UKF:s Startsida     Fornsigtuna 1     Fornsigtuna 2     Sagan om Habor och Signhild
Fornsigtuna under medeltiden        Aschaneus originaltext          Modern stavning
Kort utdrag ur 1666 års fornminneslag       Om Aschaneus        Fornsigtuna som forskningsobjekt?

1299-11-15   Sightonia Antiqua;   Birger Magnussons sigill  
Malmberg, Ernst.   Svenska  slott och herresäten; Friesen Om staden Sigtunas ålder 
Kung Birger Magnusson, son till Magnus Ladulås, och den av Magnus söner som blir tillfångatagen vid Håtunaleken 1306, har år 1299 vistats i Fornsigtuna. Så måste man tolka ett brev från detta år som är utfärdat i "Sightonia Antiqua" (enligt Malmbergs ordalydelse). "apud antiquam Sightoniam" (enl Friesen)

1315   diplom; egendomsfördelning;  Erik Magnusson  
Malmberg, Ernst, Svenska slott och herresäten  1920-talet
Vid en egendomsfördelning mellan hertigarna Erik och Valdemar tilldelas Erik en del av Fornsigtuna. Diplom från 1315.
Svenskt Diplomatarium (SD) III nr 2032 (s.228)
Fornsigtuna kallas Siktonia vetus. 
- vetus = åldrig, redan gammal.
I dokumentet nämns också de intilliggande Norgungi = Norringe (Norränge) i Håtuna och Frötunum = Frötuna i Håbo-Tibble. Detta är en värdefull upplysning. Den visar att Fornsigtuna verkligen låg i Uppland. Detta med hänvisning till debatten om ett Fornsigtuna i bl. a. Västergötland. Redan i början av 1300-talet fanns det tydligen en bevarad tradition om ett Fornsigtuna. Detta är således ingen produkt av 1600-talets historieskrivning.

1541   Gustav Vasas jordebok;   kallas "Konungsby"  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
I Gustav Vasas skattelängder och senare 1541 i hans första jordebok kallas egendomen For- eller Foor Sictuna.  1541 står den som "Konungsby, hvilken ligger för fyra markland jord med fyra grannar" (Friesen, Otto von)
Kammar-ark.: jordeböcker, Uppland 1541 nr 5
- Benct Nielssons Rekenskap. offuer Broo Herede, Håbo herede etc, 1. Opaginerade delen fol. 7 v.:
"Item wthi szamma herede äre 2 Konungz byiar Ligiandis wthi håtuna socknn benempde foor sictuna och Norringe och Liggia för 4 mark Landh Jordh, och äre 4 granna vthi huar by och Renta Årligann Thenne Effter(ne) parttzeler".
2. Paginerade delen p. 80 v.
- "fforssiiktwna" betecknas som "kroneby"

1542   Gustav Vasas jordebok;   foorsictuna  
Friesen, Otto von   Om staden Sigtunas ålder
Kammar-arkivet Uppland 1542 nr 8. Bengt Nielssons räkenskper för skatten i Stäkets län, löst inlagd. "foorsictuna" och "Norringe"

1551   Gustav Vasas jordebok;   kroneby  
Malmberg, Ernst.  Svenska  slott och herresäten; Friesen, Otto von. Om staden Sigtunas ålder
1551 års jordebok har beteckningen Kronoby, som sedan förekommer under en längre följd av år. Själva namnet ändrar form många gånger: 1567 Foder-Sictuna, 1600 För-Sictuna. Kammar-arkivet Uppland 1551 nr 15 I-II p. 34.
Sven Nielssons jordebok för Stäkets län: "Kroneby forsictuna äre 4 bönnder Renthen årliga" etc

1560   Johan III;   lytt under Wenngarn  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Osäker uppgift om att Fornsigtuna lytt under fogden på Venngarn, vilket i sin tur kommit i Gustav Vasas ägo genom hans moder Sigrid Banér. Johan III ärvde Fornsigtuna men förlänade det 1568 till hertig Magnus av Sachsen.

