Signhildsberg/Fornsigtuna
– kronologiskt ordnade data/ägare
(nya/signberg.htm) rev. 2003-12-17.
rev.2003-12-30, rev 2004-01-17, rev 2008-08-25, rev 2015-10-19
UKF:s Startsida
Börje Sandén. Studieanteckningar
som grund för
kapitlet Några kronologiskt ordnade data i boken Fornsigtuna - en
kungsgårds historia, utg.1991 av Stiftelsen
Upplands-Bro
Fornforskning. (ej UKF) Utdrag
ur UKF:s databaser
a-forns.dbf, a-forns1.dbf, a-signh.dbf
Överförda till hemsidan 2002-12-17, utökad 2003-12-17; samt viktiga
tillägg 2008 , 2015
1170-talet. Friesen, Otto.
von,
Om staden Sigtunas
ålder
Äldsta belägg i källorna
för Fornsigtuna: Påven
Alexander III i brev till konung
Knut Eriksson
och jarlen Birger Brosa. på 1170-talet. Svenskt
Diplomatorium I nr 852.
Originalbrev.
Påven uppmanar kungen och jarlen att
till ärkebiskopen
i Uppsala återlämna tre byar (villas) nämligen:
"Strom, fornesitune & Guazbro, som
biskopsstolen
innehaft, innan den flyttades till en annan plats"
ego: Fornsigtuna har sedan återgått
till
konungen efter det att biskopssätet flyttats från
Sigtuna till Uppsala. Hur hade den kommit i biskopsstolens ego?
Sannolikt redan i
samband med att en missionsbiskop installerats i Sigtuna, troligen
redan på 1000-talet.
Observera det märkliga
förhållandet att påven
Alexander III ville att kyrkan skall få tillbaka Fornsigtuna
redan tio år efter att ett ärkebiskopssäte
upprättats i Gamla Uppsala. Varför? Hade man redan hunnit
bygga en biskopsborg vid Fornsigtuna och ville få tillbaka
den eftersom man - som det senare visade sig - ville flytta tillbaka
ärkesätet till Sigtuna. Landhöjningen hade vid denna tid
försvårat sjöförbindelsen med Gamla Uppsala.
- Friesen: fornsitune
är identiskt med
Signhildsberg
- Karlsson, K.H.: Strom = Ström i
Norrsunda SD I
et II Indices s. 56
- Kjellberg, C.M.: 1275 var Strom i
konungens ägo.
SD I nr 596
- Karlsson, K.H.: Guazbro, platsen
okänd.
- Friesen: Guazbro, möjligen den bro
som gick över
Garnsviken, omtalad på runstenen vid Vadsunda kyrka. På
andra
ställen finns byar med namnet 'Vadsbro'
- Hult, Bengt: Strom, fornesitune et
gauzbro, Sigtunastiftets
biskopsbord. Problematiken diskuteras ingående.
Fyllig
litteraturhänvisning.
Ur Avstamp - för en ny Sigtunaforskning.
"ut Upsellensi ecclesie tamquam matrj uestre et prdicto
archiepiscopo sicut spiritualj patrj promptum honorem et
reverentiam
impendatis et ita ej prouidere curetis quod clericos et seruientes
possit
habere prout sue dignitati niscitur expediere"
Ärkebiskopssätet fanns med säkerhet i Sigtuna
på 1120-talet
Friesen: 'höjt över varje tvivel
att Fornsigtuna
varit namnet på ett jordagods väster om segelleden
Uppsala-Stockholm
och att detta gods var beläget i Håtuna socken samt
identiskt
med nuvarande herrgården Signhildsberg'.
1299-11-15 Sightonia
Antiqua;
Birger Magnussons sigill
Malmberg, Ernst.
Svenska
slott och herresäten; Friesen Om staden Sigtunas ålder
Kung Birger Magnusson, son till Magnus
Ladulås,
och den av Magnus söner som blir tillfångatagen vid
Håtunaleken
1306, har år 1299 vistats i Fornsigtuna. Så måste man
tolka ett brev från detta år som är utfärdat i
"Sightonia
Antiqua" (enligt Malmbergs ordalydelse). "apud
antiquam Sightoniam" (enl Friesen)
Se även Tiundaland. DMS. 2014
1299-11-15 Svenskt Diplomatariums
Huvudkartotek nr 1855. Börje
Sandén enligt SD
Margareta Gustavsdotter kungjorde i Fornsigtuna en av ärkebiskopen
tidigare godkänd donation; nu i närvaro av såväl
kung Birger som ärkebiskop Nils. Hon får deras skriftliga
bekräftelse på donationen. Datum
apud antiquam sightoniam. Anno domini (1299) . Latinska
ordet apud förklarar att
undertecknandet skedde just i Fornsigtuna.
Detta faktum är viktigt
i min argumentation för att kungsgården Fornsigtuna var i
funktion år 1299 bara sju år före
Håtunaleken
1306. Samme kung Birger sålde kungsgården till
ärkebiskopen/kyrkan år 1311. Enligt Göran Dahlbäck
- Uppsala domkyrkas godsinnehav.(1977).
Forskningen inom Det Medeltida Sverige hävdade 1992 vid samtal med
Börje Sandén och hävdar i Tiundaland 2014 att
Fornsigtuna endast var en bondby år 1299.. Se Börje Sandéns kommentarer
under år 1541 här nedan. Av jordeboken för detta
år framgår att Fornsigtuna var en Konungsby med fyra
bönder som grannar. Detta tolkar han som att det 1541 fanns rester
av en ej längre fungerande fungerade kungsgård. Det var
ruinerna efter denna kungsgård som år 1612 kom att
beskrivas av Aschaneus.
1306 Det
Medeltida Sverige. 2014
Tiundaland
"1306 tillfångatas kung Birger i
H av sina bröder hertigarna Erik och Valdemar.(ASMA s. 283,
298, 303 och 318, Erikskr v 2540-2608, Pipping s 567. ff).
Börje Sandén: DMS placerar Håtuna kungsgård i
kyrkbyn. och hänviar till husgrunder intill
prästgården. Fornminnes inventeringen nr 170 beskriver
5 husgrundern Nr 157 beskriver 12 husgrunder - alla uthusgrunder.
1306 Erikskrönikan
Pipping 2540-2608 s.567: "Konungens och drottningens
tillfångatagande på
Håtuna 29 sept 1306 . ..."
