| Fornsigtuna som
forskningsprojekt ? /nya/fornsi1.htm Börje Sandén 2004; rev. 2009-12-11, 2010-04-19 UKF:s startsida
Kronologiskt ordnade data om
Fornsigtuna
* Är
tiden mogen för en fördjupad grundforskning kring vissa obesvarade
frågor från
tiden kring Sigtunas uppkomst och kristendomens etablering i Sverige? Diskuteras vid föredrag 2010-04-21 i Dagcentralens samlingssal Diskuteras vid exkursion till Fornsigtuna . Signhildsberg sönd 2010-05-09 Länkar till inledande och utförligare artiklar
Det har funnits medeltida ruiner i Fornsigtuna beskrivna av: Aschaneus 1612, Rannsakningarna 1667 och 1672 _ viss medeltidsforskning vill inte kännas vid dem. Märkligt: _ ingen hänvisning till Aschaneus eller Rannsakningarna i en doktorsavhandling om Borgar och befästningar i det medeltida Sverige _ Fornsigtuna avvisas eftersom en saga kopplats hit (Habor och Signhild) MEN: här blandas orsak och verkan ihop _ bara för att man inte kan – med full rätt - lita på en gammal saga har ruinerna nonchalerats _ man måste tänka tvärt om (som jag skrev i hembygdsboken 1984): det faktum att det i Fornsigtuna fanns ruiner efter en borgliknande byggnad är orsaken till att sagan förlades hit (- platser har ju pekats ut på många ställen: på Västkusten och Östkusten, Danmark och Norge) Medeltida Fornsigtuna är av forskningen känt som en obetydlig enhet _ som räntebärande inkomstkälla för kungen och tidvis kyrkan _ det var därför som påven/kyrkan ville få tillbaka Fornsigtuna på 1170-talet - hävdar man. Var verkligen Fornsigtuna en obetydlig enhet? _ gick man verkligen ända upp till Påven för att få tillbaka något av obetydligt värde? _ kyrkan måste natuligtvis ha varit angelägen att få tillbaka Fornsigtuna av en bestämd anledning Vem åstadkom ovan omtalade byggnadslämningar? Kung Birger undertecknar en handling i Fornsigtuna 1299 (då ännu ej myndig och krönt) _ han blir tillfångatagen 1306 - på sin kungsgård i Håtuna. alltså Fornsigtuna! _ kan det verkligen ha funnits 2 kungsgårdar så nära varandra - nästan samtidigt? _ Har hans far Magnus Ladulås byggt något här? _ har hans farfar Birger Jarl byggt något här? _ har Birgers bröder Erik och Valdemar byggt något här? _ har den efterföljande Magnus Eriksson byggt något? _ har någon av de många följande utländska kungarna byggt något? Om så varit fallet borde bygget ha registrerats någonstans i svenska annaler Om så inte är fallet blir tanken svindlande _kan lämningarna ha tillkommit i tidig medeltid? - på 1000 -1100-talen När den första biskoparna installerades i Sverige! Man byggde inte stenhus i Sverige förrän på 1200-talet - enligt erfarenhet – påstås det Ja, svenskar byggde normalt inte stenhus _ tänk om det var den missionerande kyrkan som byggde här, _ den dåtida "europeiska gemenskapen" hade ju resurser, långt utöver den svenska förmågan _ ute i Europa byggde man stenhus/tegelbyggnader mer än 1000 år tidigare _ det var exempelvis franska byggnadsarbetare som började bygga domkyrkan på 1200-talet _ vad hindrar att kyrkan redan tidigare började uppföra stenhus åt sig i Sverige? I Fornsigtuna! _ var det i så fall kyrkans byggnader vid Fornsigtuna som påven/kyrkan ville få tillbaka på 1170-talet? Vad skulle kyrkan ha haft för anledning att bygga något vid Fornsigtuna? _ det var faktiskt farligt att vara biskop i det hedniska Sverige _ det bör ha varit angeläget att skapa en säker plats för Sigtunabiskopen _ 1088 dödades en biskop - i eller vid! - Sigtuna. vid: dvs Fornsigtuna _ 1215 gav påven tillstånd att flytta ärkebiskopssätet tillbaka till Sigtuna _ 1245 begär domkapitlet att få flytta domkyrkan till Sigtuna ( Domkyrkan flyttas i själva verket till Uppsala stad) Arkeologerna har inte hittat vare sig biskopssäte eller kungsgård i Sigtuna stad Religionshistorikerna har inte hittat någon biskopsborg i Sigtuna _ ett biskopssäte bör ha funnits hävdar somliga _ har historikerna bara letat i Sigtuna stad? - det kan ju ha funnits