1. Anteckningar från resor i Upplandsbygderna.
1. Utdrag ur handskriften F b 12. (s. 79) 

Om Håtuna.
Håtuna har sitt nampn fullkomligen, både kyrkian och sochnen, av konung Hathinus, som levde vid år Christi 527 och hade sitt konungslige säte ther hårt vid som kyrkian är.
Med samme konungslige sätegård är så gångit, att han bytter och förandrader är till åtta bönder och prästegård. Kyrkian är en med the aldra äldste i Sverige.
Thessa gambla manna och sochne ordseder och rim äre ännu i all mans mun gängse, somlige till ära och beröm, somlige till spe och förklening.
Håtuna rim lyder så: I Håtuna sägs then helga läst. Läst thet är läxa av läsa. Thet är, thet helga Christi evangelium haver ther ett rum som är med the främsta i riket. Sedan sägs ther rim annorlunda så: I Håtun täljes brott och läst av domaren som lagfar bäst. Thet är förståendes om Håtuna rättegångsplats, vilken then förnämsta varit haver och ligger på Norrskog, kostelig stenlagd.

Om Tibble (i Håbo hd). (s. 79)
- I Tibble är thess gille bäst. Thet är, i Tibble var första gillestuva, ther the hava plägat kalla dryckiegille, som gillelagen utvisar och haver samme gillestuva stått vid Aske. Ther synes ännu grundvalen ther hon haver uppå stått. Stuvan haver icke eller varit av hedenhös, utan the hava haft rökie stuvor, kåtor och pörter, som ännu i Finnmarken, Tavastland och Livland brukas.

Om Ryd (i Bro hd). (s. 80) 
- Ryd nämpnes av rydia, ty ther haver varit store marker som är skogsbygd, och än är. Och haver här det vedernampn eller rim kommit i gång om them som bo i Ryd att the kallas Rydbo harakarlar. Thet är, the hava jagat harar ifrå sig, som the och andra som i skogen bo göra måste, om the sin säd icke vela låta oppätas. Ock vändes gemenlig samma vedernampn them till öknampn och okvädinsord av försmädarena att the kalla them Rydhboo hoorkarlar.
Om Rydhs kyrkios ålder finns så långt tillbaka uti theras Antiphonale om terminarijs ( = skoldjäknar) inskrivit: m. cd.lxxxvj ( = 1486). Kan väl vara äldre. Men den leda förandringen på allt gammalt vänder all kunskap av vägen. Prästegården haver tilförene varit vid Näs som äldre kyrkia är. I Rydh är väl många herregrifter av Granhammars stormän, men oviljan och barbarismus haver inga gravskrifter eller stenar efter sig låtit, på thet att nampnen med personerna skulle döda vara etc.

Om Näs (i Bro hd). (s. 80) 
-Nääs kyrkia säges vara målad av två kvinne personer, pigor.
Nääs är "Nämdt" som thet är, ty thet är itt Nääs eller landzudde med bynapmn Nääs prope (lat. prope = nära vid) Steek. Theras binampn är Nääsbo tövar ther av att then resande landsman ther töva måste framför Almerstäk och sund. Thet är ock them till försmädan vänt så: Nääsbo töffuan, men thet farer sig etc.
Steke är en befluten öö. Först själva slottet, ther vindbroo haver varit på både sidor. Therföre fara sjöresande på stenkistorna ofta illa i leden uti Stekes sund. Sedan Lille Steke, ther som fordom vindebro varit haver, med en värn som än synes, then är vid Nääslandet. I både Steeke är mäkta fiskeri.

Om Bro (i Bro hd). (s. 85) 
-Broo haver sitt nampn av broar och bråtta. Derföre är theras vedernampn them tillagt att the heta Broo Män Bråthare, ty på både Landzwägen och över skogen åt Tyble är broo och bråte nog. Theras nampn är ock vänt: uti Bromän bråtare, thet är gillingar (gällingar = snöpare, valackare).

Om Lossa. (s. 85) 
- Ursprung till själve nampnet är mig icke kunnogt vordet. Vackra theras vedernampn är så: Lossbo dansare, ther the nu sig av berosa. (berömma BS)

Om Kalmar (Håbo hd). (s. 85) 
- Av gamble herr Peder, pastor ibidem, vart mig berättat någon tid sedan, att thet haver sitt nampn av viken ther inlöper som heter Kåhl (slätt på gamble göthiska, på tyska Kohl, också släter) och Mar, thet är haff, siöö, wijk o.s.v. Ther af the sitt vedernampn bekommo och än hava. N. Kolhmarboo kånkare eller förare.