1567   jordeboken;   Foder-Sictuna  
Malmberg, Ernst  Svenska  slott och herresäten; Friesen, Otto von Om staden Sigtunas ålder 
1567 års jordebok har namnet Foder-Sictuna. Kammar-arkivet Uppland 1567 nr 3
David Karlssons jordebok för Håbo, häfte: "Håtuna socken ... Michill (y) fodersictuna"
Huvudjordeboken p. 27: "CronnoGodtz ... Foder Sictuna enn Cronoby, besittia 4 Bönder"

1568-04-07   Magnus av Sachsen, hertig ;   förläning  
Malmberg, Ernst.  Svenska slott och herresäten   1920-talet
 Fornsigtuna förlänas till hertig Magnus av Sachsen 1568-04-07 av Johann III.

1592   hertig Johan av Östergötl;   arv  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Vid Johan III:s död 1592 övergick gårdarna i Fornsigtuna till sonen hertig Johan av Östergötland. Det var till dennes förmälning med Karl IX:s dotter Maria Elisabet som Johannes Messenius skrev ett stort drama om Habor och Signill. Vid deras död 1618 tillföll gårdarna kung Gustav II Adolf.

1600   jordeboken;   För-Sictuna  
Malmberg, Ernst. Svenska slott och herresäten;  Friesen, Otto von. Om staden Sigtunas ålder 
I jordeboken från 1600 kallas Fornsigtuna för För-Sictuna
Kammar-arkivet Uppland 1600 nr 4 p. 49 v. Lars Jonssons räkenskap för Lagunda, Håbo och Erlinghundrads härader:  "Enn Cronoby N(empd) försigtuna besittia 4 bönder"

1600-tal    Försigtuna; karta; Lantmät.verk. Gävle;   okänd; blyertsritad 
Karta, Kartverket i Gävle
Använder "försigtuna" - utan parentes eller alternativ
1600-tal, anonym, odaterad.

1612   Aschanéus   namnformer  
Gihl, Gunnar   Sigtuna och Norrsunda
Aschanéus, Martinus Laurentii i Sigtuna och Norrsunda; tolkning Gunnar Gihl 1925 
använder namnformerna: försigtuna, förSigtuna, Försigtuna, FörSigtuna, Försiggtuna, För Siggtuna, Fodersiggtuna, 
'Discursus' (kapitlet där Fornsigtuna beskrivs)
"Slottet Försiggtuna"    "förSigtuna stadzvärnet"
"Att wid  för(de) Försigtuna haf(r) Stått FörrStaden til Sigtuna.och ther af kallaz försigtuna... "
"mellan Förstaden och Slottet"   'På Sigtuna Landett' 
"Gentt mott FörSigtwna Huss"  "... FörSigtuna, medh thetz Slott..."   "För Siggtuna"
 Hela den aktuella originaltexten;     normaliserad stavning     

1612   Johannes Messenius    dramatisering
Johannes Messenius drama om Signil   Se hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro
Dramat uppfördes år 1612 på Stockholms slott vid bröllopsfesten för hertig Johan av Östergötland. (en snart avliden son och tronföljare till Johan III) och Karl IX:s dotter Maria Elisabet. Bägge döda 1618
.
1618   Gustav II Adolf;   arv 
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten 
När hertig Johan av Östergötland dog 1618 ärvdes bl a Fornsigtuna av Gustav II Adolf.

1627-04-24   Thurn, Frans Bernhard von;   förlänas 
 Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige
Gustav II Adolf förlänar Fornsigtuna 4 mantal krono jämte Wenngarn m fl gårdar till Frans Bernhard von Thurn 1627-04-24 (d. 1628). Han var då överste för svenska Hof- och Lifgardet och blev sedermera generalmajor. Arvingarna får konfirmation 1645-05-17.

1645-05-17   Thurn, Henrik von;   konfirmation  
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige  
Frans Bernhard von Thurns arvingar får konfirmation på egendomen 1645-05-17.
Fadern  Henrik Mattias von Thurn hade 1635 utnämnts till greve. Familjen introducerades som nr 5 i raden av svenska grevliga ätter. Att vi inte hört mer talas om von Thurn beror på att släkten dog ut redan 1656.