Obs: inte "i Håtuna By"
1311 - Det Medeltida Sverige.
2014
Tiundaland
Detta år säljer kung Birger
kungsgården i Håtuna till ärkebiskop Nils. Det vill
säga hansäljer
Fornsigtuna, enligt
Börje Sandén. Sagda by beskrivs ännu 1785 i
Tunelds Geografi öfver Sverige: Håtuna vid Mälaren, ½
mil ifrån Sigtuna, har varit, från de äldsta tider, en
ansenlig Kongsgård med ett fast Slott, varefter
ännu murar synas Konung Birger blev här
tillfånga tagen år 1306. Han sålde sedan denna
gård till biskop Nils, eller Uppsala Dom-Kyrka år 1311, men
den "återkändes" till Kronan år 1527, och är nu
förvandlad till en Bonde-by.
Börje Sandéns
kommentar: Om kyrkbyn i Håtuna år 1785 varit en bondy
med rester av ett fast slott skulle detta ha varit uppmärksammat i
många skriftliga sammanhang. Fornminnesregistret nr 157 beskriver
1999-12-06 att de stengrunder som finns på den plats som DMS
utpekar som 12 husgrunder, alla med karaktär av uthus.
1315 diplom;
egendomsfördelning;
Erik Magnusson
Malmberg, Ernst, Svenska slott och herresäten 1920-talet
Vid en egendomsfördelning mellan
hertigarna Erik
och Valdemar tilldelas Erik en del av Fornsigtuna. Diplom från
1315.
Svenskt Diplomatarium (SD) III nr 2032
(s.228)
Fornsigtuna kallas Siktonia vetus.
- vetus = åldrig, redan gammal.
I dokumentet nämns också de
intilliggande
Norgungi = Norringe (Norränge) i Håtuna och Frötunum =
Frötuna i Håbo-Tibble. Detta är en värdefull
upplysning.
Den visar att Fornsigtuna verkligen låg i Uppland. Detta med
hänvisning
till debatten om ett Fornsigtuna i bl. a. Västergötland.
Redan
i början av 1300-talet fanns det tydligen en bevarad tradition om
ett Fornsigtuna. Detta är således ingen produkt av
1600-talets
historieskrivning.
1541 Gustav
Vasas jordebok;
kallas "Konungsby"
Malmberg, Ernst
Svenska slott
och herresäten 1920-talet
I Gustav Vasas skattelängder och
senare
1541 i hans
första jordebok kallas egendomen For- eller Foor Sictuna.
1541 står den som "Konungsby,
hvilken
ligger för
fyra markland jord med fyra grannar"
(Friesen, Otto von)
Kammar-ark: jordeböcker, Uppland 1541
nr 5
- Benct Nielssons Rekenskap. offuer Broo
Herede, Håbo
herede etc, 1. Opaginerade delen fol. 7 v.:
"Item wthi szamma herede äre 2 Konungz
byiar Ligiandis
wthi håtuna socknn benempde foor sictuna och Norringe och Liggia
för 4 mark Landh Jordh, och äre 4 granna vthi huar by och
Renta Årligann
Thenne Effter(ne) parttzeler".
2. Paginerade delen p. 80 v.
- "fforssiiktwna" betecknas som "kroneby"
1542 Gustav
Vasas jordebok;
foorsictuna
Friesen, Otto von Om
staden Sigtunas
ålder
Kammar-arkivet Uppland 1542 nr 8.
Bengt Nielssons räkenskaper för
skatten i Stäkets
län, löst inlagd. "foorsictuna" och "Norringe"
1551 Gustav
Vasas jordebok;
kronoby
Malmberg, Ernst.
Svenska slott och herresäten; Friesen, Otto von. Om staden
Sigtunas ålder
1551 års jordebok har beteckningen
Kronoby, som
sedan förekommer under en längre följd av år.
Själva
namnet ändrar form många gånger: 1567 Foder-Sictuna,
1600
För-Sictuna. Kammar-arkivet
Uppland 1551 nr 15 I-II p. 34.
Sven Nielssons jordebok för
Stäkets län: "Kroneby
forsictuna äre 4 bönnder Renthen årliga"
etc
1560 Johan
III; lytt
under Wenngarn
Malmberg, Ernst
Svenska slott och
herresäten 1920-talet
Osäker uppgift om att Fornsigtuna lytt
under fogden
på Venngarn, vilket i sin tur kommit i Gustav Vasas ägo
genom
hans moder Sigrid Banér. Johan III ärvde Fornsigtuna men
förlänade
det 1568 till hertig Magnus av Sachsen.
1567 jordeboken;
Foder-Sictuna
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten; Friesen, Otto von Om staden Sigtunas
ålder
1567 års jordebok har namnet Foder-Sictuna. Kammar-arkivet Uppland 1567 nr 3
David Karlssons jordebok för
Håbo, häfte: "Håtuna
socken ... Michill (y) fodersictuna"
Huvudjordeboken p. 27: "CronnoGodtz ... Foder Sictuna enn Cronoby, besittia
4 Bönder"
1568-04-07 Magnus
av Sachsen, hertig ;
förläning
Malmberg, Ernst. Svenska
slott
och herresäten 1920-talet
Fornsigtuna förlänas till hertig Magnus
av Sachsen 1568-04-07 av Johann III.
1592 hertig
Johan av Östergötl;
arv
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Vid Johan III:s död 1592 övergick
gårdarna
i Fornsigtuna till sonen hertig Johan av Östergötland. Det
var
till dennes förmälning med Karl IX:s dotter Maria Elisabet
som
Johannes Messenius skrev ett stort drama om Habor och Signill. Vid
deras
död 1618 tillföll gårdarna kung Gustav II Adolf.
1600 jordeboken;
För-Sictuna
Malmberg, Ernst. Svenska slott och
herresäten;
Friesen,
Otto von. Om staden Sigtunas ålder
I jordeboken från 1600 kallas
Fornsigtuna för
För-Sictuna
Kammar-arkivet Uppland 1600 nr 4 p. 49 v.
Lars Jonssons räkenskap för
Lagunda, Håbo
och Erlinghundrads härader: "Enn
Cronoby N(empd) försigtuna besittia 4 bönder"
1600-tal Försigtuna;
karta; Lantmät.verk. Gävle; okänd;
blyertsritad
Karta,
Kartverket i Gävle
Använder "försigtuna" - utan
parentes eller
alternativ
1600-tal, anonym, odaterad.
