Fornsigtuna som forskningsprojekt ?
/nya/fornsi1.htm 
Börje Sandén 2004;  rev. 2009-12-11   

UKF:s startsida    Kronologiskt ordnade data om Fornsigtuna  
Förteckning över artiklar om Fornsigtuna.   Hadorphs rapport till riksdagen 1680.  
Allmänna Ämnesområden

* Är tiden mogen för en fördjupad grundforskning kring vissa obesvarade frågor från tiden kring Sigtunas uppkomst och kristendomens etablering i Sverige?
* Hur ser forskningen kring Fornsigtuna på det faktum att tre källor från 1600-talet beskriver medeltida ruinrester vid Signhildsberg?

 Några punktvis uppställda fakta och frågor kring Fornsigtuna med anledning av den diskussion som under senaste åren förts på UKF:s hemsida, framförda offentligt vid exkursionen till Fornsigtuna 2004-05-16
Diskuteras under Arkeologidagen 22 aug 2004
Länkar till inledande och utförligare artiklar

Det har funnits medeltida ruiner i Fornsigtuna beskrivna av:

Aschaneus 1612,       Rannsakningarna 1667 och 1672
- medeltidsforskningen tar inte hänsyn till dem.
- ingen hänvisning till Aschaneus eller Rannsakningarna i Lovéns doktorsavhandling Borgar och befästningar i det medeltida Sverige
Fornsigtuna avvisas eftersom en saga kopplats hit (Habor och Signhild)
- men: här blandar man ihop orsak och verkan
- bara för att man inte kan lita på en gammal saga har ruinerna nonchalerats
- man måste tänka tvärt om (som jag skrev i hembygdsboken 1984); det faktum att här fanns ruiner är orsaken till att sagan förlades hit (- platser för sagan har ju pekats ut på många ställen:
på Västkusten och Östkusten, Danmark och Norge)

Medeltida Fornsigtuna är av forskningen känt som en obetydlig enhet
- som räntebärande inkomstkälla för kungen och tidvis kyrkan
- det var därför som påven/kyrkan ville ha tillbaka Fornsigtuna på 1170-talet - hävdar man

Vem åstadkom ovan omtalade byggnadslämningar?
Kung Birger undertecknar en handling i Fornsigtuna 1299 (då ännu ej myndig och krönt)
- på sin kungsgård i Håtuna blir han tillfångatagen 1306
- har hans far Magnus Ladulås byggt något här?
- har hans farfar Birger Jarl byggt något här?
- har Birgers bröder Erik och Valdemar byggt något här?
- har den efterföljande Magnus Eriksson byggt något?
- har någon av de många följande utländska kungarna byggt något?
Om så varit fallet borde bygget ha registrerats någonstans i svenska annaler
Om så inte är fallet blir tanken svindlande
- ersattes den vikingatida kungsgården av en medeltida kungsgård byggd i sten/tegel?

Man byggde inte stenhus i Sverige förrän på 1200-talet - enligt etablerad erfarenhet
- tänk om det var den missionerande kyrkan som byggde här innan biskopssätet flyttade till Uppsala,
- den dåtida europeiska gemenskapen hade resurser, långt utöver den inhemska förmågan
- ute i Europa byggde man stenhus/tegelbyggnader 1000 år tidigare
- det var franska byggnadsarbetare som började bygga domkyrkan på 1200-talet
- vad hindrar att kyrkan redan i tidig medeltid började uppföra stenhus åt sig i Sverige?
- var det i så fall kyrkans byggnader vid Fornsigtuna som påven/kyrkan ville få tillbaka på 1170-talet

Vad skulle kyrkan ha haft för anledning att bygga något vid Fornsigtuna?
- det var faktiskt farligt att vara biskop i det hedniska Sverige
- det bör ha varit angeläget att skapa en säker plats för Sigtunabiskopen
- 1088 dödades en biskop i - eller vid - Sigtuna
- 1215 gav påven tillstånd att flytta ärkebiskopssätet tillbaka till Sigtuna
- senare på 1200-talet ville domkapitlet flytta domkyrkan till Sigtuna

