Ortnamn i Upplands-Bro

Första sidan      Ämnesområden       Förteckning på ca 2000 namn i U-Bro
download/ortnamn.htm

Allmänt om ortnamn
Allmän beskrivning av ortnamn i Upplands-Bro
Lista med ofta använda namn och delar av namn
Åldern på ett namn kan ofta bestämmas av ordets slutled
Tolkningen av några aktuella ortnamn

Årtal och stavning av medeltida namn
Bro socken;   Låssa socken;
Stockholms-Näs socken ( = Kungsängen); Västra Ryds socken
Namnen i Håtuna och Håbo-Tibble enligt 1687 års jordebok
Ortnamnens kulturhistoriska värde

Notiser och Anteckningar om orter i Upplands-Bro

Ur Det medeltida Sverige: Ortnamn i Bro socken och Kungsängen (Stokholms-Näs)

Upplands-Bros ortnamn i Ortnamnsarkivet i Uppsala
Förteckning över Upplands-Bros drygt 2000 äldre ortnamn
Ortnamnskorten för Almarestäket - äldsta uppgiften handlar om 1187 - flest kort  av orter i landsorten

ATA  Antikvariskt-Topografiskt-Arkiv - Riksantikvarieämbetet - Antikvarisk korrespondens
Anteckningar om orter i Upplands-Bro

Jordebokregister och Lantmäterikartor för Upplands-Bro.  Inledning.
Jordeböckernas upplysningar om gårdar i Upplands-Bro - ett 15-tal utvalda år mellan 1540-1875
Lantmäteriverkets förteckning över lantmäterikartor för Upplands-Bro

Allmän beskrivning av ortnamnen
Många ortnamn i kommunen har inte bara ansenlig ålder; de berättar ofta också något om traktens natur och historia, eller om människans förhållande till orten. De flesta namnen är lätta att tolka innebörden av. Men ibland kan de vara svårare att förstå, eftersom de kan innehålla ord som nu kommit ur bruk, som exempelvis 'rå' i Råby, eller ord som med tiden förändrats till oigenkännlighet såsom Låssa

 

 

   Naturnamn av många slag är vanliga och lättförståeliga: Ekboda, Sundby, Sandboda. Personnamn och yrken likaså: Marielund, Eriksberg, Snickartorp, Murartorp. Ibland kan namnen säga något om traktens karaktär: Stenbacka, Leran, Lugnet, Paradiset, Fågel sången, Gröna Gången. En del namn har anknytning till historia och vissa händelser: Signhildsberg, Dalkarlsbacken, Ryssgraven, Tingsviken. Namnen kan också berätta om mytologin, d.v.s. om gamla gudar och offerplatser: Frölunda, Frötuna, Ullevi, Härnevi. De kan ibland vittna om finsk bosättning, som Finsta och Savolax. 
     Vi kan lätt föreställa oss hur namn som Svältbacka, Gråtåkern och Glädjen uppkommit. Att europeiska huvudstäder figurerar på vår karta brukar förklaras med, att jordägaren varit utomlands och sedan givit nya torp på gårdens utmarker sådana namn som Köpenhamn, Paris, Rom och Madrid.

Somliga namn är mycket gamla, äldre än våra skrivna dokument. De hade länge levat i folkmun innan de blev upptecknade. Det gäller särskilt namnen Härnevi och Ullevi, som berättar om gudar, som dyrkades långt innan vi hade någon skriftlig dokumentation om dem här i landet. Det äldsta upptecknade namnet tycks vara Spånga i närheten av Toresta, om man undantar Bro, som ju finns inhugget i runstenen vid Bro kyrka. Spånga finns med i en bok som berättar om Sverige under åren 1167-1185. Man kan få en viss uppfattning om ett namns ålder, betydelse och ursprungliga stavning genom att studera dess skrivna former bakåt i tiden. 
På Ortnamnsarkivet i Uppsala finns ca 6000 registerkort för Upplands-Bro. Samma namn återkommer många gånger med olika stavningar. Man kan på korten se, när ett namn uppträder första gången, och hur det förändras. Ortnamnsforskarna har funnit vissa allmängiltiga regler för hur man kan tolka namnens betydelse och ålder. Samtliga kort finns i UKF:s databas.