1651   Försigtuna;   karta;   Lantmät.verk. Gävle 
Vattendragen mellan Lövsta-Sigtunafjärd, Karta, Kartverket i Gävle. 
"Vattendragen mellan Löfsta- och Sigtunafjärdarna", 1651
Namnformen (Försigtuna) ... Signesberg.
Försigtunaholmen
Övriga namn: Håtuna Huus, Håtunaholm, Håtuna kyrka, Trunboda
Kämpasten, Sigtuna Nykill, Hammiltonlund (= Eriksund) 

1652-4-18  Henrik von Thurn; Gardie, Magnus Gabriel de la;  allodialbesittning  
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige 
Villkoren för äganderätten till Fornsigtuna (och Venngarn)  förbättrades 1652-04-18 till "allodialt conditioneradt Frällse", vilket kom att spela en betydelsefull roll för Magnus Gabriel de la Gardie, när han på sin ålderdom berövades de flesta av sin gods.

1653-08-14   Gardie, Magnus Gabriel de la;  köp  
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige
Magnus Gabriel de la Gardie köper Fornisgtuna av Henrik von Thurn 1653-08-14.

1666-11-28  fornminneslag utfärdas;   uppföljning av antikvitetsinstruktionen från 1630
Kongl. Mayst:tz Placat och Påbudh om Gamble Monumenter och Antiquiteter
Där beivras på det kraftigaste vikten av att skydda gamla fornlämningar.
"befalle alla våra trogna undersåtar som detta i någon måtto angå kan, eftersom Vi härmed och i kraft av detta Vårt allmänna Placat dem bjude och befalle, först, att ingen eho han är, skall efter denna dag, understå sig på någrehanda sätt att nederbryta eller föröda de Borgar, Hus, Fästen, Skansar eller Stenkummel, som ännu på en och annan ort kunna vara tillfinnandes, ehuru ringa ock dess avlevor vara må, icke heller i någon måtto förspilla de stoder eller stenar, som med runskrift kunna vara ritade, utan dem alldeles orubbade på sina rätta forna ställe bliva låta, tillika med alla stora hopburna jordhögar och ättebackar ..."     Se hela texten

1667-05-20   Ribbing, Sven;  byte   Magnus Gabriel de la Gardie
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige
Sven Ribbing och Magnus Gabriel de la Gardie gör ett byte 1667-05-20 så att Ribbing får Fornsigtunas 4 gårdar i utbyte mot 2 hemman på Dävensö.
     Observera: De la Gardie avhände sig gårdarna i Fornsigtuna som var av frälsenatur mot Dävensös som hade karaktär av förläning. Frälse var normalt att se som en säkrare form av ägande medan en förläning ursprungligen var ett "lån på behaglig tid" dvs så länge kungen lät låntagaren få nyttja inkomsterna från egendomen. ego: Varför? 

1672-83  Befallningsmännens  rannsakningar, Uppland
Rannsakningar efter Antikviteter. Band 1. Carl Ivar Ståhle, 1960
Håbo härad 1672, Håtuna socken
5. Vthi  Forsigtuna Giälle finnes een borggårdh medh håhl muhr omkring och Kiellare uthi, Som förmenes hafwa warit Konung Sigers hwuss (stor byggnad - borg, BS) Eller Signels Buur.

1678   Signhildsberg;   Sandström, J 
Friesen, Otto von   Om staden Sigtunas ålder ...
Första gången namnet Signhildsberg förekommer i officiella handlingar är 1678. Friesen hänvisar till landsarkivarien J. Sandström. 
(Jfr 1679, Åkes hov, Åkes udd.)