1612 Aschanéus
namnformer
Gihl, Gunnar Sigtuna
och Norrsunda
Aschanéus, Martinus Laurentii i
Sigtuna och Norrsunda; tolkning
Gunnar Gihl 1925
använder namnformerna: försigtuna,
förSigtuna,
Försigtuna, FörSigtuna,
Försiggtuna, För Siggtuna,
Fodersiggtuna,
'Discursus' (kapitlet
där Fornsigtuna beskrivs)
"Slottet Försiggtuna"
"förSigtuna stadzvärnet"
"Att wid för(de) Försigtuna
haf(r) Stått
FörrStaden til Sigtuna.och ther af kallaz försigtuna... "
"mellan Förstaden och Slottet"
'På Sigtuna Landett'
"Gentt mott FörSigtwna Huss"
"... FörSigtuna, medh thetz
Slott..." "För
Siggtuna"
Hela den aktuella
originaltexten; Normaliserad stavning
1612 Johannes Messenius
dramatisering
Johannes Messenius drama
om Signil Se hembygdsboken Det hände i
Upplands-Bro
Dramat uppfördes år 1612 på Stockholms slott vid
bröllopsfesten för hertig Johan av Östergötland.
(en snart avliden son och tronföljare till Johan III) och Karl
IX:s dotter Maria Elisabet. Bägge döda 1618
.
1618 Gustav II Adolf;
arv
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten
När hertig Johan av
Östergötland dog 1618
ärvdes bl a Fornsigtuna av Gustav II Adolf.
1627-04-24 Thurn,
Frans Bernhard
von; förlänas
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen i Sverige
Gustav II Adolf förlänar Fornsigtuna 4 mantal krono
jämte
Wenngarn m fl gårdar till Frans Bernhard von Thurn 1627-04-24 (d.
1628). Han var då överste för svenska Hof- och
Lifgardet
och blev sedermera generalmajor. Arvingarna
får konfirmation 1645-05-17.
1645-05-17 Thurn,
Henrik von;
konfirmation
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen
i Sverige
Frans Bernhard von Thurns arvingar får
konfirmation på egendomen 1645-05-17.
Fadern Henrik Mattias von Thurn hade
1635 utnämnts
till greve. Familjen introducerades som nr 5 i raden av svenska
grevliga
ätter. Att vi inte hört mer talas om von Thurn beror på
att släkten dog ut redan 1656.
1651 Försigtuna;
karta; Lantmät.verk. Gävle
Vattendragen
mellan Lövsta-Sigtunafjärd, Karta,
Kartverket i Gävle.
"Vattendragen mellan Löfsta- och
Sigtunafjärdarna",
1651
Namnformen: (Försigtuna)
Signesberg. Parentetecknen är
införda på kartan.
Försigtunaholmen
Övriga namn: Håtuna Huus,
Håtunaholm, Håtuna
kyrka, Trunboda
Kämpasten, Sigtuna Nykill,
Hammiltonlund (= Eriksund)
1652-04-18 Henrik
von Thurn; Gardie, Magnus Gabriel
de la; allodialbesittning
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen i Sverige
Villkoren för äganderätten
till Fornsigtuna
(och Venngarn) förbättrades 1652-04-18 till "allodialt
conditioneradt Frällse", vilket kom att spela en betydelsefull
roll
för Magnus Gabriel de la Gardie, när han på sin
ålderdom
berövades de flesta av sin gods. Drottning Kristina hade
tagit tillbaka gods som hon förlänat De la Gardie
1653-08-14 Gardie,
Magnus Gabriel
de la; köp
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen
i Sverige
Magnus Gabriel de la Gardie köper
Fornsigtuna av Henrik
von Thurn 1653-08-14.
1666-11-28
fornminneslag
utfärdas; uppföljning av antikvitetsinstruktionen
från 1630
Kongl. Mayst:tz Placat och Påbudh om Gamble Monumenter och
Antiquiteter
Där beivras på
det kraftigaste vikten av att skydda gamla fornlämningar.
"befalle alla våra trogna undersåtar som detta i
någon måtto angå kan, eftersom Vi härmed och i
kraft av detta Vårt allmänna Placat dem bjude och befalle,
först, att ingen
eho han är, skall efter denna dag,
understå sig på någrehanda sätt att nederbryta
eller föröda de Borgar, Hus, Fästen, Skansar eller
Stenkummel, som ännu på en och annan ort kunna vara
tillfinnandes, ehuru ringa ock dess avlevor vara må, icke heller
i någon måtto förspilla de stoder eller stenar, som
med runskrift kunna vara ritade, utan dem alldeles orubbade på
sina rätta forna ställen bliva låta, tillika med alla
stora hopburna jordhögar och ättebackar
..." Se hela texten
1667-05-20 Ribbing,
Sven;
byte Magnus Gabriel de la Gardie
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen i Sverige
Sven
Ribbing och Magnus Gabriel de la Gardie gör ett byte 1667-05-20
så att Ribbing får Fornsigtunas 4 gårdar i utbyte mot
2
hemman på Dävensö.
Observera:
De la Gardie avhände sig
gårdarna i Fornsigtuna som var av frälsenatur mot
Dävensös gårdar som hade karaktär av
förläning.
Frälse var normalt att se som en säkrare form av ägande
medan en förläning ursprungligen var ett "lån på
behaglig tid" dvs så länge kungen lät låntagaren
få nyttja inkomsterna från egendomen.
Ego:
Observera det märkliga faktum, att
Fornsigtuna under loppet av år 1667 har 3 ägare (i
själva verket endast inom 8 månader) De la
Gardie, Ribbing och
Claes Rålamb. Dessa ombyten äger rum året efter
tillkomsten av den
stränga fornminneslagstiftningen
som förbjuder all åverkan på fornminnen. Rikliga
lämningar av ruiner är beskrivna av
riksantikvarien Aschaneus 1612. De la Gardie var såväl
rikskansler som
universitetskansler och undertecknare av fornminneslagen. Enligt mina
studier (Börje
Sandén) besökte Hadorph inte <>Håtuna
när han
kontrollerade uppgifterna som
strömmat in efter Rannsakningarna! Vem tog bort ruinerna?
Betydande
rester fanns kvar vid Rannsakningen 1672!