Upp

Här följer en lista med några namn och namnled, som är aktuella för oss:

 

rå 

gräns 

ör 

sand, grus 

sä 

sjö 

tuna 

inhägnad gård; stor by 

tä / tå

fägata 

husby 

kungsgård 

hå 

vik, äv. årtull 

-bo

bostad 

mar 

vik

-boda;

fäbod, sjöbod 

hammar

stenbacke 

-sta

bostad 

bro

anlagd väg 

-inge 

människor på en viss plats

ryd 

av röja

nibble

nyodling 

kas

svedjeland

tibble 

skogsbebyggelse

vi 

offerplats

lund

helig lund: om tillsammans med gudanamn

stäk

sund, blockerat med stockar

by

fornsv  boplats; urspr. betydelse: beredning; anordnad plats

 

Anmärkningar: bro: fornsv brö; jfr Bröt-Anund; av grus, sten, ris och stockar, anlagd vägbank över sankmark. Jmf estländska (gammalsvenska) "broa vägarna" = reparera dem efter vinterns tjäle: Robert Söderlund, Bro, flykting från Estland_ ”på våren broade vi vägarna”

Glossarium: broa/broga = göra bro; Laurentius Petri: "wägharne säkre och broghade woro"

 

Åldern på ett namn kan ofta bestämmas av slutledets form

.

Förkristna:
-tuna, -sta, -by, -inge, -åker 

Kristen tid:
-torp, -ryd, -boda, -säter, -mark, -byle(-böle)


Tolkning av några aktuella ortnamn i Upplands-Bro

 

Följande förklaringar till några ortnamns betydelse grundar sig på försök till tolkningar av ortnamnsforskaren Bertil Flemström framförda vid ett par offentliga föredrag, som han hållit i hembygdsföreningarna i kommunen. Jag reserverar mig för missuppfattningar från min sida. När det gäller ortnamnstydningen är det emellertid även för fackmännen svårt att ge en entydig tolkning, och samma namn kan därför ha fått helt olika uttydning av olika forskare. Åtskilliga ortnamn och vad de betyder har tagits upp i den föregående texten. De behandlas därför inte här.

 

 

Tibble

Ny-böle, -byle. Nyodling 

Norränge 

Nor = sund mellan två vatten. Nor-ingar: de som bor vid Nor. 
Senare Norungar, Norränge 

Önsta 

efter Ödin, Odin, Ödhne = rikedomens vän
Önsta: bostad för den som har det gott ställt. 

Hammarby 

gården eller byn vid en stenig backe

Alby 

ev. efter al = helgedom 

Bälby 

efter bälg/mage/buk, rund vattensamling. 

Vallby 

vall = slätt 

Jädra

efter jäder = kant på en ås; också utkanten av byn

Lövsta 

efter löst(om) = kalt/öppet område, glänta 

Sylta 

sylt = gyttja 

Edeby 

ed = övergångsställe, jmf näs 

Täljeby 

Tjelves by 

Tjusta 

Tjudes bost

Kolsta

Koles bostad

Upp

Det medeltida Sverige

 

Här följer en kort sammanfattning av ortnamnens äldsta förekomst enligt boken Det medeltida Sverige, utgiven av Riksantikvarieämbetet 1992.
Denna bok finns på biblioteken; den har många uppgifter om orterna från olika tider fram till början av 1500-talet. 
Såväl äldre som nyare uppteckningar av ortnamn finns i Ortnamnsarkivet i Uppsala. Drygt 2000 ortnamn i Upplands-Bro finns där upptecknade på över 6000 kort. Samtliga dessa kort finns i UKF:s databas; så snart sig göra låter kommer den läggas upp på nätet. 