1679   Åkeshov/ Åkesudd;   annat namn på Signhildsberg 
Frödin, Johan   Uppländska betes- och slåttermarker, 1954 
Johan Frödin hänvisar, i boken Uppländska betes- och slåttermarker i gamla tider, till Håbo dombok för 1679 då Signhildsberg skulle ha hetat Åkeshov och/eller Åkesudd. Han har de olika beteckningar på två olika ställen i texten.
..................................
- I löptexten heter det: 
Sid. 48. "Baron Åke Rålamb på Åkeshov (Signilsberg)  hade förvärvat en del av Billby (Fornsigtuna) {parenteserna är Frödins}, tagit ägor därstädes på andra sidan sjön till ängar, fäbodar 144 {se sid 110 här nedan}och beteshagar och begärde stadfästelse därpå (1679)"
................................
- I tabell i slutet av boken står det:
"S:t Olofs & S:t Pers s:n (Sigtuna).
................................
Sid. 110.  Nr144. Fäbod ¦ Signhildsberg (Åkesudd) (i Håbo härad) ¦ Förut Billby bondgård, som kom under Signhildsberg först som torp och senare som fäbod. Håbo dombok år 1679. G.H." 

1680   reduktion;  Karl XI;  Johan Hadorph; Christian Lovén
Karl XI:s reduktion inleds efter beslut i riksdagen 1680
Johan Hadorph får i uppdrag av Antikvitetskolleium, skapat 1667, att göra en förteckning över "Gambla Konungz Gårdar och slott i Rijket som ähn finnas", beställd av den kommitté som skulle verkställa  återtagandet av frälsegods som rätteligen tillhörde kronan.  Hadorphs förteckning över kungsgårdarna.
     Observera:   Lovén finner ej Fornsigtuna bland dessa gods. 
Reduktionskommittén hävdade att pant- och/eller köpevillkor varit så fördelaktiga att vederbörande under årens lopp för länge sedan blivit ersatt genom inkomsterna från gårdar och områden. (Ingvar Andersson)

1680?   Signilsberg;   karta  
Lantmät.verket i Gävle  
Landkarta över Bro, Håbo härad m fl, 1680 (?)
"Signilsberg"

1686   Signilsberg;   karta;   Lantmät.verk. Gävle;   Geografisk karta, Håbo härad
Karta "Geografisk karta Håbo härad" 1686. Kartverket i Gävle.
"Signilsberg"

1687   Signilsberg m fl;   karta;   Lantmät.verk. Gävle;   Segelleden Stocholm-Uppsala 
Karta "Segelleden mellan Stockholm och Uppsala", 1687. Kartverket i Gävle.
"Signilsberg". Andra namn på kartan. Signilskiär, Trunboda, Haborslät, Färjetorpet (Billby), Kiämpasten, Färjestan (Vallby-Broholmen) Håtuna huus, Håtunaholm, Prestgården, Eriksundh, Färjestan, Sältlösa

1689   Signesberg;   karta;   Lantmät.verk. Gävle;   Uppsala och Stockholms län 
Karta "Uppsala och Stockholms län" 1689. Kartverket i Gävle.
Namnformen "Signesberg"
Gripenheilms karta från 1689 omfattande Stockholms och Uppsala län. Håtunaholm.

1689  kvarn -vårdkase;  bild - Berefelt,Gunnar;   Gripenhieml:. Bilder från en Mälarfärd
Gunnar Berefelt: Bilder från en Mälarfärd, utg 1966
"Gripenhielms stora väggkarta öfver Mälaren af år 1689" bild 105 s. 189 text s 95-96.
Kvarnen ligger nära herrgården till höger. Berefelt tror att den senare flyttats för att ge plats för en vårdkase under krigstiden. Som sådan tolkar han det spetsiga tornet på Signhilds Buhr på 1715 års karta över Signhildsberg.

1689-11-22   reduktionsdeputerade;   inlösning  
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige
Reduktionsdeputerade beslöt 1689-11-22 och 1692-07-28 att von Thurns arvingar skulle få inlösa godset under kronan med 1683 år ränta.

1692-07-28   reduktionsdeputerade;   inlösning  
Almquist, Joh.  Ax   Frälsegodsen i Sverige  
Reduktionsdeputerade beslöt på nytt att von Thurns arvinger skulle få inlösa godset (se även 1689-11-22) med 1683 år ränta. Inlösning äger inte rum, eftersom arvingarna ej är solventa.