Nedanstående artikel är grunden
för vår vetskap om De la Gardies förvärv av
Fornsigtuna. Två författare av biografier över
Rålamb 2012 resp. De la Gardie 2015 indikerar att De la Gardie
hastigt ansett sig böra göra sig av med Fornsigtuna som han
ägt i fjorton år. Författarna har vid sin research
inför sina böcker inte föreställt sig att han varit
ägare.
När dessa omständigheter
jämförs med Herik
Schücks upplysningar om De la Gardies hantering vid
tillsättandet av Johan Hadorph som riksantikvarie
förstår vi väl De la Gardies agerande. Denne var
Rikskansler och Universitetskansler och har under tecknat den
stränga fornminneslagen 1666 som på det skarpaste
förbjuder borttagande av fornminnen.
Hela förfarandet är beskrivet
av Joh. Ax. Almquist: Frälsegodsen i Sverige under
storhetstiden. Pärm P7:20 och i filen Almquist-Fornsigtuna.pdf
Samma
text är
här nedan återgiven med dagens skrivsätt
beträffande datum o.dyl.
.......................
Artikel om Fornsigtuna i Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen (1931)
Pärm p7:20; kompletta
texten.
Fil:
/nya/Almquist-Fornsigtuna.pdf har1930-talets konventionella
trycktekniska egenheter,
som i nedanstående version ändrats till nuvarande
skrivsätt.
"Fornsigtuna (Signhildsberg), 4 mantal
krono i Håbo härad,
Håtuna socken, förlänades 1627-04-24 till Frans
Bernhard von Thurn (d.1628),
vars arvingar fingo konfirmation 1645-05-17 och 1652-04-18(13)
förbättring till
allodialbesittning.
Henrik
von Thurn sålde 1653-08-14 dessa
hemman till Magnus Gabriel de la Gardie, som i sin tur 1667-05-20 bortbytte dem
till Sven
Ribbing mot två hemman i Dävensö.(jfr ovan och se
Ersättningsakten N.167)
Den
sistnämnde sålde dem s.å. till Claes
Rålamb (d. 1698) som på 1670-talet överlät dem
till sin son Åke Rålamb
(d.1718). Denne lät uppföra ett välbyggt säteri
(före 1680) och kallade detta
Signhildsberg. Själv bosatt på
stället, lät han bruka jorden med egen avel.
Reduktionsdeputerade
beslöto emellertid
1689-11-22 och 1692-07-28, att von Thurns arvingar skulle inlösa
godset under
kronan med 1683 års ränta, men då dessa befunnos
insolventa, fick Rålamb 10 års
besittningsrätt samt genom k. brevet 1693-12-22 livstidsbesittning
på vissa
vederlagsgods.(Avsl. byten N.139). Räntorna indelades sedan
på kavalleriet, men
själva jorden disponerades av de förra ägarna som
berustat säteri.
I
dessa förhållanden gjorde väl
reduktionsdeputerades resolution 1696-06-26 en radikal
förändring, i det att
Fornsigtuna då förklarades genom 1667 års byte hava
erhållit frälsenatur, men
emedan egendomen redan var indelad, fick ägaren i ersättning
Lidö enligt k.
brevet 1696-11-20 (Avsl. byten N. 139). Signhildsberg
såldes 1697-11-25 till kommissarien i exekutionskommissionen
Arvid Forssenwald
(d.1710), och K.Maj:t gav s.å. 12-01 tillstånd till denna
försäljning.
Den nye ägarens
änka Anna Maria Köhnman (d.1730) gifte 1711 om sig med
Jöran Adelcrantz (d.1739). I sambruk med huvudgården
lågo då som augmentshemman
fem mantal skatte Billby, till vilka Adelcrantz tillerkändes
bördsrätten genom
kammarkollegii brev 1721-07-06.
Hela godset såldes
1724-09-19 till Georg Henrik Wachschlager (d.1740)
Se vidare Upl. herreg. samt Sv. slott o. herresäten, ny
följd".
(slut på Almquists
artikel)
1667-11-16 Rålamb,
Claes;
köp
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen i Sverige
Claes Rålamb (d.1698) köper
hemmanen i
Fornsigtuna av Sven Ribbing.
Således samma år som Ribbing i sin tur förvärvat
Fornsigtuna.
Observera:
Först 1693 får Rålamb enligt reduktionsdeputerades
beslut besittningsrätt på 10 år för Fornsigtuna,
eftersom familjen Thurn inte är solvent för köp till den
fastslagna 1683 års ränta.
Se 1689-11-22 här nedan.
1667-69(77) Prästernas
rannsakningar, Uppland
Rannsakningar efter Antikviteter. Band 1. Carl Ivar
Ståhle, 1960
Håtuna socken 1667
1. Widh een by heter Forsichtuna een - 4.dels Mill ifrån Sichtuna
ståår
wijdh wägen utj een bäck, vtmedh een kiella, een
vprättat Steen, om 6
eller 7 qwarter högh, medh linier och bookstäfwer, och
säies det
Konungz Sonen Habor skall deer wara begrafwen.
2. Wijdh samma by, säies, dedh Singnelin skall i sin Buur hafwa
sigh förbränt, der och dee gamla wåningar
(byggnader BS) wijdh
samma plas ähn nu synas (kursiverat här)
1672-83 Befallningsmännens
rannsakningar, Uppland
Rannsakningar efter Antikviteter. Band 1. Carl Ivar
Ståhle, 1960
Håbo härad 1672, Håtuna socken
5. Vthi Forsigtuna Giälle finnes een borggårdh medh håhl muhr
omkring
och Kiellare uthi, Som förmenes hafwa warit Konung Sigers hwuss (stor byggnad - borg, BS) Eller
Signels Buur.
1670-talet Rålamb,
Åke;
överlåtelse
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen
i Sverige
Åke Rålamb (1651-1718), son till
Claes, övertar
Fornsigtuna under 1670-talet. Åke uppför säteriet
före
1680 och kallar det för Signhildsberg med hänvisning till
sagan
om Habor och Signhild som påstås
ha samband med platsen.
Signhild
var en svensk prinsessa enligt vissa versioner, som här i sin
jungfrubur
skulle ha mött sin älskade. Det mötet medförde
döden
för dem bägge. Habor avrättades enligt traditionen vid
Habor
slätt, ett ställe på andra sidan vattnet snett emot
Signhildsberg.
Signhild låter bränna sig inne.