Nedanstående ersätter motsvarande uppgifter i hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro, 1984.

Upp

Använda förkortningar

 

VåKlJb 

Vårfruberga klosters jordebok 

VaKlJb

Vadstena klosters jordebok

UUBp 

Uppsala universitetsbiblioteks pergamentsbrev 

UUBpp

Uppsala universitetsbiblioteks pappersbrev 

RAp

Riksarkivets pergamentsbrev

RApp 

Riksarkivets pappersbrev 

BiSöKh 

Bidrag till Södermanlands äldre Kulturhistoria 

CIM 

Nordberg H A, S Clarae minne, 1727 

DS 

Diplomatarium Suecanum 

SU 

Svenskt diplomatarium

HD

Upplands Handlingar 

ShSp

Säfstaholmssamlingens pergamentsbrev 

ASMA 

Annales Suecici medii aevi 

Prt 

Prostarnas tionderäkenskaper 

SkoKlJb 

Sko klosters medeltida jordebok 

ULdb

Upplands lagmansdombok 

LSBp

Linköpings Stifts- och Landsbiblioteks pergamentsbrev 

avskr

avskrift

Upp

Bro socken

 

Bro socken

1100-talets slut(?) 

in parrochia Bro;   VåKlJb 

Okänd ort

1100-talets slut  (?)

tillhörande Fogdö kloster, VåKlJb f 59

Brogård 

Se Husby 

 

Finnsta

1444

i Findzstagom;   RApp 9/10

Husby

1286

in Hosaeby in Bro;   DS 913 

Härnevi

1100-talets slut(?) 

Hernawij;   VåKlJb

Jursta

1301

de Juristum;   DS 1339 

Klint

1540

Klithegården;   UH 1540:1

Klöv 

1404 

i Kleff;   SD 443 

Kvista 

1540 

Qwijsta;   UH 1540:1 

Lejondal

1344 (Bro-lövsta)

in Løstum;   DS 3837

Prästgården

Se Härnevi

 

Raskeboda

1543 

Raskeboda;   UH 1543:14 

Ryby 

1541 

Rijbij;   UH 1541: 17 

Råby 

1294 

in Raby;   DS 1103 

Skysta

1382

i Skyystom;   UUBp 10/11 

Skällsta

1382

i Skaellistom;   UUBp 10/11 

Spånga 

1167-85

in Spangum;   ?DS 63 

Ullevi, Lilla

1540

i Wllewij;   UH 1540:1 

Ullevi, Stora

1382 

i Vllawi;   UUBp 2/2 

Vallby 

1438 

i Wallby;   RAp 11/5 

Önsta

1382

i Ødnistom;   UUBp 10/11

Upp

Låssa socken

 

Låssa socken

1299

de parochia Lasza;   DS 1281 

Brunnsvik 

1382 

Brunzwiik;   UUBp 2/2 

Bärby

1530

Baergby;   UUBp, BhSp 1/11

Dävensö

1200-talets början (?)

Defuinsöö;   VåKlJb f 59b avskr 

Edeby

1382

Eethby;   BiSöKh VII s. 128 

Ekeby, (Lilla)

1311

sub curia mea Ekiby;   DS 1818

Ekeby, Stora

Se Tibble

 

Granskog 

1540 

Granskog;   UH 1540:1 

Holm 

1454 

Holm;   UUBp 11/6 

Lund 

1382 

Lund;   UUBp 2/2 

Prästgården

1538

Prestebordeth;  UH 1538:2 

Sanda

1384

i Sandom;  CIM s 86, avskr 

Säby 

1382 

i Saeby;   UUBp 2/2 

Tibble
nu Stora Ekeby

1311

in villa Thybibli;   DS 1818

Toresta

1349

in villa Thorlastum;   DS 4511

Ådö 

1404 

Aaadhø;   SD 443 

Ålbrunna

1409

i Alabrunne;   ShSp 24/9

Upp

Stockholms-Näs socken = Kungsängen

 

