År 1988 inledde UKF ett samarbete med  läns- och riksantikvarieämbetena. UKF åtog sig ombesörja kartering av ruinkullen. Den gjordes åt UKF med modernaste apparatur av Geodimeter AB på sponsorbasis. Vretmaskin AB ställde på samma sätt apparatur till förfogande för en videofilmning av ett underjordiskt valv. Marinarkeologiska undersökningar har gjorts av LM-DYK. Dessa fullföljdes av Kjell-Ove Mattsson, Ramnäs. Med pengar från Stiftelsen Upplands-Bro Fornforskning har funna stockar daterats till 1360-tal och 1450-tal. En databas med 262 historiska handlingar ur gårdsarkivet  har upprättats, liksom samtliga registrerade handlingar i Riksantikvarieämbetets arkiv. En viss del av materialet publicerades i vår bokserie Vad hände egentligen? Del 1, 1990.  Se hemsidan om Almarestäket.

Hålvägarna vid Kalmarsand
En karta över mellansveriges största hålvägssystem har gjorts åt oss av Geodimeter AB. Hålvägar är gamla ridvägar som huvudsakligen uppstått av sig självt när ryttare och vandrare färdats i sandig jord. Ett dussin-tal parallella vägar med upp till 4-5 meters djup. Dessa vägar användes före de kartlagda vägarna från 1600- och 1700-talen. I Kulturmiljödelen av Svensk Nationalatlas finns de med som nummer ett i en förteckning av 133 äldre vägmiljöer. Se rapporten i Vad hände egentligen? Del 1.

Provinsialläkarstationen i Västtibble 1864 - 1911
UKF har kopior på samtliga handlingar som beskriver tillkomsten av provinsialläkarstationen och apoteket. Verksamheten upphörde omkring 1911, varefter läkare fick sökas i Sigtuna. Registrering har skett av 100-tals handlingar. Alla in- och utgående handlingar från kronofogden i Västtibble har kopierats av UKF. Materialet har överlämnats till den nya forskargruppen i Håtuna / Håbo-Tibble för fortsatt bearbetning.

Soldater, dragoner och deras torp i Håtuna och Håbo-Tibble
Gun Björkmans mångåriga projket nu uppe på hemsidan

Journal för hushållningen 1776 - 1813
En stor samling häften med råd och rön för lanthushållningen har återfunnits i Håbo-Tibble. Tidskriften  utgavs regelbundet av Patriotiska Sällskapet fram till 1813. Sällskapet och Lantbruksakademien har ställt saknade artiklar till UKF:s förfogande, varför nu samtliga artiklar, över 2000,  fått en längre eller kortare sammanfattande beskrivning på modern svenska av Gudrun Sandén.
     Artiklarna finns dels i vår databas med många sökmöjligheter, dels i bokform, 3 volymer om totalt 768 sidor. Ca 120 ritningskonstruktioner, samtliga månatliga väderlekstabeller och ett stort antal boksidor i faksimil sammanlagt över 600 illustrationer. Förutom innehållsförteckning är artiklar ordnade under 20 ämnen. Ett slagordregister med 616 sakord, 532 orter, 443 författare, 313 utvalda personer ger över 9000 hänvisningar till artiklarna. I databasen erbjuds fri sökning direkt på ord i texten. På några sekunder genomsöks alla artiklarna, vars textinnehåll visas på datorskärmen och önskade artiklar skrivs ut på papper. De lokalt återfunna häftena, nästan hälften av utgivningen, förvaras i Bro biblioteks läsesal. Ca 10 exemplar kvar av upplagan.