1693-12-22   Rålamb, Åke;   besittningsrätt  
Almquist,  Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige 
Då familjen von Thurn inte kunde lösa in egendomen får Åke Rålamb 10 års besittningsrätt. Och genom kungligt brev av 1693-12-22 får han livstidsbesittning på vissa vederlagsgods.
Räntorna tilldelades kvalleriet, men jorden disponerades av de förra ägarna som berustat säteri.

1696-06-26   reduktionsdeputerade;   frälse  
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige
Genom reduktionsdeputerades resolution av 1696-06-26 förklaras Fornsigtuna genom 1667 års byte som frälseegendom.  Eftersom egendom redan tilldelats kavalleriet fick ägaren i ersättning Lidö enl kungligt brev av 1696-11-20

1697-11-25   Forssenwald, Arvid;   köp  
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige
Arvid Forssenwald, kommissarie i exekutionskommissionen, köper Signhildsberg 1697-11-25. Kungliga Maj:t gav sitt tillstånd till köpet 1697-12-01

1711   Adelcrantz, Jöran;   överlåtelse  
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige 
Anna Maria Köhman, änka efter Arvid Forssenwald, gifte år 1711 om sig med Jöran Adelcrantz.

1715   Signilsberg; Signills Buhr;   karta;   Lantmät.verk. Gävle:   Joh Leitz. 1715 år karta 
Karta av Johan Leitz, ägomätning 1715. Kartverket Gävle
Signilsberg, Signills Buhr och Wäderquarn är inritade.
Buren är utformad som ett spetsigt torn.
(Gunnar Berefelt uppfattar det som ev vårdkase. Se Berefelt,1689
Jfr med konceptkartan)

1715   Försigtun;, Habors vret;   karta  
Lantmäteriverket. Gävle   Konceptkarta 1715 
Konceptkarta till 1715 år karta
Namnet Försigtuna eller Signilsberg
Signils Buhr, ritat tornliknande
Habors källa, Habors vret.
Kvarnen med kvarnväg
Troligen samma som Joh Leitz karta 1715

1721-07-06   Adelcrantz, Jöran;   bördsrätt;  Billby  
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige
Jöran Adelcrantz tillerkännes bördsrätten på Signhildsberg 1721-07-06 enligt kammarkollegiets brev av detta datum.
Billby blir skatteköpt vid samma tillfälle.

1724-09-19   Wachschlager, Georg Henrik;   köp 
Almquist, Joh. Ax   Frälsegodsen i Sverige
Georg Henrik Wachschlager köper Signhildsberg 1724-09-19 av Jöran Adelcrantz.

1736-04-12   Wachschlager;  köp till skatte  
Malmberg, Ernst  Svenska slott och herresäten  1920-talet
1731, när Åke Rålambs tredje hustru dog, gick livstidsförläningen av Signhildsberg ut och Wachschlager fick köpa gården till skattehemman för 984 Daler 24 öre Silvermynt enligt brev av 1736-04-12.

1740   Gripenstedt, Eleonora;   köp    
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
När Wachschlager dog 1740 sålde hans änka Anna Hedersköld egendomen till Eleonora Gripenstedt, änka efter kanslirådet Johan Christian von Bahr, för 81,000 Daler Kopparmynt.

1761   Åkerhjelm, Samuel;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten 1920-talet
Eleonora Gripenstedts arvingar säljer gården 1761 efter hennes död till hofjunkaren friherre Samuel Åkerhjelm och dennes hustru Eva von Bahr.

1764   Voltemat, Johan Albrecht;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Samuel Åkerhjelm dog 1763 och följande år sålde änkan gården till krigrådet, sedermera landshövdingen friherre Johan Albrecht Voltemat och hans hustru Hedvig Maria Linroth.

