Kommunikationer i Upplands-Bro genom tiderna
(hembygd/kommunik.htm)            1998-10-15; Rev/tillägg 2014

Till UKF:s startsida             Till Ämnesområden          Till Mälarbanan - hur färdades vid förr?

Upplands-Bros geografiska läge
Under forntid och medeltid låg vår bygd mycket centralt i förhållande till de allmänt kända orterna runt Mälaren,  sådana som Uppsala, Sigtuna, Västerås, Arboga, Strängnäs och Södertälje. Den geografiska belägenheten förklarar varför vi har historiskt kända händelser och orter förknippade med Upplands-Bro: ärkebiskopsborgen vid Stäket, kungsgården vid Håtuna, handels- och tingsplatsen vid Fornsigtuna / Signhildsberg. Kultplatserna vid Rösaring och Draget. 

Upplands-Bro blir genomfartsbygd
Landhöjningen flyttade så småningom Mälarens lås  från S:t Eriks borg vid Stäket till Stockholm, som mer och mer fick karaktären av huvudstad. Det är nu som Upplands-Bro i stället blir den viktiga genomfartsleden för landtrafiken mot Stocholm längs den norra Mälarastranden, samtidigt som sjövägarna fortsätter att spela sin vikitga roll för bygden. 

Varför har Upplands-Bro så många exempel på kommunikationshistoria?
En annan mycket viktig orsak till att bygden skriver in sig i kommunikationshistorien är naturens vrånghet mot vägbyggare i alla tider, inte minst i dessa dagar. Landsvägs- och järnvägsbyggare har fått ta till dyra och ibland nya metoder för att bana väg genom den besvärliga terrängen vid kommungränsen både i öster och väster. När en ny tid fordrat förbättrade vägar, har det inte bara varit att bredda vägen eller lägga det nya järnvägsspårent intill det gamla. Man har tvingats flytta till en  plats vid sidan om och därför kan vi idag se tydliga spår av de förutvarande vägkonstruktionerna. Detta gäller i lika hög grad vid såväl Kungsängen - Stäksön som vid gränsen mot Bålsta. Det senare är kanske inte lika uppmärksammat som det första statliga vägbygget vid Ryssgraven-Dalkarlsbacken. men vid gränsen mot Bålsta där vi å andra sidan två forntida vägsystem bevarade inakt i naturen.

Upplands-Bro kan man bara komma till via tre broar.
Den som betraktar kartan här ovan kan lätt förledas tro att namnet 'Bro'  har sitt ursprung i de tre broar som förmedlar all trafik till och från kommunen: en 'landbro' i väster mot Bålsta, Erikssundsbron från 1930-talet i norr och den första bron vid Stäket från 1630-talet. 
     Men så är ingalunda fallet. Det 'Bro' som ingår i namnet Upplands-Bro är det fornsvenska ord som ursprungligen betyder "anlagd väg". Saken blir ännu märkligare när man får veta att Bro var namnet på en  mycket gammal sammanhållen befolkningsregion med namnet Bro Hundare. Begreppet Bro omfattade i allra äldsta tid större delen av nuvarande Upplands-Bro och ett stort antal öar i havet utanför Bros kust med Lovön längst i söder.
     Kristendomen infördes under åren 800 - 1000-talen. Brohundare fick med tiden så stor befolkning att det delades i två delar. Fastlandsdelen kallades i början för Bro Halva hundare. Öarna i Mälaren - undantagandes Dävensö som hörde till Bro - fick namnet Färingsö Tingslag.
     Denna tolkning av ett svårtolkat källmaterial presenterades år 2012 i boken Det Medeltida Uppland..Den finns också i boken  Ledung och sockenbildning av John Kraft (2005) utgiven av UKF.
Begreppet hundare ersattes senare med härad.

Bro hundare

Ur Det medeltida Uppland. Johan Amund & Linda Qviström. Historiska Media 2012
här under namn av BRO HUNDARE / ATTUNDA - LANDSRODH (lutande versaler)
Hela hundaret:  FÄRINGÖ THINGSLAGH (ej lutande versaler)
Prickade linjen är idag Upplands-Bros gräns i Mälaren
Borgar, herrgårdar, kyrkor. Av övriga endast: Vänteholmen,Vellingiaby, Rotabro

Stockholms skärgård
I Stockholms skärgård bodde man inte permanent under den här tiden. Man brukar anse att där kan ha funnits tillfälliga övernattningsmöjligheter under fiskesäsongerna. Den fasta befolkning bodde längre in i vikarna från exempelvis gamla Uppsala upp tilll Valsgärde och Vendel några mil längre norrut. Det fanns endast en vattenled som fungerade som infart till detta stora område. Det var segelleden vid nuvarande Almarestäket. I dag kallas sundet Stäket. När det först nämns i den isländska sagan om Olav den Helige hette det Stocksunda. Där fanns en försvaranläggning omnämnd i samma saga. Bygden ovanför Stäket kallades Svitjod. På samma plats byggdes senare ärkebiskopsborgen, även kallad Sankt Eriks slott.

Hur amerikanska tidskriften National Geographic uppfattar vår bygds äldsta historia
Som en kuriositet visas här nedan en karta hämtad ur välkända National Geographic Magazine dec 1983. Den illustrerar "History of Europe - the Major Turning points" (De stora vändpunkterna i historien). Kartritaren har haft Olaus Magnus' Carta Marina från 1539 som förlaga. Bägge kartorna visar två vattenvägar till Uppsala på vardera sidan av Upplands-Bro. I dag finns bara den vid Stäket kvar. Att dra båtar över land var en självklarhet under vikingatiden. Lägg märke till att den enda stora ön i Mälälaren Upplands-Bro och Skokloster. Även på tidskriftens karta över dagens Europa är Upplands-Bro ritad som en ö. .



Ön i Mälaren är Upplands-Bro och Skoklosterområdet. Det senare tillhör Håbo kommun

Exempel på väghistoria som kommer att behandlas
Så småningom kommer vi att försöka fylla på med allsköns historia kring våra kommunikationsvägar. Det må gälla landsvägar, sjövägar, järnvägar, vintervägar, broar, färjan vid Stäket, sjökrogar, de många ångbåtslinjerna, landsvägskrogar, gästgivargåren vid Tibble, milstopar, väghållningsstenar, landsvägsgrindar, den betungande skjutsningsplikten, postbefordran med postgården i Tibble som utgångspunkt, lastbils- och busstrafikens tidiga uppkomst överrodd, utrodd

Vi börjar med
Gustav Axelssons beskrivning av järnvägens tillkomst. Det är en lätt redigerad version av hans uppsats i bibliotekets skriftserie Vi skriver i Upplands-Bro nr 39.. Den är från 1980 och heter:
Mälarbanan - hur färdades vi förr? - kortfattat med förekommande länkar
När järnvägen kom till Stockholms-Näs (nuvarande Kungsängen)
Hur bygden fick sin järnväg - förhistoria, byggskede och introduktions

Trevlig läsning önskar Börje Sandén (98-10-15)

Till UKF:s startsida             Till Ämnesområden            Till Mälarbanan - hur färdades vid förr?