Stockholms-Näs socken 

1100-talets slut (?)

in parochia Näss;  VåKlJb f 59, avskr

Almare-Stäket 

1187 

apud Almarnum;   ASMA s 254 

Asker 

1274 

de Ask ... in mansione Ask; DS 582

Aspvik 

1302 

Aspuic;   SkoKlJb s 17 

Berga 

1382 

i Berghom;   ULdb s 11 

Ekhammar 

1293 

de ... Ekihammar;   DS 1095 

Frölunda 

1382 

i Frølundom;   UUBp 10/11 

Hamra 

1447 

Hambralla;   VaKlJb s 43 

* Holms aengh 

1447-1502 

Holms aengh;   VaKlJb s 44 

Kyrkbyn

Se Ekhammar 

 

Körsvik 

1447

Kølswiik;   VaKlJb s 43 

Lennartsnäs 

Se Hamra 

 

Prästgården 

Se Tibble 

 

* Rolstum 

1100-talets slut (?)

Rolstum;   VåKlJb f 59 (Fogdö kloster)

* Skinnare torpp 

1447 

VaKlJb s 43  (Vadstena kloster)

Skälby 

1504 

Skaelby;   RAp 9/8 

Stäket 

Se Almare-Stäket 

 

Sylta 

1315 

in Sylta;   DS 2032 

* Saeby 

1308 

Saeby;   Julita kloster. DS 1583 

Tibble 

1382 

Tibille;   ?UUBp 10/11 

Tuna 

1298 

in Tunum;   DS 1215,

Ålsta 

1200-talet början (?)

Alustum;   VåKlJb f 59v, avskr 

Öråker

1384

Øørakra;  VaKlJb s 43

Upp

Västra Ryds socken

 

Västra Ryds socken

1200-talets mitt (?)

in parrochia Ruch;   VåKlJb f 60, avskr 

Brunna 

1538 

Brwna;   UH 1538:2 

Fiskeby 

1540 

Fyskeby;   UH 1540:1 

Garpeboda 

1540 

Garpebode;   UH 1540:1 

Granhammar 

1299 

in Gremambri;   DS 1300 

Gällövsta 

1311 

de Gieltaløstum;  DS 1818

Lerberga 

1347 

in Lerbergh;   DS 4134 

Lillboda 

1555 

Birgisboda;   Prt 2 

Nibble 

1418 

i Nybyle;   ?SD 2480 

Prästgården 

1538 

Prestebordeth;   UH 1538 

Sundby 

1299 

in Sundby;   DS 1300 

Svedjesta 

1540 

Suijstad;   UH 1540:1 

Tibble 

1330 

in villa Thigbyli;   DS 2772 

Torsätra 

1100-talets slut(?)
1200.talets mitt (?) 

in Wasetrum;   VåKlJb f 59, avskr
Tiuwäsätra;   VåKlJb f 60, avskr 

Tranbygge 

1100-talets slut(?) 

in Tranbygi;   VåKlJb f 59, avskr 

Tång 

1370 

i Tang;   LSBp 27/9

Viby 

1330 

in villa Wiby;   DS 277

Väsby 

1538 

Vesby;   UH 1538: 2 

Örnäs 

1540 

Öreness;   UH 1540:1 

Örsta 

1382 

i Øristom;   UUBp 19/11 

Öster(r!)öra

1286

in Østerrørh;   DS 910

Upp

Håtuna och Håbo-Tibble socknar
Riksantikvarieämbetets bok för Håbo härad är nyligen utgiven 2015
I väntan på införandet här återges de orter som finns upptagna i en jordebok från 1687

 

 

Råby
Skiählstad
Marckeby
Biurstad
Öfwernible Qwarnnible 
Aske
Killinge
Wahlby
Håtunaholm
Norränge
Försiggetuna
Sältlösa
Kåhlstad 
Kiählberga
Bävveby(?)
Tiustad
Hammarby
Sundby
Skiählberga
Trunboda 