Brogårdsarkivet.
1990 började UKF bearbeta det äldre hand- och maskinskrivna materialet  i Brogårds arkiv. De äldsta handlingarna är från 1570-talet. Totalt rör det sig om över 500 handlingar som successivt lades in i en relationsdatabas, som gjorde det möjligt att särskilja handlingar efter behov. Arkivet förvarades i en oinredd del av övre våningen. Vi tog kopior av de intressantaste handlingarna, gjorde översättningar och placerade dem i pärmar. Arbetet avstannade efter några år, men tog på nytt fart år 2007 när ägaren av arkivet, den siste arrendatorn Carl Reuterskiöld lämnade Brogård som hade köpts av en privat person för att anlägga golfbana och konferensanläggning. Såväl det handskrivna materialet som hela bokföringen för jord- och skogsbruket donerades till Bro hembygdsförening. UKF åtog sig att fullfölja det påbörjade arbetet, men nu behandlades materialet annorlunda. Varje handling skrevs in i datorfil  i kortare eller längre form på modern svenska vardefter  texten överfördes  i sökbar form till UKF:s hemsida. Under en övergångstid förvarades arkivet i Kvistabergs herrgård. 2010 överfördes det till kommunens Föreningsarkiv i ett skyddsrum i centrala Bro. Mer om arbetet med Brogårdsarkivet.   Surfa i Brogårdsarkivet.

Svenngårdska samlingen
Genom en donation till kommunen år 1970 av framlidne Herman Svenngård, Kungsängen, förfogar 
kommunens bibliotek över en enastående hembygdssamling med såväl böcker som arkivalier. UKF är sedan länge sysselsatt med registrering och kodning av de  tusentals arkivhandlingar som ingick i donationen. De flesta gårdar i Kungsängen och Västra Ryd är samlade i ett drygt 20-tal pärmar. Även domboks- och vissa sockenprotokoll hade Svenngård samlat i pärmar. År 2001 har innehållet i 25 pärmar sammanfattats på moderniserad svenska av Gudrun Sandén. Innehållsförteckningar har upprättats för varje pärm. Vårt arbete med samlingen finns i sökbar form i våra databaser.  Från 2005 finns ett fylligt sammandrag av innehållet i dessa pärmar på vår hemsida - ca 700 A4-sidor -. Hemsidans material finns tryckt i 2 volymer i A4 format i biblioteksinbindning.

Medeltida orter
Hösten 1994 genomfördes en studiecirkel kring de medeltida orterna i Bro härad. Med lärare från Riksantivarieämbetet fick deltagarna en mycket sakkunnig inblick i problemställningarna kring tolkningen av de gamla jordeböckernas upplysningar om gårdarnas ekonomi. Med detta material kan man följa bygdens utveckling fram till slutet av Gustav Vasas tid. Se våra jordeboksregister.

Dåtiden Rapport och Aktuellt  - Kungörelser från predikstolen i Låssa kyrka
De statliga kungörelser som lästes upp i kyrkorna var en mycket effektiv nyhetskanal. Informationen nådde nämligen nästan hela befolkningen med den kyrkogångsplikt som rådde. Tidningar var sällsynta och många kunde inte läsa. Efter predikan iklädde sig prästen rollen som staligt kontrollerad nyhetsförmedlare.
     Förutom vardagliga stadgor och påbud för allmänheten lämnade regeringen sin version av vidtagna åtgärder och beslut inom såväl inrikespolitiska som utrikespolitiska områden. Prästen fick förklara skatteregler och tullar, gällande regler - och ibland förbud - för hembränningen, vad huspredikanter fick göra, vad som gällde vid soldatutskrivningar, kallelse till riksdagsmöten, framtiden för kvinnor som blivit lägrade under äktenskapslöfte, Jean Baptist Bernadottes utkorande till kronprins och många, många andra detaljerade upplysningar.
     Under 1800-talet producerade landshövdingen i Uppsala län, som vår kommun då tillhörde, ett mycket stort antal kungörelser som visar människornas åligganden och vardagsbekymmer och mycket intressanta person- och platsupplysningar, inte minst för släktforkskare.
Kungl. Maj:ts kungörelser        1800 - 1825      670 A4-sidor
Landshövdingen kungörelser    1816 - 1836      ca 1000 sidor
Domkapilets cirkulär                1806 - 1815      ca 100 sidor

