Kommunikationer i Upplands-Bro genom tiderna
(hembygd/kommunik.htm)

Till UKF:s startsida             Till Ämnesområden          Till Mälarbanan - hur färdades vid förr?

Upplands-Bros geografiska läge
Under forntid och medeltid låg vår bygd mycket centralt i förhållande till de allmänt kända orterna runt Mälaren,  sådana som Uppsala, Sigtuna, Västerås, Arboga, Strängnäs och Södertälje. Den geografiska belägenheten förklarar varför vi har historiskt kända händelser och orter förknippade med Upplands-Bro: ärkebiskopsborgen vid Stäket, kungsgården vid Håtuna, handels- och tingsplatsen vid Fornsigtuna / Signhildsberg. Kultplatserna vid Rösaring och Draget. 

Upplands-Bro blir genomfartsbygd
Landhöjningen flyttade så småningom Mälarens lås  från S:t Eriks borg vid Stäket till Stockholm, som mer och mer fick karaktären av huvudstad. Det är nu som Upplands-Bro i stället blir den viktiga genomfartsleden för landtrafiken mot Stocholm längs den norra Mälarastranden, samtidigt som sjövägarna fortsätter att spela sin vikitga roll för bygden. 
Varför har Upplands-Bro så många exempel på kommunikationshistoria?
En annan mycket viktig orsak till att bygden skriver in sig i kommunikationshistorien är naturens vrånghet mot vägbyggare i alla tider, inte minst i dessa dagar. Landsvägs- och järnvägsbyggare har fått ta till dyra och ibland nya metoder för att bana väg genom den besvärliga terrängen vid kommungränsen både i öster och väster. När en ny tid fordrat förbättrade vägar, har det inte bara varit att bredda vägen eller lägga det nya järnvägsspårent intill det gamla. Man har tvingats flytta till en  plats vid sidan om och därför kan vi idag se tydliga spår av de förutvarande vägkonstruktionerna. Detta gäller i lika hög grad vid såväl Kungsängen-Stäksön som vid gränsen mot Bålsta. Det senare är kanske inte lika uppmärksammat som det första statliga vägbygget vid Ryssgraven-Dalkarlsbacken, men där har vi å andra sidan två forntida vägsystem bevarade inakt i naturen.

Exempel på väghistoria som kommer att behandlas
Såsmåningom kommer vi att försöka fylla på med allsköns historia kring våra kommunikationsvägar. Det må gälla landsvägar, sjövägar, järnvägar, vintervägar, broar, färjan vid Stäket, sjökrogar, de många ångbåtslinjerna, landsvägskrogar, gästgivargåren vid Tibble, milstopar, väghållningsstenar, landsvägsgrindar, den betungande skjutsningsplikten, postbefordran med postgården i Tibble som utgångspunkt, lastbils- och busstrafikens tidiga uppkomst överrodd, utrodd

Vi börjar med
Gustav Axelssons beskrivning av järnvägens tillkomst. Det är en lätt redigerad version av hans uppsats i bibliotekets skriftserie Vi skriver i Upplands-Bro nr 39.. Den är från 1980 och heter:
Mälarbanan - hur färdades vi förr? - kortfattat med förekommande länkar
När järnvägen kom till Stockholms-Näs (nuvarande Kungsängen)
Hur bygden fick sin järnväg - förhistoria, byggskede och introduktions

Trevlig läsning önskar Börje Sandén (98-10-15)

Till UKF:s startsida             Till Ämnesområden            Till Mälarbanan - hur färdades vid förr?