1783-09-04   Sjöblad, Pehr;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Signhildsberg med Billby och Qvarnibble Östergård såldes 1783-09-04 till friherre Pehr Sjöblad och hans hustru friherrinnan Anna Charlotta Cronstedt.  Qvarnnibble hade tillköpts 1776.

1790-03-24   Hahr, Anders;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Gården köptes 1790-03-24 av brukspatron Anders Hahr.
Det var nu möjligt för ofrälse att förvärva adelsgods. Denna Gustav III:s politik skulle vara en av orsakerna till adelns missnöje, som 1792 tog sig uttyck i mordet på kungen.

1806-07-28   Röök, Karl Fredrik von;  köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten 
1806-07-28 köps gården av majoren Karl Fredrik Röök, han säljer den vidare efter två år.

1807 ?   Lagerbjälke, Gustaf;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Exellensen greve Gustaf Lagerbjelke köpte gården för 30,500 Rdr Banko Specier.

1808-07-16   Bäck, Carl Gustaf ;  köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Gustaf Lagerbjelke sålde 1808-07-16 till kammarjunkaren och överstelöjtnanten Carl Gustaf Bäck och hans hustru Hedvig Augusta Charlotta Lorichs.

1816-07-24   Björnstierna, Magnus;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Carl Gustaf Bäck sålde 1816-07-24 till generalen och exellensen greve Magnus Björnstjerna gift med Lizinka von Stedingk.

1817   Signhildsberg;   karta  
Lantmät.verk. Gävle   Hans Wessblad, karta 1817 
Karta 1817 av Hans Wessblad, Ägomätning och rågångsbestämning. Kartverket Gävle.
Gångvägar är inritade i parken, bl a upp till Signhilds kulle.
Troligen är det tegelbruket som är inritat, lång byggnad, torklada.

1826-02-10   Adelsvärd, Jan-Carl;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Banér, Johan Gustaf   byte  

1826-05-24  
Malmberg , Ernst   Svenska slott och herresäten   1920-talet
Johan Gustaf Banér bytte till sig gården redan några månader efter att Adelsvärd förvärvat den,.

1835   Schön,Gustava Adelaide;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Gustava Adelaide Schön, änka efter statsrådet Hans Niklas Schwan, köpte gården 1835. Hon överlät den på sin måg Elias Lagerheim 1847.

1847   Lagerheim, Elias;   överlåtelse  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
Gustava Schön överlät gården 1847 till sin måg utrikesministern och exellensen Elias Lagerheim.

1854   Lindblad, Johan Kristopher;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
År 1854 köptes Signhildsberg av professorn i Uppsala Johan Kristopher Lindblad.

1870-09-02   Essen, Hans Henrik von;   köp  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten 
Hans Henrik von Essen, major och friherre, köpte Signhildsberg 1870-09-02. Han dog redan 1872, hans hustru Maria Johanna Gustava Ancharsvärd avled 1881, varefter gården innehades av barnen gemensamt tills den 1891 inlöstes av yngste sonen  Reinhold von Essen. Det var första gången sedan säteribildningen som gården gått från far till son.

1891   Essen, Reinhold von;    inlösen  
Malmberg, Ernst   Svenska slott och herresäten  1920-talet
1891 blir Reinhold von Essen ägare till Signhildsberg, sedan han löst in gården från sina syskon, som gemensamt ägt den sedan moderns död 1881. Fadern hade avlidit redan 1872, två år efter förvärvandet av Signhildsberg. 
Reinhold von Essen var gift med grevinnan Wilhelmina Anna Charlotta Lewenhaupt (Aske).

1924-1929   Antikvariskt-Topografiskt -Arkiv
Korrespondens mellan Gunnar Gihl och Riksantikvarieämbetet
Med anledning av en begäran om en arkeologisk undersökning av Signhilds kulle med sponsrade pengar.
16-sidig PDF-fil med kopior av handlingarna i Antikvariskt-Topografiskt -Arkiv  ATA.

