jylland. När såväl forskarlaget som Weibull påstår att utgångspunkten för Adams väderstrecksanvisningar är norra Själland, uppmärksammas inte motsägelsen att Själland blir beskriven som fruktbar i ena meningen och öde i den andra. Inte heller utgår kortaste vägen mellan Danmark och Norge från Själland, men väl från Jylland. 600. IV:7 Väderstrecksangivelserna för områdena efter Skåne är behäftade med de fel som betingas av Adams beroende av de klassiska författarnas synpunkter. Se vidare Nyberg, s 317-320 1984: Det är nämligen omgivet av hav på alla håll med undantag av en sammanhållande landsarm i öster, som utgör gräns mellan sveonernas land och Danmark. Anm. Börje Sandén. Med de klassiska författarnas synpunkter menas här – enligt min åsikt - det traditionella sättet att beskriva länderna i den ordning de uppträder. Eftersom färden går österut hela tiden uppmanar den latinska texten till att fortsätta på den inslagna vägen österut. Det är samma fenomen som jag visar i min skiss av den 1-dimensionella omvärld som man färdas i när man förflyttar sig framåt i österled, ab oriente. Observera att i kap 14 (nedan) används av samma anledning inget traditionellt ord för väderstreck. Adam använder vid passagen från Danmark-Blekinge till Sverige i stället ordet ’supra’ som betyder såväl ’norrut’ som ’fortsätt vidare’ 625. IV:14 Att götarnas område följer efter Skåne är Adams uppfattning, men var övergången skall tänkas är oklart. Se vidare Nyberg, s 314 ff och Hallencreutz, s 371, om Adams syn på Birkas läge 1984: Men om vi vänder tillbaka till det baltiska havets mynning i norr, möter vi först nordmännen, därefter skjuter det danska landskapet Skåne fram, och öster därom bebor götarna ett vidsträckt område upp till Birka. Anm. Börje Sandén. Denna passage är synnerligen viktig för förståelsen av det tankemönster som gällde före kartornas tid. Både Weibull på sin tid och forskarlaget 1984 ondgör sig över hur Adam kan säga att Sverige ligger öster om Danmark-Blekinge. Påståendet anförs som ett påtagligt bevis för att Adam inte har kontroll över väderstrecken. Döm om min stora förvåning när jag fann att Adam inte använt något traditionellt latinskt ord för ’öster’. Han använder ordet ’supra’ (två gånger i detta kapitel) som skall tolkas som ovanför eller bortom. Inte ens Schmeidler, som skapat den grundläggande sammanställningen av de många handskrifterna (originalskrift av Adam finns inte) vågar ta ställning till varför Adam har använt ordet ’supra’. Schmeidlers fotnot säger: Supra bedeutet östlich nach Björnbo. Den senare var en dansk forskare som uppenbarligen förstått sammanhanget. Intressant är naturligtvis Peringskiölds översättning från 1718 som sakligt säger "ther ofvan före hafwa Götherne sina landamären". 678. IV:25 fet kursivering gjord av Börje Sandén Det är tydligt att Adam här som i IV:4 vill anföra länders läge i förhållande till de fyra väderstrecken. Väderstrecksbegreppen måste därför tolkas med hjälp av Adams avsikt, så att occidens blir väst, boreas nord, auster syd och oriens öst. Men den upplysningen som Adam från början fått om ländernas läge i förhållande till väderstrecken var helt andra och texten får därför också en annan betydelse. Jfr Nyberg, s.317 1984: Jag skall nu ge en kort beskrivning av sveonernas land eller Sverige: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs ifrån Hälsingland, i söder det förut omtalade baltiska havet i hela dess längd. Där ligger det stora samhället Sigtuna. I öster slutligen gränsar det till de ripheiska bergen …. Anm. Börje Sandén. Även här utgår man från att Adam haft för avsikt att placera den svenska orterna i de fyra väderstrecken på ”kartbilden” över Sverige. Eftersom man tydligen anser att Adam har misslyckats i sitt försök att ange väderstrecken för de svenska orterna måste hans avsikter tolkas. Man säger att man gjort det när väster(occidens) blir väst, norr(boreas) blir nord, öster(auster) blir syd och söder(oriens) blir öst. (???) I själva verket har Adam redan från början angett rätt väderstreck . Utgångspunkten för Adams väderstrecksanvisningar utgår som vanligt i Adams text från en tänkt färd längs den norra stranden av Östersjön. I kap 23, strax före hans beskrivning av de svenska orterna, har han utan att nämna några väderstreck sagt att han kommit fram till götarnas land och funnit att Östergötland sträcker sig ända till Birka. Han har personligen inte rest runt i Sverige. När Adam i kapitel 25 bestämmer sig för göra en kort beskrivning av ’sveonernas’ land är utgångspunkten den plats där han kommer fram till götarnas land, dvs från en position vid Kalmar, som är den första större orten man kommer till, när man lämnat Danmark. Därifrån säger han att götarna finns i väster, norr därom bor värmlänningarna och skridfinnarna som styrs från Hälsingland. Söder ut (från Hälsingland). Vid det ’baltiska havet’ ligger Sigtuna och i öster finns de Ripheiska bergen osv. Jag ser inget fel i den beskrivningen. Adam har inte alls någon avsikt att placera orter i de fyra väderstrecken. Det begreppet var något helt främmande på Adams tid. |