Märkligt att religionshistorikerna aldrig "hittat" något biskopssäte i Sigtuna
- ett biskopssäte bör ha funnits hävdar somliga
- man har hittat någon biskopsborg i Sigtuna stad? - det kan ju ha funnits en i Fornsigtuna.
- en tidig biskopsborg kan ha tagits över av kungen och blivit kungsgård
- man har inte heller hittat någon kungsgård i själva Sigtuna

Varför var påven Alexander så angelägen att få tillbaka FornSigtuna som under de första sigtunabiskoparna tillhört kyrkan?
- Forskningen framhåller att Fornsigtuna och två andra namngivna orter i Uppland enbart varit en inkomstkälla
- kan det ha funnits andra motiv till kyrkans intresse av Fornsigtuna?  En flytt av ärkebiskopssätet?
 
Åter till de först framställda problemen
När skapades byggnadslämningarna vid Fornsigtuna?
- arkeologisk undersökning föregången av skanning med markradarapparatur kan ge svar
- likaså mur- och markprover  inlämnade till Sigtuna museum  av Otto von Friesen på 1920-talet
 
Detaljerna i historien om kungsgården Fornsigtuna är i många stycken hypoteser
- det finns säkert flera förklaringsmodeller.

En brett upplagd grundforskning torde behövas.
Det medeltida byggnadsresterna tycks vara ett problem
- går det att hävda att de aldrig funnits?
- om de funnits - går det att ta reda på under vilka förhållanden de skapats?
- finns det något att hämta i Vatikanens arkiv?

Hur kom ruinerna bort i forskningen?
- Varför finns de inte medtagna i Christian Lovéns avhandling 1996 om Borgar och befästningar i det medeltida Sverige?

Hur kom de bort i naturen?
- frågor och åtgärder efter tillkomsten av 1666 års fornminneslagstiftning
- undersökning med georadar borde kunna ge en indikation i någondera riktningen
- varför rapporterade aldrig riksantikvaren Hadorph om någon inspektionsresa till Håbo härad när han kontrollerade de insända Rannsakningsrapporterna  som genomfördes efter fornminneslagens tillkomst (Henrik Schück: Johan Hadorph - Minnesteckning,  256 sidor.  Norstedts 1933)

Fanns det verkligen två kungsgårdar i Håtuna som forskningen hävdar?
- Fornsigtuna 1299 och Håtuna kyrka 1307, endast  2 km från varandra
- Hadorphs rapport till riksdagen 1680 talar bara om kungsgården i Håtuna, "byggd för Sigtunas skull"
- Se tolkning och komentarer till Hadophs Förteckning över kungsgårdar och slott i riket 1860

Salvius beskrivning 1741 är nära överensstämmande med Hadorphs förteckning från 1680
Håtuna Kongs-Gård har också fordom varit icke långt österut från kyrkan, där ännu gamla källargrunder skola finnas, fast ännu föga mer än namnet är därav kvar. Samma ställe innehafves nu av 8 bönder och kyrkoherden för 5 marker och 8 örtugar land.

Fischerström 1785: "Håtuna slott  en halvmil från Sigtuna, har från de äldsta tider varit ett Konunga-säte
Några lämningar av murar finns av detta slott, som nu är förvandlat till en Bondby"
OBS.  Kan verkligen byn runt Håtuna kyrka på 1700-talet ha beskrivits som en Bondby

ego:  Det är först på 1900-talet som Håtuna kungsgård placeras invid kyrkan!!

Några förslag på källor att studera.
- i Vatikanens arkiv
- i Rålambska arkivet på KB
- i de la Gardieska arkivet
- i riksantikvarien Johan Hadorphs handlingar

PS
Till en grundläggande forskning hör naturligtvis en analys av tillförlitligheten i de påståenden som jag framfört här ovan.