en biskopsborg i Fornsigtuna? _ arkeologen Jonas Ros hävdar år 2009 att kungens och jarlens residens bör ha varit i Fornsigtuna _ varken arkeologer eller historiker har ännu antagit att biskopsborgen kan ha legat i Fornsigtuna _ endast Otto von Friesen sätter Fornsigtuna i samband med kyrkan i en artikel 1923. Läs utförligare resonemang Varför var påven Alexander så angelägen att få tillbaka FornSigtuna som under de första sigtunabiskoparna tillhört kyrkan? _ Forskningen framhåller envetet att Fornsigtuna och två andra namngivna orter i Uppland enbart varit en inkomstkälla (Ström i Norrsunda, Vadsbro i Vassunda). Är det verkligen enda orsaken? _ kan det ha funnits andra motiv till kyrkans intresse av Fornsigtuna? _ Domkapitlet frågade exempelvis 1245 om ärkebiskopssätet kunde få flyttas tillbaka till Sigtuna _ 1311 säljer kung Birger "kungsgården i Håtuna" till kyrkan Åter till de först framställda problemen När skapades byggnadslämningarna vid Fornsigtuna? _ ny arkeologisk undersökning föregången av skanning med markradarapparatur kan ge svar _ likaså mur- och markprover inlämnade till Sigtuna museum av Otto von Friesen på 1920-talet Detaljerna i historien om kungsgården Fornsigtuna är i många stycken hypoteser _det finns säkert flera förklaringsmodeller. En brett upplagd grundforskning torde
behövas. Hur kom ruinerna bort i nu aktuell
forskningen? Lätt att
besvara. _ vår lokalhistoriska forskning ger oss anledning att studera tillkomsten av 1666 års fornminneslagstiftning _ den nya lagen förbjöd allt förstörande av "gambla monumenter" _ undersökning med georadar borde kunna ge en indikation i någondera riktningen _ varför rapporterade aldrig riksantikvarien Hadorph om någon inspektionsresa till Håbo härad, när han for runt i landet för att kontrollera/verifiera de insända Rannsakningsrapporterna, vilka var ett resultat av fornminneslagens tillkomst. (Ämne för forskning) _ Hadorph nämner dock förekomsten av ruiner i Håtuna kungsgård i rapporten till Riksdagen inför reduktionen 1680. _ I boken Henrik Schück: Johan Hadorph - Minnesteckning, 256 sidor. Norstedts 1933 kan jag inte finna att Hadorph besöker Håtuna. Jag har fått intrycket att han besökt alla övriga socknar. Denna sak kan vara angeläget att närmare undersöka. Den nya lagen var nämligen mycket sträng mot dem som förstörde fast fornminnen. Den medeltida byggnaden på herrgårdens plats har uppenbarligen rivits av Rålamb, vilket de medeltida varlven i källaren vittnar om. Men Hadorph stod högt i gunst hos de två regeringsmedlemmarna som just vid lagens tillkomst "bytte mark med varandra" och han har troligen inte velat beivra förstöringen av en del av ruinerna. De kvarvarande är omnämnda i nedan återgivna texter. Men när revs återstoden? Se Förteckningen över ägare. Fanns det
verkligen två kungsgårdar i Håtuna som forskningen hävdar? Salvius
beskrivning 1741 är nära
överensstämmande
med Hadorphs förteckning från 1680 Fischerström 1785:
"Håtuna slott, en halvmil från
Sigtuna, har från de äldsta tider varit ett Konunga-säte Håtuna, vid Mälaren, ½ mil från Sigtuna, har varit, ifrån de äldsta tider, en ansenlig kungsgård, med ett fast slott, varefter ännu murar synes. Här hade konung Birger Månsson sin boning, som har löst till sig denna gård, av greve Gerhard af Holsten, som var bror till konung Magnus Ladulås drottning Hedvig och hade fått till skänks Håtuna av konungen sin svåger. Sedan tilldrog sig här striden, emellan konung Birger Månsson och hans bröder, hertigarna Eric och Valdemar, 1306 den 29 september, då konungen blev tillfångatagen, och i fängelse satt på Nyköpings slott ego: Det är först på 1900-talet som Håtuna kungsgård placeras invid kyrkan !! Några förslag på
källor att studera. Till en grundläggande forskning hör naturligtvis en analys av tillförlitligheten i de påståenden som jag framfört här ovan. Se version från 2004-05-16 Argument för medeltidaruiner 2004-05-15_old.doc |