Se Josef Wallanders målning
"Signhild bränner sig i buren inne", 1861 på
Nationalmuseum och Sagan om Habor och Signhild. Händelserna
i sagan ägde rum i Danmark under sjätte århundradet,
således tusen år innan Aschaneus berättade om
borgruinerna vid Fornsigtuna.
Åke Rålamb var själv bosatt
på
säteriet. Han brukade jorden med egen avel, som det brukar heta.
1678 Signhildsberg;
Sandström, J
Friesen, Otto von Om
staden Sigtunas ålder ...
Första gången namnet
Signhildsberg förekommer
i officiella handlingar är 1678. Friesen hänvisar till
landsarkivarien
J. Sandström.
(Jfr 1679, Åkes hov, Åkes udd.)
1679 Åkeshov/
Åkesudd;
annat namn på Signhildsberg
Frödin, Johan
Uppländska
betes- och slåttermarker, 1954
Johan Frödin hänvisar, i boken
Uppländska
betes- och slåttermarker i gamla tider, till Håbo dombok
för
1679 då Signhildsberg skulle ha hetat Åkeshov och/eller
Åkesudd.
Han har de olika beteckningar på två olika ställen i
texten.
..................................
- I löptexten heter det:
Sid. 48. "Baron Åke Rålamb
på Åkeshov
(Signilsberg) hade förvärvat en del av Billby
(Fornsigtuna)
{parenteserna är Frödins}, tagit ägor
därstädes
på andra sidan sjön till ängar, fäbodar 144 {se
sid 110 här nedan}och beteshagar
och begärde stadfästelse därpå (1679)"
................................
- I tabell i slutet av boken står det:
"S:t Olofs & S:t Pers s:n (Sigtuna).
................................
Sid. 110. Nr144. Fäbod ¦
Signhildsberg
(Åkesudd) (i Håbo härad) ¦ Förut Billby
bondgård,
som kom under Signhildsberg först som torp och senare som
fäbod.
Håbo dombok år 1679. G.H."
1680 reduktion; Karl XI; Johan
Hadorph; Christian Lovén
Karl
XI:s reduktion inleds efter beslut i riksdagen 1680
Johan Hadorph får i uppdrag av Antikvitetskollegium, skapat 1667,
att göra en förteckning över "Gambla Konungz
Gårdar och slott i Rijket som ähn finnas", beställd av
den kommitté som skulle verkställa återtagandet
av frälsegods som rätteligen tillhörde kronan. Hadorphs
förteckning över kungsgårdarna.
Observera: Lovén tar ej
upp Fornsigtuna bland
dessa gods i Borgar och befästningar i det medeltida Sverige
1999. Han har vid fråga från mig hävdat
att de ruinrester som Aschaneus utförligt redogjort för
inte är trovärdiga, eftersom de är kopplade till den forntida berättelsen om Habor
och Signhild. Jag hävdar att medeltida
ruinrester inte kan ha något att göra med forntida
sägner. Beträffande Aschaneus trovärdighet hänvisar
jag till att han var riksantikvarie och uppväxt i Aske by som
gränsar till Fornsigtuna.
Reduktionskommittén
hävdade att pant-
och/eller
köpevillkor varit så fördelaktiga att vederbörande
under årens
lopp för länge
sedan blivit ersatt genom inkomsterna från
gårdar och områden.
(Ingvar Andersson)
1680? Signilsberg;
karta
Lantmät.verket i
Gävle
Landkarta över
Bro, Håbo härad
m fl, 1680 (?)
"Signilsberg"
1686
Signilsberg; karta;
Lantmät.verk. Gävle; Geografisk karta, Håbo
härad
Karta
"Geografisk karta Håbo härad" 1686.
Kartverket i Gävle.
"Signilsberg"
1687 Signilsberg
m fl;
karta; Lantmät.verk. Gävle; Segelleden
Stocholm-Uppsala
Karta
"Segelleden mellan Stockholm och Uppsala", 1687.
Kartverket i Gävle.
"Signilsberg". Andra namn på kartan.
Signilskiär, Trunboda, Haborslät,
Färjetorpet
(Billby), Kiämpasten, Färjestan (Vallby-Broholmen)
Håtuna huus, Håtunaholm,
Prestgården, Eriksundh,
Färjestan, Sältlösa
1689 Signesberg;
karta;
Lantmät.verk. Gävle; Uppsala och Stockholms
län
Karta
"Uppsala och Stockholms län" 1689. Kartverket
i Gävle.
Namnformen "Signesberg"
Gripenheilms karta från 1689
omfattande Stockholms
och Uppsala län. Håtunaholm.
1689 kvarn
- vårdkase;
bild - Berefelt,Gunnar; Gripenhieml:. Bilder från en
Mälarfärd
Gunnar
Berefelt: Bilder från en Mälarfärd,
utg 1966
"Gripenhielms stora väggkarta
öfver Mälaren
af år 1689" bild 105 s. 189 text s 95-96.
Kvarnen ligger nära herrgården
till höger.
Berefelt tror att den senare flyttats för att ge plats för en
vårdkase under krigstiden. Som sådan tolkar han det
spetsiga
tornet på Signhilds Buhr på 1715 års karta över
Signhildsberg.
1689-11-22 reduktionsdeputerade;
inlösning
Almquist,
Joh. Ax Frälsegodsen
i Sverige
Reduktionsdeputerade beslöt 1689-11-22
och 1692-07-28
att von Thurns arvingar skulle få inlösa godset under kronan
med 1683 år ränta.
1692-07-28 reduktionsdeputerade;
inlösning
Almquist, Joh.
Ax Frälsegodsen
i Sverige
Reduktionsdeputerade beslöt på nytt
att von Thurns arvingar skulle få inlösa godset (se
även
1689-11-22) med 1683 år ränta. Inlösning
äger inte rum, eftersom arvingarna
ej är solventa.
1693-12-22 Rålamb,
Åke;
besittningsrätt
Almquist, Joh.
Ax Frälsegodsen
i Sverige
Då familjen von Thurn inte kunde
lösa in egendomen
får Åke Rålamb 10 års besittningsrätt. Och
genom kungligt brev av 1693-12-22 får han livstidsbesittning
på
vissa vederlagsgods.
Räntorna tilldelades kavalleriet, men
jorden disponerades
av de förra ägarna som berustat säteri.