1931 Artikel om Fornsigtuna i Almquist, Joh. Ax  Frälsegodsen  Pärm p7:20 kompletta texten
Fornsigtuna (Signhildsberg), 4 mantal krono i Håbo härad, Håtuna socken, förlänades 1627-04-24 till Frans Bernhard von Thurn (d.1628), vars arvingar fingo konfirmation 1645-05-17 och 1652-04-18(13) förbättring till alloidalbesittning.
Henrik von Thurn sålde 1653-08-14 dessa hemman till Magnus Gabriel de la Gardie, som i sin tur 1667-05-20 bortbytte dem till Sven Ribbing mot två hemman i Dävensö.(jfr ovan och se Ersättningsakten N.167) 
Den sistnämnde sålde dem s.å. till Claes Rålamb (d. 1698) som på 1670-talet överlät dem till sin son Åke Rålamb (d.1718). Denne lät uppföra ett välbyggt säteri (före 1680) och kallade detta Signhildsberg. 
(Åke Rålamb) Själv bosatt på stället, lät han bruka jorden med egen avel.

Reduktionsdeputerade beslöto emellertid 1689-11-22 och 1692-07-28, att von Thurns arvingar skulle inlösa godset under kronan med 1683 års ränta, men då dessa befunnos insolventa, fick Rålamb 10 års besittningsrätt samt genom k. brevet 1693-12-22 livstidsbesittning på vissa vederlagsgods.(Avsl. byten N.129). Räntorna indelades sedan på kavalleriet, men själva jorden disponerades av de förra ägarna som berustat säteri.
I dessa förhållanden gjorde reduktionsdeputerades resolution 1696-06-26 en radikal förändring, i det att Fornsigtuna då förklarades genom 1667 års byte hava erhållit frälsenatur, men emedan egendomen redan var indelad, fick ägaren i ersättning Lidö enligt k. brevet 1696-11-22 (Avsl. byten N. 139).

1961   reparation, renovering;   exteriör 1700-talet  
Söderberg, Bengt G. Slott och herresäten i  Sverige, 1967
1961-1962 genomgår Signhildsbergs mangårdsbyggnad en genomgripande reparation och modernisering. Exteriören återställes i huvudsak till sitt 1700-talsutseende
.
1969-08   flera ägare;   fyra döttrar  
Margareta von Essen i brev 1985-04-03
1969-08 övertas gården av Carl von Essens fyra döttrar: Marie Leveillé Nizerolle, Aniouta Odenrick, Hélène Daumerie, Charlotte von Essen (senare Slettengren). Margareta von Essen bebor herrgården.

1976-03-24 - Länsantikvarien Alf  Nordström intresserar sig för Fornsigtuna
Börje Sandén och kulturchefen i Upplands-Bro besöker Alf  Nordström, varvid frågan om att Fornsigtuna skulle ha legat vid Signhildsberg aktualiseras. Nordström uppmanar senare Margareta von Essen att låta röja i den täta vegetationen i det aktuella området. Hennes make hade medvetet låta det bli ett skydd för den fasanstam som byggts upp.  Området  röjs så mycket att terrasser och platåer blir synliga.  En storm efter några år tar de flesta av de kvarlämnade träden.

1976-10-17.  Herrgårdskonsert
Upplands-Bro Musiksällskap anordnar en herrgårdskonsert med historik kring Fornsigtuna på initiativ av Börje Sandén. Arrangemanget  föregicks av en intervju med Margareta von Essen och inhämtade uppgifter angående folkvisan om Habor och Signhild från Visarkivet i Stockholm. Några verser av visan sjöngs till ackompanjemang på cembalo.

1980   Försigtuna se Signhildsberg  register;  Lantmät.verk. Gävle   Hans Wessblad, karta 1817 
Register på Kartverket i Gävle, 1980
"Försigtuna se Signhildsberg."
Lantmäteriverkets i Gävle aktuella register.

1984-09-10 till 84-09-14  Signhilds kulle;     ego;   arkeologi
Arkeologisk undersökning  
1984-09-10 till 1984-09-14 äger den första arkeologiska undersökningen rum vid Signhildsberg. Målsättningen var att bestämma om Signhilds kulle i själva verket varit grunden till ett försvarstorn, en spekulation redan av Aschanéus 1612. På stora kullen norr om Signhilds hög iakttogs en stenpackning som underlag för ett golv. Undersökningen görs med arbetskraft från hembygdsföreningarna i trakten.