Ortnamnen i Upplands-Bro
En lista med Upplands-Bros över 2000 ortnamn har upprättats. Det är nästan uteslutande bestående av äldre namn i listan. De har huvudsakligen hämtats från våra 6000 ortnamnskort (från Ortnamnsarkivet i Uppsala) och från jordeboksregistren som började upprättas år 1535. Se också en kortfattad översikt av vissa ortnamn i Upplands-Bro och namnens härledning

Skolans historia i Upplands-Bro
UKF tog initiativ till en dokumentation av våra skolor. Ruben Lindberg, pensionerad rektor med anställning i kommunen sedan 1940-talet och med lång kommunalpolitisk verksamhet åtog sig att gå igenom alla handlingar rörande skolväsendet alltsedan de äldsta sockenstämmoprotokollen fram till början av 90-talet. Resultatet publicerades i vår bokserie Vad hände egentligen?Del 2 1992.

Boken om Aschaneus
Ett mycket omfattande projekt var utgivningen av boken om Aschaneus 1993. Aschneus utnämndes till riksantikvarie 1630, som den förste i sitt slag. Som sådan var han dock inte verksam över hela landet utan främst i Mälarområdet. Eftersom han var uppväxt i Aske i Håtuna innehåller hans skrifter ganska många uppgifter om vår bygd. Han var präst i Fresta och Hammarby i vår grannkommun. Ett omfattande handskrivet manuskript hade under 60 års tid tagits fram av Göran Strömbäck. För anslagna medel kunde boken inte göras på kommersiell basis. Med en stor portion ideelt arbete producerades boken med UKF:s datorutrustning. På 780 sidor har Aschaneus tidigare ej tryckta skrifter och samlade historiska faktaupplysningar blivit tillgängliga för forskningen. (Mer information på denna sida)   Litet utdrag om ortnamn.

Vad hände egentligen? - UKF:s bokserie -utförligare beskrivning
En grundpelare för UKF:s arbete är bokserien Vad hände egentligen? Här har vi möjlighet att publicera resultaten av våra studier i bygdens historia. Bokutgivningen är också basen för vår ekonomi, det är vår främsta inkomstkälla. Artiklarna är ofta en fördjupning av sådant som står att läsa i kommunens hembygdsbok Det hände i Upplands-Bro. Många källdokument återges med moderniserad svenska. Läsarna har genom serien en möjlighet att själva besvara frågan: Vad hände egentligen? Varje bok har ett tema. Dessutom finns ett antal fristående "tidsbilder" som på olika sätt belyser vår bygds historia. Böckerna är också ett slags årsbok eftersom de rapporterar om UKF:s verksamhet sedan föregående bok. Böckernas teman har hittills varit
"Almarestäket och Stockholms blodbad",
"Skolans historia i Upplands-Bro"
"Dalupproret 1743" ("Stora daldansen").
Ingen ny del planeras för närvarande.  Nyheter läggs på hemsidan och  i tryckta småskrifter

Ortsbor berättar
UKF förfogar över ca 140 kassettband och rullband med intervjuer med Upplands-Bro-bor eller personer som har varit verksamma i bygden. De äldsta är från 1950-talet. Innehållet i banden har nu sammanfattats i skriftlig form av Gudrun Sandén. Det gäller också alla kända bandinspleningar från hembygdsföreningarna, kulturnämnden och närradion sammanlagt ca 130 intervjuer. I några fall omfattar sagesmännens berättelser 4-6 kassettband; närradiointervjerna är oftast mycket korta. Register över sagesmän, ämnesområden, omnämnda personer och orter presenteras på såväl papper som datorskärm. I slutlig form blir innehållet åtkomligt genom s.k. fritextsökning förutom genom traditionell sökning på de utvalda registerorden. År 2004 lades hela materialet ut på hemsidan där det ligger öppet för fritextsökning.
    De finns också utgivna med biblioteksinbindning i ett antal exemplar. Sedan dess har ytterligare ett 15-tal intervjuer gjorts. Utskrifter ligger som enskilda filer under Ortbor berättar. För närvarande pågår en digitalisering av de gamla banden. Det betyder att de läggs på hårddisk varifrån de kan överföras till CD/DVD eller andra framtida medier.