1696-06-26 reduktionsdeputerade;
frälse
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen
i Sverige
Genom reduktionsdeputerades resolution av
1696-06-26
förklaras Fornsigtuna genom 1667 års byte som
frälseegendom. Eftersom
egendom redan tilldelats kavalleriet fick ägaren
i ersättning Lidö enl kungligt brev av 1696-11-20
1697-11-25 Forssenwald,
Arvid;
köp
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen i Sverige
Arvid Forssenwald, kommissarie i
exekutionskommissionen,
köper Signhildsberg 1697-11-25. Kungliga Maj:t gav sitt
tillstånd
till köpet 1697-12-01
1711 Adelcrantz,
Jöran;
överlåtelse
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen
i Sverige
Anna Maria Köhman, änka efter
Arvid Forssenwald,
gifte år 1711 om sig med Jöran Adelcrantz.
1715 Signilsberg;
Signills Buhr;
karta; Lantmät.verk. Gävle: Joh Leitz.
1715 år karta
Karta av Johan Leitz,
ägomätning 1715. Kartverket
Gävle
Signilsberg, Signills Buhr och
Wäderquarn är inritade.
Buren är utformad som ett spetsigt torn.
(Gunnar Berefelt uppfattar det som ev
vårdkase.
Se Berefelt,1689
Jfr med konceptkartan)
1715 Försigtuna;,
Habors vret;
karta
Lantmäteriverket.
Gävle Konceptkarta
1715
Konceptkarta till 1715 år karta
Namnet Försigtuna eller Signilsberg
Signils Buhr, ritat tornliknande
Habors källa, Habors vret.
Kvarnen med kvarnväg
Troligen samma som Joh Leitz karta 1715
1721-07-06 Adelcrantz,
Jöran;
bördsrätt; Billby
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen
i Sverige
Jöran Adelcrantz tillerkännes bördsrätten
på Signhildsberg 1721-07-06 enligt kammarkollegiets brev av detta
datum.
Billby blir skatteköpt vid samma
tillfälle.
1724-09-19 Wachschlager,
Georg Henrik;
köp
Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen i Sverige
Georg Henrik Wachschlager köper
Signhildsberg 1724-09-19
av Jöran Adelcrantz.
1736-04-12 Wachschlager;
köp
till skatte
Malmberg,
Ernst Svenska slott och herresäten 1920-talet
1731, när Åke Rålambs
tredje hustru
dog, gick livstidsförläningen av Signhildsberg ut och
Wachschlager
fick köpa gården till skattehemman för 984 Daler 24
öre
Silvermynt enligt brev av 1736-04-12.
1740 Gripenstedt,
Eleonora;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott
och herresäten 1920-talet
När Wachschlager dog 1740 sålde
hans änka
Anna Hedersköld egendomen till Eleonora Gripenstedt, änka
efter
kanslirådet Johan Christian von Bahr, för 81,000 Daler
Kopparmynt.
1761 Åkerhjelm,
Samuel;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Eleonora Gripenstedts arvingar säljer
gården
1761 efter hennes död till hofjunkaren friherre Samuel
Åkerhjelm
och dennes hustru Eva von Bahr.
1764 Voltemat,
Johan Albrecht;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Samuel Åkerhjelm dog 1763 och
följande år
sålde änkan gården till krigsrådet, sedermera
landshövdingen
friherre Johan Albrecht Voltemat och hans hustru Hedvig Maria Linroth.
1783-09-04 Sjöblad,
Pehr;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Signhildsberg med Billby och Qvarnibble
Östergård
såldes 1783-09-04 till friherre Pehr Sjöblad och hans hustru
friherrinnan Anna Charlotta Cronstedt. Qvarnnibble hade tillköpts 1776.
1790-03-24 Hahr,
Anders;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Gården köptes 1790-03-24 av
brukspatron Anders
Hahr.
Det var nu möjligt för
ofrälse att förvärva
adelsgods. Denna Gustav III:s politik skulle vara en av orsakerna till
adelns missnöje, som 1792 tog sig uttryck i mordet på kungen.
1806-07-28 Röök,
Karl
Fredrik von; köp
Malmberg, Ernst
Svenska
slott och herresäten
1806-07-28 köps gården av majoren
Karl Fredrik
Röök, han säljer den vidare efter två år.
1807 ? Lagerbjälke,
Gustaf;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Exellensen greve Gustaf Lagerbjelke
köpte gården
för 30,500 Rdr Banko Specier.
1808-07-16
Bäck, Carl Gustaf ;
köp
Malmberg,
Ernst Svenska slott och herresäten 1920-talet
Gustaf Lagerbjelke sålde 1808-07-16
till kammarjunkaren
och överstelöjtnanten Carl Gustaf Bäck och hans hustru
Hedvig
Augusta Charlotta Lorichs.
1816-07-24 Björnstierna,
Magnus;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Carl Gustaf Bäck sålde 1816-07-24
till generalen
och exellensen greve Magnus Björnstjerna gift med Lizinka von
Stedingk.
1817 Signhildsberg;
karta
Lantmät.verk.
Gävle Hans Wessblad, karta 1817
Karta 1817 av Hans Wessblad,
Ägomätning och
rågångsbestämning. Kartverket
Gävle.
Gångvägar är inritade i
parken, bl a
upp till Signhilds kulle.
Troligen är det tegelbruket som är
inritat,
lång byggnad, torklada.
1826-02-10 Adelsvärd,
Jan-Carl;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Banér, Johan
Gustaf
byte
1826-05-24
Malmberg ,
Ernst Svenska slott och herresäten 1920-talet
Johan Gustaf Banér bytte till
sig gården redan några
månader efter att Adelsvärd förvärvat den,.
1835 Schön,Gustava
Adelaide;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
Gustava Adelaide Schön, änka efter
statsrådet
Hans Niklas Schwan, köpte gården 1835. Hon överlät
den på sin måg Elias Lagerheim 1847.
1847 Lagerheim,
Elias;
överlåtelse
Malmberg, Ernst
Svenska slott
och herresäten 1920-talet
Gustava Schön överlät
gården 1847
till sin måg utrikesministern och exellensen Elias Lagerheim.
1854 Lindblad,
Johan Kristopher;
köp
Malmberg, Ernst
Svenska slott och herresäten 1920-talet
År 1854 köptes
Signhildsberg av
professorn
i Uppsala Johan Kristopher Lindblad.