1985-06-17 till 85-06-20    lusthus; stenpackning;    ego 
Arkeologisk undersökning
Fornsigtuna   1985-06-17 - 85-06-20. Arkeologiska undersökningen fortsätter. Den grund man hittade förra året har av allt att döma varit fundament för ett lusthus. Man finner en ogenombruten stenpackning, som skulle kunna vara en oplundrad kungagrav. Beslutar att fortsätta samma höst.

1985-07   Charlotte Sletterngren   löser in 2 systrars andel:   Slettengren,Charlotte   brev 90-01-22 
I juli 1985 löser Charlotte Slettengren in två systrars andelar: Marie Leveillé Nizerolle och Hélène Daumerie. Charlotte har således 3/4. Aniouta Odenrick kvarstår som ägare av 1/4. 

1985-09-16 till 85-10-11      tingshög; hallbyggnad;   ego 
Arkeologisk undersökning
1985-09-16 - 85-10-11. Arkeologisk undersökning. Man fann ingen grav under Signhilds kulle. Teorin är att kullen är en tingshög. En stor hallbyggnad konstateras på kullen norr om Signhilds hög. Undersökningsschakt upptagan på terrasserna.

1986-06-02 till 86-06-19     hallbyggnad; uppfartsramp;   ego; 
Arkeologisk undersökning
1986-06-02 - 86-06-19. Arkeologisk undersökning. Uppfartsrampen mot tingshögen konstaterad. Hallbyggnaden har uppförts på en särskild underliggande stenpackning. Ingen liknande metod iakttagen förut.

1987-06-01 till 87-06-26    stora husgrundsplatån;   ego 
Arkeologisk undersökning 
1987-06-01 - 87-06-26. Arkeologisk undersökning. Fortsatta grävningar vid hallbyggnaden norr om Signhilds kulle. Schakt tas upp även i den större husgrundsplatån uppe i skogen. Även här hittades en stor stenpackning. Platsen för väderkvarnen var lätt att finna.

1988-05-30 till 88-06-23     avslutning, utvärdering   ego 
Arkeologisk undersökning
1988-05-30 till 88-06-23. Arkeologisk undersökning. Stora husgrundsplatån uppe i skogen undersöks ytterligare. Även med deltagande av studenter från Stockholms universitet. Den fyrkantiga stensättningen visade sig varken vara grav eller försvarstorn, kanske kungens fatbur.  Undersökningarna vid Signhildsberg/Fornsigtuna avslutas till vidare. Resultaten skall utvärderas och publiceras i en bok om Fornsigtuna. 

1989-10-09   Börje Sandén.  
Ur databas a-forns1.dbf  post 27
inför förberedelserna till artikel i boken om Fornsigtuna - en kungsgårds historia
Aschneus uppgifter om tegelrester talar för att det funnits en medeltida anläggning! Men vi har endast funnit forntid där vi grävt! Därför bör den medeltida kungsgården ha legat i parken (höga fosfatvärden!) jfr 1299, då kung Birger befunnit sig i Fornsigtuna: "apud antiquam Sigthoniam"  Samma Birger som togs tillfånga av bröderna Erik och Valdemar på kungsgården i Håtuna.  "Håtunaleken".

2004  Arkeologidagen Börje Sandén
Fornsigtuna som forskningsprojekt?  Dags att ta tag i  frågan om det medeltida Fornsigtuna?
Frågeställningarna presenterades. Läs här

UKF:s Startsida     Fornsigtuna 1     Fornsigtuna 2     Sagan om Habor och Signhild  
(kompletterad 2003-12-17, 2003-12-29, 2008-08-24 Börje Sandén)
(orignalfil a-signh2.dbf ->a-signh2.doc; a-forns1.dbf -> a-forns1.doc; med vissa kompletteringar)