Vi skriver i Upplands-Bro - Kulturnämndens skriftserie från 1979-1981.
Ett mycket stort antal Upplands-Bro-bor berättade i ett 80-tal stencilerade häften om sin situation i Upplands-Bro. Serien var ett delprojekt i det "stora hembygdsprojektet" som genomfördes i samarbete med Historiska museet och Socialstyrelsen. Med staliga medel kunde några kulturarbetare anställas under tre år, med uppgift att försöka ge de många nyinflyttade "en ny hembygd".
UKF har nu publicerat det 25 år gamla materialet i reviderad form på hemsidan.  För närvarande ligger ca 430 A4-sidor på hemsidan. Där kan du också den officiella beskrivningen och utvärderingen av hela hembygdsprojektet .
Här några exempel på tidigare publicerade artiklar
Grafitgruvan i Håtuna
- Markägaren på 1940-talet
- Gruvfogdens berättelse
Dagmar Tamm
- Dagen då 1:a världskriget bröt ut
John Kraft
- Livet på Aske. Kuskens pojke
Gustav Axelsson
- När järnvägen kom till Kungsängen

- Fler separat återgivna berättelser   Klicka på Folklivsberättelser här nedan.

"Den otryckta boken" - Kuskens pojke, 1997
Boken blev den första med vår egen framställningsmetod som gjorde det möjligt att skriva ut varje bok på vår laserskrivare och lämna utskrifterna direkt till bokbinderiet. Lokalpressen myntade uttrycket "Den otryckta boken" eftersom den aldrig passerade ett tryckeri på sin väg till läsaren. Metoden gjorde det möjligt att anpassa upplagan efter behov. Traditionella tryckerier - och naturligtvis bokförlag - ville inte dra igång tryckpressen om inte upplagen var minst 1500 ex. Vi kom normalt att inleda med en upplaga på 200-500.  När vi fått betalt kunde vi skriva ut ytterligare några hundra ex. Vi kallade detta för Book on Demand, en variant av Print on Demand, eftersom vi alltid ville ha produkten med hårda pärmar, en riktig bok.
     Våra allra första böcker, t.ex. serien Vad hände egentligen? och Aschneus-boken, skapades genom att vi gjorde ETT exemplar i ett Layout-program, varefter sidorna skrevs ut på framsidan av ett A4-ark. Dessa ark fotosattes av ett tryckeri, som sedan arrangerade sidorna på de stora tryckarken på sådant sätt att de kom i rätt ordning i de häften som skulle bindas samman till en bok.
     Vår metod byggde på idén att med befintlig dator- och skrivarutrustning placera sidorna så att de redan från början kom i rätt ordning, när arken buntades ihop och lämnades till binderiet. Metoden visade sig vara unik. Vi tre tillfällen presenterades den på datormässorna i Sollentuna. Vi kom att göra ett 20-tal produktioner åt privatpersoner och hembygdsföreningar innan tryckerierna kom ifatt oss med digital tryckteknik. Nu gör tryckerierna samma sak mycket billigare än vi.
      En mycket stor fördel med vår teknik var bildernas färghantering. Den färgskala som vi valde för varje bild enskild bild blev exakt densamma i alla böcker, eftersom varje bok är ett original.
      Nu gör vi inte längre böcker åt andra. Tekniken utnyttjar vi för dokumentation i 4 ex av vårt forskningsmaterial för placering i bibliotek och arkiv. Och naturligtvis för framtagning av våra småskrifter, där vår forskning presenteras i reviderade upplagor.

Kuskens pojke är nu slutsåld efter två upplagor på ca 600 ex. Delar av den finns på vår webbplats. Nästa steg blir kanske att ge ut den digitalt på CD eller internet. Skulle någon vilja läsa in den som ljudbok vore det en sak att verkligen tänka på. Jag tror att flera av våra böcker skulle vara värda ett sådant öde. Finns det någon sponsor?
Läs avsnitten ur Kuskens.
Läs mer om vår metod - Book on Demand

Upplysningar e-post till Börje Sandén

.

.

.