1870-09-02
Essen, Hans Henrik von;
köp
Malmberg,
Ernst Svenska slott och herresäten
Hans Henrik von Essen, major och friherre,
köpte
Signhildsberg 1870-09-02. Han dog redan 1872, hans hustru Maria Johanna
Gustava Ancharsvärd avled 1881, varefter gården innehades av
barnen gemensamt tills den 1891 inlöstes av yngste sonen
Reinhold
von Essen. Det var första gången sedan säteribildningen
som gården gått från far till son.
1875 Kongl. Vitterhets
Historie och Antiqvitets
Akademien
Begreppet Fornsigtuna är redan känt. Sätts i paritet med
grävnngar i Birka. "Om
anställande af gräfningar i Forn-Sigtuna (nu
varande Signildsberg), såsom redan skett i Birka
(Björkö), och sedan under
instundande sommar anordna en utfärd för föreningens
medlemmar till dessa
gräfningars och fornminnens beseende"
Utdrag_UFT_1875
1891 Essen,
Reinhold von; inlösen
Malmberg, Ernst
Svenska slott
och herresäten 1920-talet
1891 blir Reinhold von Essen ägare till
Signhildsberg,
sedan han löst in gården från sina syskon, som
gemensamt
ägt den sedan moderns död 1881. Fadern hade avlidit redan
1872,
två år efter förvärvandet av Signhildsberg.
Reinhold von Essen var gift med grevinnan
Wilhelmina
Anna Charlotta Lewenhaupt (Aske).
1924-1929
Antikvariskt-Topografiskt -Arkiv
Korrespondens mellan Gunnar Gihl och
Riksantikvarieämbetet
Med anledning av en begäran om en arkeologisk undersökning av
Signhilds kulle med sponsrade pengar.
16-sidig PDF-fil
med kopior av handlingarna i Antikvariskt-Topografiskt -Arkiv ATA.
........................
1931 Artikel om Fornsigtuna i Almquist, Joh. Ax
Frälsegodsen
Pärm p7:20; kompletta
texten.
Fil:
/nya/Almquist-Fornsigtuna.pdf har1930-talets konventionella
trycktekniska egenheter,
som i nedanstående version ändrats till nuvarande
skrivsätt.<>
Fornsigtuna
(Signhildsberg), 4 mantal krono i Håbo härad,
Håtuna socken, förlänades 1627-04-24 till Frans
Bernhard von Thurn (d.1628),
vars arvingar fingo konfirmation 1645-05-17 och 1652-04-18(13)
förbättring till
allodialbesittning.
Henrik
von Thurn sålde 1653-08-14 dessa
hemman till Magnus Gabriel de la Gardie, som i sin tur 1667-05-20 bortbytte dem
till Sven
Ribbing mot två hemman i Dävensö.(jfr ovan och se
Ersättningsakten N.167)
Den
sistnämnde sålde dem s.å. till Claes
Rålamb (d. 1698) som på 1670-talet överlät dem
till sin son Åke Rålamb
(d.1718). Denne lät uppföra ett välbyggt säteri
(före 1680) och kallade detta
Signhildsberg. Själv bosatt på
stället, lät han bruka jorden med egen avel.
Reduktionsdeputerade
beslöto emellertid
1689-11-22 och 1692-07-28, att von Thurns arvingar skulle inlösa
godset under
kronan med 1683 års ränta, men då dessa befunnos
insolventa, fick Rålamb 10 års
besittningsrätt samt genom k. brevet 1693-12-22 livstidsbesittning
på vissa
vederlagsgods.(Avsl. byten N.139). Räntorna indelades sedan
på kavalleriet, men
själva jorden disponerades av de förra ägarna som
berustat säteri.
I
dessa förhållanden gjorde väl
reduktionsdeputerades resolution 1696-06-26 en radikal
förändring, i det att
Fornsigtuna då förklarades genom 1667 års byte hava
erhållit frälsenatur, men
emedan egendomen redan var indelad, fick ägaren i ersättning
Lidö enligt k.
brevet 1696-11-20 (Avsl. byten N. 139). Signhildsberg
såldes 1697-11-25 till kommissarien i exekutionskommissionen
Arvid Forssenwald
(d.1710), och K.Maj:t gav s.å. 12-01 tillstånd till denna
försäljning.
Den nye ägarens
änka Anna Maria Köhnman (d.1730) gifte 1711 om sig med
Jöran Adelcrantz (d.1739). I sambruk med huvudgården
lågo då som augmentshemman
fem mantal skatte Billby, till vilka Adelcrantz tillerkändes
bördsrätten genom
kammarkollegii brev 1721-07-06.
Hela godset såldes
1724-09-19 till Georg Henrik Wachschlager (d.1740)
Se vidare Upl. herreg. samt Sv. slott o. herresäten, ny
följd.
(slut på Almquists artikel)
1954 Essen,
Carl Henrik von;
arv
Söderberg, Bengt G. Slott
och herresäten i Sverige, 1967
År 1954 övertages gården av
sonen Carl
Henrik von Essen, gift med grevinnan Gerda Anna Margareta Lewenhaupt.
1961-62
genomförs en genomgripande reparation och modernisering av
herrgårdsbyggnaden.
1961 reparation,
renovering;
exteriör 1700-talet
Söderberg,
Bengt G. Slott och herresäten i Sverige, 1967
1961-1962 genom går
Signhildsbergs
mangårdsbyggnad
en genomgripande reparation och modernisering. Exteriören
återställes
i huvudsak till sitt 1700-talsutseende
.
1969-08 flera
ägare;
fyra döttrar
Margareta von Essen i brev
1985-04-03
1969-08 övertas gården av Carl
von Essens
fyra döttrar: Marie Leveillé Nizerolle, Aniouta Odenrick,
Hélène
Daumerie, Charlotte von Essen (senare Slettengren). Margareta von Essen
bebor herrgården.
1976-03-24 -
Länsantikvarien Alf Nordström intresserar sig för
Fornsigtuna
Börje Sandén och kulturchefen i Upplands-Bro besöker
Alf Nordström, varvid frågan om att Fornsigtuna skulle
ha legat vid Signhildsberg aktualiseras. Nordström uppmanar senare
Margareta von Essen att låta röja i den täta
vegetationen i det aktuella området. Hennes make hade medvetet
låta det bli ett skydd för den fasanstam som byggts
upp. Området röjs så mycket att terrasser
och platåer blir synliga. En storm efter några
år tar de flesta av de kvarlämnade träden.
