Kommunikationer i Upplands-Bro genom tiderna
(hembygd/kommunik.htm) 1998-10-15; Rev/tillägg 2014 Till UKF:s startsida
Till Ämnesområden
Till Mälarbanan - hur färdades vid
förr?
Varför har Upplands-Bro så många exempel på kommunikationshistoria? En annan mycket viktig orsak till att bygden skriver in sig i kommunikationshistorien är naturens vrånghet mot vägbyggare i alla tider, inte minst i dessa dagar. Landsvägs- och järnvägsbyggare har fått ta till dyra och ibland nya metoder för att bana väg genom den besvärliga terrängen vid kommungränsen både i öster och väster. När en ny tid fordrat förbättrade vägar, har det inte bara varit att bredda vägen eller lägga det nya järnvägsspårent intill det gamla. Man har tvingats flytta till en plats vid sidan om och därför kan vi idag se tydliga spår av de förutvarande vägkonstruktionerna. Detta gäller i lika hög grad vid såväl Kungsängen - Stäksön som vid gränsen mot Bålsta. Det senare är kanske inte lika uppmärksammat som det första statliga vägbygget vid Ryssgraven-Dalkarlsbacken. men vid gränsen mot Bålsta där vi å andra sidan två forntida vägsystem bevarade inakt i naturen. Upplands-Bro kan man bara komma till via tre broar. Den som betraktar kartan här ovan kan lätt förledas tro att namnet 'Bro' har sitt ursprung i de tre broar som förmedlar all trafik till och från kommunen: en 'landbro' i väster mot Bålsta, Erikssundsbron från 1930-talet i norr och den första bron vid Stäket från 1630-talet. Men så är ingalunda fallet. Det 'Bro' som ingår i namnet Upplands-Bro är det fornsvenska ord som ursprungligen betyder "anlagd väg". Saken blir ännu märkligare när man får veta att Bro var namnet på en mycket gammal sammanhållen befolkningsregion med namnet Bro Hundare. Begreppet Bro omfattade i allra äldsta tid större delen av nuvarande Upplands-Bro och ett stort antal öar i havet utanför Bros kust med Lovön längst i söder. Kristendomen infördes under åren 800 - 1000-talen. Brohundare fick med tiden så stor befolkning att det delades i två delar. Fastlandsdelen kallades i början för Bro Halva hundare. Öarna i Mälaren - undantagandes Dävensö som hörde till Bro - fick namnet Färingsö Tingslag. Denna tolkning av ett svårtolkat källmaterial presenterades år 2012 i boken Det Medeltida Uppland..Den finns också i boken Ledung och sockenbildning av John Kraft (2005) utgiven av UKF. Begreppet hundare ersattes senare med härad. ![]() Ur
Det medeltida Uppland. Johan Amund & Linda Qviström.
Historiska Media 2012
här under namn av BRO HUNDARE / ATTUNDA - LANDSRODH (lutande versaler) Hela hundaret: FÄRINGÖ THINGSLAGH (ej lutande versaler) Prickade
linjen är idag
Upplands-Bros gräns i Mälaren
Stockholms skärgårdBorgar, herrgårdar, kyrkor. Av övriga endast: Vänteholmen,Vellingiaby, Rotabro I Stockholms skärgård bodde man inte permanent under den här tiden. Man brukar anse att där kan ha funnits tillfälliga övernattningsmöjligheter under fiskesäsongerna. Den fasta befolkning bodde längre in i vikarna från exempelvis gamla Uppsala upp tilll Valsgärde och Vendel några mil längre norrut. Det fanns endast en vattenled som fungerade som infart till detta stora område. Det var segelleden vid nuvarande Almarestäket. I dag kallas sundet Stäket. När det först nämns i den isländska sagan om Olav den Helige hette det Stocksunda. Där fanns en försvaranläggning omnämnd i samma saga. Bygden ovanför Stäket kallades Svitjod. På samma plats byggdes senare ärkebiskopsborgen, även kallad Sankt Eriks slott. Hur amerikanska tidskriften National Geographic uppfattar vår bygds äldsta historia Som en kuriositet visas här nedan en karta hämtad ur välkända National Geographic Magazine dec 1983. Den illustrerar "History of Europe - the Major Turning points" (De stora vändpunkterna i historien). Kartritaren har haft Olaus Magnus' Carta Marina från 1539 som förlaga. Bägge kartorna visar två vattenvägar till Uppsala på vardera sidan av Upplands-Bro. I dag finns bara den vid Stäket kvar. Att dra båtar över land var en självklarhet under vikingatiden. Lägg märke till att den enda stora ön i Mälälaren Upplands-Bro och Skokloster. Även på tidskriftens karta över dagens Europa är Upplands-Bro ritad som en ö. . ![]() Ön
i Mälaren är Upplands-Bro och Skoklosterområdet. Det
senare tillhör Håbo kommun
Exempel på väghistoria som kommer att behandlas
Vi börjar med Trevlig läsning önskar Börje Sandén (98-10-15) Till UKF:s startsida
Till Ämnesområden
Till Mälarbanan - hur färdades vid
förr? |