Källkritik - isländska sagor - lantiska texter
lokalhistforsk/Forskning/kallkritik-texter.htm

UKF:s Startsida    Forskningsprojekt      Ämneskatalog


Källkritik och granskning av texter – inte samma sak
Vi vill gärna tro att det finns en kärna av sanning i den tidiga historia vi går att här försöka författa. Om det finns flera berättelser kring samma händelse borde det väl finnas något i dem som är användbart och sådant som stämmer med exempelvis andra källor än texter, alltså sådant som inte är författat. Modern forskningsmetodik erbjuder oss att gå vidare, trots brister i en text, genom att källkritiskt granska andra forskningsdiscipliner för att kunna utnyttja annan kunskap kring ämnet.
     Historisk kunskap är alltså – enligt nu gällande källkritiska modell - resultatet av insamlade fakta från olika håll, som sedan skall brukas med förstånd. Mer finns att läsa om detta på hemsidan allteftersom undersökningen går framåt.
     Den historia som för närvarande är aktuell för oss är några isländska sagor och några få latinska texter. Det visar sig nämligen att flertalet av de svenska orter, som är omnämnda i sagorna finns inom kommunens gränser. Detta är inte så konstigt som det låter eftersom vår bygd var porten till det sagorna kallar Svitjod. En av dem preciserar saken och säger att det var när man passerat sundet vid Stäket som man kom in Svitjod.

Isländska sagor
I början av 1900-talet införde bröderna Lauritz och Curt Weibull sin mycket  berömda och omdiskuterade metod för textkritik, som kortfattat kan sägas innebära att en historisk händelse måste kunna beläggas genom minst två skrifter, som dels är samtida med händelsen och dels sinsemellan är oberoende av varandra. Först då kan man hävda att en händelse har ägt rum!
     När det gäller isländska sagor har dessa helt naturligt nedtecknats långt efteråt - ibland flera hundra år senare. Här kan därför inte Weibulls metod tillämpas, som ursprungligen var en metod för litteraturhistoriker. Litteraturhistoriens främsta hjälpmedel är per definition just texter.

Den viktigaste bedömningsgrunden när det gäller historiska händelser blir därför sunt förnuft och att man utnyttjar sådant som vi nu vet om den miljö i vilken händelserna utspelade sig,  men som dåtiden inte kände till. Här har vi därför – i de nu aktuella fallen  - två viktiga saker att ta hänsyn till. Kan sagans allmänna miljöbeskrivning återfinnas i dagens landskap? Och  hur såg dåtidens landskap ut med tanke på en landhöjning i Stockholmstrakten av ca 5 m på tusen år (knappt 5 mm/år). Landhöjning är tämligen konstant i avtagande. Men havsytan har mer oregelbundet stigit under vissa århundraden. Detta ställer till trassel, men som vi skall se, det förklarar också ett intressant fenomen i den havsvik, som nu är insjön Mälaren.     Att göra historia av legender

Latinska texter
När det gäller latinska texter är problemen annorlunda. De enda texter som kan sägas vara original är sådana som huggits in i sten på olika håll i Europa, i likhet med våra runstenar. Men sådana texter är inte intressanta för oss. En latinsk text som är mycket viktig i vårt projekt berättar om geografin i Norden. Den skrevs i slutet av vikingatiden på 1070-talet. Trots att den med största sannolikhet skrevs på den tidens bästa material, s.k. pergament (preparerade kalvskinn) så finns den inte bevarad i ursprunglig form. Texten är nu känd genom avskrifter  - av avskrifter - av avskrifter.
     Precis som när vi nu läser gamla skrifter med ålderdomligt språk så kunde det för kopisterna  ha varit svårt att rätt uppfatta alla nyanser i texten. Ord kan ha suddats bort i utkanterna av arket eller det kan bokstavligen ha ”blivit en plump i protokollet” som delvis förstört orden. Har skrivaren inte fullt ut förstått vad där stått, så har denne, oftast en munk eller nunna, tagit till en gissning. För att inte tala om vad som kan ha hänt med texten när den blivit översatt  till moderna språk. På annan plats ger jag exempel på hur det hänt att även en lättläst text fått innehållet ändrat därför att tolkare tänkt på olika sätt. Om något enstaka ords betydelse missuppfattats kan textens innehåll i grund förändras. Ett sådant fall inträffar vid bevisandet att nordborna inte visste åt vilket håll norr var placerat. Men det finns många fler exempel att återkomma till - inte bara när det gäller latinska texter, utan generellt i historiens alla skiften. Osäkra texter bör mer ses som inspiration till studier av det förgångna, inte som avgörande bevis för sanningshalten i alla detaljer i ett händelseförlopp, när andra källor säger något annat.  Se exempel vid tolkningen av  Adam av Bremens text