1976-10-17.
Herrgårdskonsert
Upplands-Bro Musiksällskap anordnar en herrgårdskonsert med
historik kring Fornsigtuna på initiativ av Börje
Sandén. Arrangemanget föregicks av en intervju med
Margareta von Essen och inhämtade uppgifter angående
folkvisan om Habor och Signhild från Visarkivet i Stockholm.
Några verser av visan sjöngs till ackompanjemang på
cembalo.
Visarkivets
material om Signhildsberg pekade också ut herrgården
som platsen för Fornsigtuna. När Börje Sandén i
egenskap av Raä:s lokalombud rapporterade upptäckten av
Fornsigtunamaterialet blev detta inledningen till 5 års
arkeologiska undersökningar. Se nedan 1984-09
1980 Försigtuna
se Signhildsberg
register; Lantmät.verk. Gävle Hans
Wessblad,
karta 1817
Register
på Kartverket i Gävle, 1980
"Försigtuna se Signhildsberg."
Lantmäteriverkets i Gävle aktuella
register.
1984-09-10 till 84-09-14 Signhilds kulle; ego;
arkeologi
Arkeologisk
undersökning
1984-09-10 till 1984-09-14 äger den
första
arkeologiska undersökningen rum vid Signhildsberg.
Målsättningen
var att bestämma om Signhilds kulle i själva verket varit
grunden
till ett försvarstorn, en spekulation redan av Aschanéus
1612.
På stora kullen norr om Signhilds hög iakttogs en
stenpackning
som underlag för ett golv. Undersökningen görs med
arbetskraft
från hembygdsföreningarna i trakten
. David Damell (Raä) säger första
dagen: Citat ur min
dagbok: "att
utgrävningen kommit till stånd mycket på grund av att
jag (Börje Sandén)
talat så varmt för Signhildsberg i samband med
Rösaringsutgrävningen". några år tidigare. Med
mitt tillägg:: "Jag tror att de skyller på det.: I
verkligheten är det nog 'skandalen' att tidigare
grävningsförsök stoppats och att man nu
försöker gottgöra saken".
1985-06-17 till 85-06-20
lusthus; stenpackning; ego
Arkeologisk
undersökning
Fornsigtuna 1985-06-17 - 85-06-20. Arkeologiska
undersökningen fortsätter. Den grund man hittade förra
året
har av allt att döma varit fundament för ett lusthus. Man
finner
en ogenombruten stenpackning, som skulle kunna vara en oplundrad
kungagrav.
Beslutar att fortsätta samma höst.
1985-07 Charlotte
Slettengren
löser in 2 systrars andel: Slettengren,Charlotte
brev 90-01-22
I juli 1985 löser Charlotte Slettengren
in två
systrars andelar: Marie Leveillé Nizerolle och
Hélène
Daumerie. Charlotte har således 3/4. Aniouta Odenrick
kvarstår
som ägare av 1/4.
1985-09-16 till 85-10-11
tingshög; hallbyggnad; ego
Arkeologisk
undersökning
1985-09-16 - 85-10-11. Arkeologisk undersökning.
Man fann ingen grav under Signhilds kulle. Teorin är att kullen
är
en tingshög. En stor hallbyggnad konstateras på kullen norr
om Signhilds hög. Undersökningsschakt upptagna på
terrasserna.
1986-06-02 till 86-06-19
hallbyggnad; uppfartsramp; ego;
Arkeologisk
undersökning
1986-06-02 - 86-06-19. Arkeologisk undersökning.
Uppfartsrampen mot tingshögen konstaterad. Hallbyggnaden har
uppförts
på en särskild underliggande stenpackning. Ingen liknande
metod
iakttagen förut.
1987-06-01 till 87-06-26
stora husgrundsplatån; ego
Arkeologisk
undersökning
1987-06-01 - 87-06-26. Arkeologisk undersökning.
Fortsatta grävningar vid hallbyggnaden norr om Signhilds kulle.
Schakt
tas upp även i den större husgrundsplatån uppe i
skogen.
Även här hittades en stor stenpackning. Platsen för
väderkvarnen
var lätt att finna.
1988-05-30 till 88-06-23
avslutning, utvärdering
ego
Arkeologisk
undersökning
1988-05-30 till 88-06-23. Arkeologisk undersökning.
Stora husgrundsplatån uppe i skogen undersöks ytterligare.
Även
med deltagande av studenter från Stockholms universitet. Den
fyrkantiga
stensättningen visade sig varken vara grav eller
försvarstorn,
kanske kungens fatbur. Undersökningarna vid
Signhildsberg/Fornsigtuna
avslutas till vidare. Resultaten skall utvärderas och publiceras i
en bok om Fornsigtuna.
1989-10-09 Börje Sandén.
Ur databas a-forns1.dbf
post 27
inför
förberedelserna till artikel i boken om Fornsigtuna - en
kungsgårds historia
Aschaneus uppgifter om tegelrester talar för att det
funnits en medeltida anläggning! Men vi har endast funnit forntid
där vi grävt! Därför bör den medeltida
kungsgården ha legat i
parken (höga fosfatvärden!) jfr 1299, då kung Birger
befunnit sig i Fornsigtuna: "apud antiquam Sigthoniam" Samma
Birger som togs tillfånga av bröderna Erik och Valdemar
på kungsgården i Håtuna. "Håtunaleken".
2004
Arkeologidagen
Börje Sandén
Fornsigtuna som
forskningsprojekt? Dags att ta tag i frågan om det
medeltida Fornsigtuna?
Frågeställningarna presenterades. Läs
här
2008-10-19 Börje Sandén
Fornsigtuna - studier - teorier
Läs
här
Uppsala Öd medeltiden
Malmberg,
Ernst Svenska slott och herresäten
Egendomen har tydligen sedan äldsta
tider tillhört
Uppsala Öd, dvs dåtidens kronogods.
UKF:s Startsida
Fornsigtuna
1 Fornsigtuna 2
Sagan
om Habor och Signhild
(kompletterad 2003-12-17, 2003-12-29, 2008-08-24, 2015-05-08 Börje
Sandén)
(orignalfil a-signh2.dbf ->a-signh2.doc;
a-forns1.dbf -> a-forns1.doc; med vissa kompletteringar)
|