Frötuna
Skråmstad
Ahlby 
Kyrkiobyn Öhnstad 
Swarstad
Åhlstad
Hälliestad
Hållunda
Tälgeby 
Lööfstad 
Wallby
Slangwyk
Jädra
Westertibble
Bälby
Nägelstena 

Skattlagde torp
Sättran
Långwreten

Upp

 

 

Ortnamnens kulturhistoriska värde - tillägg 2015

Att ortnamnen har en viktig social betydelse insåg man särskilt tydligt för flera år sedan, då man började datorisera dem. Många ortnamn skulle då rationaliseras bort ur dataregistren, men efter alarm från bl.a. hembygdsrörelsen ser det nu ut, som om våra gamla ortnamn skall få bli kvar i större utsträckning, än vad man från början tänkt sig. Vissa kommuner har dock redan drabbats. I en offentlig utredning från 1982 framhålls emellertid nu inte bara ortnamnens kulturhistoriska värde utan också deras sociala betydelse. Detta gäller i hög grad för namnet Upplands-Bro. Det finns politiska idéer om att  kommunen  borde heta Kungsängen, tankegångar understödda av näringslivet.  Kungsängen som namn på socknen Stockholms-Näs gäller från 1967. Stationen har hetat Kungsängen sedan 1876.
     Ordet Bro var etablerat som benämning på en hel region när det gav namn åt Bro Hundare som omfattade socknarna Bro, Låssa, (Stockholms-) Näs (Västra) Ryd samt de stora öarna i havet Dävensö, Färingsö (Svartsjölandet), Ekerö-Munsö och Lovö. Fastlandsdelen kom senare att heta Bro halva hundare med betydelsen "anlagd väg".
     Vattenföringen vid Almarestäket har sedan den första beskrivningen av området i början av 1000-talet  varit hindrande för sjöförbindelserna med Svitjods centrala delar vid Gamla Uppsala - Vendel. Berättelsen framhåller "då det regnar mycket och töar, faller vattnet så häftigt att det är fors i Stocksund och vattnet stiger så mycket upp på landen att det är stor översvämning. I hela Svitjod faller vart rinnande vatten ut i Skarven, textens benämning på vattnet norr om Almarestäket. Från denna går   ut till havet allenast en mynning". Under en kortare tid skapar vårfloden fortfarande fors till besvär för sjötrafiken.
     Detta har varit ett skäl till att anlägga en viktig landförbindelse med Fornsigtuna och Uppsala från den urgamla vatten vattenvägen via Södertälje och sundet mellan Svartsjölandet och Dävensö, den senare tillhörande Upplands-Bro. Samma text säger vattenleden som gick österut framför Svitjod.
 Läs mer om detta på annan plats.
     Svitjod var ser benämningen på landet norr om Almare Stäket. Berättelsen beskriver vårt land för ca 250 år innan Stockholm blev en aktuell  plats för innevånarna i dessa bygder.

I en tid med stora förändringar i samhället, och då många människor byter bostadsort, har man insett värdet av att bo i en miljö, som är rik på minnen. Förutom de fasta kulturhistoriska lämningarna hjälper ortnamnen till att ge en värdefull historisk förankring i den nya bygden. Synen på ortnamnen och kulturminnena gör, att man måste ta ansvar för att namnen bevaras för framtiden, att de kommer till användning på kartan, och att de inte ersätts med nyskapade namn, som saknar historisk förankring. Utredningen understryker också hur betydelsefullt det är, att ortnamnen blir tolkade. Ortnamnen kan många gånger belysa gårdens, byn eller bygdens historia och därigenom ge oss en möjlighet att uppleva det förflutna, vilket i sin tur ger oss nya rötter i en ny bygd.

Åter till Första sidan      Ämnesområden     Förteckningen av ca 2000 namn i U-Bro