Ur Herr Mårten i Borgby
Av Göran Strömbeck, 1993
/bok0/aschaneu.htm
UKF:s startsida
Boken Herr Mårten i Borgby
1. Anteckningar från resor i Upplandsbygderna.
1. Utdrag ur handskriften F b 12. (s. 79)
Om Håtuna.
Håtuna har sitt nampn fullkomligen, både kyrkian och
sochnen,
av konung Hathinus, som levde vid år Christi 527 och hade sitt
konungslige
säte ther hårt vid som kyrkian är.
Med samme konungslige sätegård är så
gångit,
att han bytter och förandrader är till åtta bönder
och prästegård. Kyrkian är en med the aldra äldste
i Sverige.
Thessa gambla manna och sochne ordseder och rim äre ännu
i all mans mun gängse, somlige till ära och beröm,
somlige
till spe och förklening.
Håtuna rim lyder så: I Håtuna sägs then helga
läst. Läst thet är läxa av läsa. Thet är,
thet helga Christi evangelium haver ther ett rum som är med the
främsta
i riket. Sedan sägs ther rim annorlunda så: I Håtun
täljes
brott och läst av domaren som lagfar bäst. Thet är
förståendes
om Håtuna rättegångsplats, vilken then
förnämsta
varit haver och ligger på Norrskog, kostelig stenlagd.
Om Tibble (i Håbo hd). (s. 79)
- I Tibble är thess gille bäst. Thet är, i Tibble var
första gillestuva, ther the hava plägat kalla dryckiegille,
som
gillelagen utvisar och haver samme gillestuva stått vid Aske.
Ther
synes ännu grundvalen ther hon haver uppå stått.
Stuvan
haver icke eller varit av hedenhös, utan the hava haft rökie
stuvor, kåtor och pörter, som ännu i Finnmarken,
Tavastland
och Livland brukas.
Om Ryd (i Bro hd). (s. 80)
- Ryd nämpnes av rydia, ty ther haver varit store marker som
är
skogsbygd, och än är. Och haver här det vedernampn eller
rim kommit i gång om them som bo i Ryd att the kallas Rydbo
harakarlar.
Thet är, the hava jagat harar ifrå sig, som the och andra
som
i skogen bo göra måste, om the sin säd icke vela
låta
oppätas. Ock vändes gemenlig samma vedernampn them till
öknampn
och okvädinsord av försmädarena att the kalla them
Rydhboo
hoorkarlar.
Om Rydhs kyrkios ålder finns så långt tillbaka uti
theras Antiphonale om terminarijs ( = skoldjäknar) inskrivit: m.
cd.lxxxvj
( = 1486). Kan väl vara äldre. Men den leda förandringen
på allt gammalt vänder all kunskap av vägen.
Prästegården
haver tilförene varit vid Näs som äldre kyrkia är.
I Rydh är väl många herregrifter av Granhammars
stormän,
men oviljan och barbarismus haver inga gravskrifter eller stenar efter
sig låtit, på thet att nampnen med personerna skulle
döda
vara etc.
Om Näs (i Bro hd). (s. 80)
-Nääs kyrkia säges vara målad av två kvinne
personer, pigor.
Nääs är "Nämdt" som thet är, ty thet är
itt Nääs eller landzudde med bynapmn Nääs prope
(lat.
prope = nära vid) Steek. Theras binampn är Nääsbo
tövar
ther av att then resande landsman ther töva måste
framför
Almerstäk och sund. Thet är ock them till försmädan
vänt så: Nääsbo töffuan, men thet farer sig
etc.
Steke är en befluten öö. Först själva slottet,
ther vindbroo haver varit på både sidor. Therföre fara
sjöresande på stenkistorna ofta illa i leden uti Stekes
sund.
Sedan Lille Steke, ther som fordom vindebro varit haver, med en
värn
som än synes, then är vid Nääslandet. I både
Steeke är mäkta fiskeri.
Om Bro (i Bro hd). (s. 85)
-Broo haver sitt nampn av broar och bråtta. Derföre är
theras vedernampn them tillagt att the heta Broo Män
Bråthare,
ty på både Landzwägen och över skogen åt
Tyble
är broo och bråte nog. Theras nampn är ock vänt:
uti
Bromän bråtare, thet är gillingar (gällingar =
snöpare,
valackare).
Om Lossa. (s. 85)
- Ursprung till själve nampnet är mig icke kunnogt vordet.
Vackra theras vedernampn är så: Lossbo dansare, ther the nu
sig av berosa. (berömma BS)
Om Kalmar (Håbo hd). (s. 85)
- Av gamble herr Peder, pastor ibidem, vart mig berättat
någon
tid sedan, att thet haver sitt nampn av viken ther inlöper som
heter
Kåhl (slätt på gamble göthiska, på tyska
Kohl,
också släter) och Mar, thet är haff, siöö,
wijk
o.s.v. Ther af the sitt vedernampn bekommo och än hava. N.
Kolhmarboo
kånkare eller förare.
|