Förteckning över kungsgårdar och slott i riket 1680
/nya/Hadorph_forteckn_1680.htm
rev2015-10-13


UKF:s startsida      Lokalhistoria - forskning och källskrifter       Ämnesområden

"Förteckning över Konungsgårdarne och Slott i Riket som än finnas"
Johan Hadorph 1680

Enligt Christian Lovéns avh. sid 12 gjordes förteckningen på uppdrag av det 1667 inrättade Antikvitetskollegium. Sammanställningen var beställd av en kommitté som skulle utreda återtagande av frälsegods under kronan och syftet var därför juridiskt snarare än antikvariskt.

Förslag till tolkning.  Gudrun och Börje Sandén mars 2004
 
3. Håtuna Kongsgård, där bodde K. Byrger och blef af sina Bröder fången. som Svenska  Historien utsäger. Ericus Olai in vita Birgeri pag. 182. Joh. Magnus pag 571.Rim Krönikan 93. Olaus Petri pag 67, denna gård försålde K. Byrger sedan till Erkiebiskop  Nils under Upsala domkyrkio åhr 1311. 3 die May, som Köpebrevet  daterat Stäkeborg in Junio ännu finnes, men vederkändes (dvs indrogs) under kronan 1527 med andra kyrkiogods. Tomten har varit, som förmenas, öster om kyrkian, där ännu källrarna synas. Denna konungsgård tycks varit byggd för Sigtuna skull, som annorstädes, som konungarna nära vid huvudstäderna sina säten haft. Men efter Magni Ladulås drottning som het Hedvig, har hennes broder greve Gerhardt von Holstein fått den under sig, så att K. Byrger har den måst inlösa av honom vilket allt förenämnda köpebrev utsäger (..).
 
ego kommentarer:
* "förmenas varit byggd öster om kyrkan" - Hadorph nämner inte heller något om avståndet från kyrkan. Det behöver ju inte tolkas som omedelbart utanför kyrkans tomt. Hade det varit så borde han uttryckt sig: vid Håtuna kyrka.  Om kungsgården verkligen legat invid kyrkan hade det varit ointressant för de styrande i Stockholm att veta  på vilken sida om kyrkan gården låg.  Fornsigtuna ligger 2 km rakt öster om Håtuna kyrka.  Under 1900-talet har man hävdat att det funnits två kungsgårdar i Håtuna. Att det skulle varit så uppfattades aldrig under 1700.talet. Läs mer om den debatten. i min artikel "Det har inte funnits två kungsgårdar samtidigt i Håtuna"
 
* "varit byggd för Sigtuna(s) skull"
1) - Hadorph tycks mena att den var byggd för kungen (de har byggt sina säten som brukligt vid sina huvudstäder, sic!)
--  MEN: "Uti Fornsigtuna Gälle"  - Sigtuna prästgäll finns ännu kvar som namn på en åker strax söder om Fornsigtuna/Signhildsberg.  Prästängen 1:1
gäll = ett område som ger prästen inkomster
Rahmqvist, som menar att jordvärdena för Fornsigtuna under medeltiden var alltför små för att kunna stå för en så stor kungsgårdsliknande anläggning.
     I min tidiga beskrivning har jag sagt att även om jordnaturen är obetydlig har det i mycket tidig medeltid funnits både kyrkan och kungen som mäktiga intressenter av Fornsigtunas strategiska läge.

2) - första biskoparna i Sverige hade Sigtuna som sin bas under 1000-talet ända fram till ärkebiskopssätet flyttas till Uppsala
- Påven Alexander begärde omkr. 1170 att kyrkan skall få tillbaka "Fornsitune" som förut tillhört kyrkan.
- 1088 hade en biskop blivit dödad i / vid Sigtuna 
- från ca 1130 hade biskopen flyttat till Gala Uppsala  (ärkebiskop från 1164)
- 1215 ges påvligt tillstånd att göra Sigtuna till ärkebiskopssäte (vilket inte blir av)
- 1245 krävde nyinrättade domkapitlet att få flytta från Gamla Uppsala till Uppsala.
- 1311-1527 - hur utnyttjade domkapitlet den forna kungsgården under denna tid?
- arkeologisk undersökning av källarvalv under gamla prästgården borde göras!
- Göran Lind, ägare av den tidigare prästgården i Håtuna, har fått upplysningen att marken där prästgården byggdes förvärvades 1311 av kyrkan, men den indrogs ju till kronan 1527 (Gustav Vasa reformationsriksdag)
- då måste platsen för prästgården på nytt ha kommit kyrkans hand, således efter 1527
- den kungsgård som förvärvades av kyrkan 1311 bör ha varit ”kungsgården öster om kyrkan”, dvs. Fornsigtuna. Där fanns ruinrester, inte öster om kyrkan. Omedelbart öster om kyrkan har man aldrig hittat några ruinrester. Däremot har man på lösa grunder menat att husgrunder  nordväst om kyrkan skulle vara dessa byggnadsrester (Alf Nordström). Det var grunder efter ett par torp enligt  lantmäterikarta fr 1700-talet (Börje Sandén). Ruinerna  kunde ha stått på höjden där klockstapeln nu finns söder om kyrkan därför att huvudingången till kyrkgården ligger mellan kyrkan och Klockstapeln. Den stora stigluckan. (Björn Ambrosiani). Den var under historisk tid avrättningsplats och hette "kåkbacken"

<> Aschaneus - närmaste granne till Fornsigtuna - bör vara en trovärdig källa.
 
***********************************************************
Hadorph nämner (som man kunde ana) inte kungsgården Fornsigtuna.
- Han säger "Kongsgården i Håtuna, där ännu källare är synliga". (Vid Fornsigtuna!)
- gården "förmenas" ligga öster om kyrkan
- inget nämns om hur långt öster ut. (Fornsigtuna = Signhildsberg ligger 2 km öster om kyrkan)
- har det verkligen funnits 2 kungsgårdar i Håtuna så nära varandra - och samtidigt?
- lägg märke till att upplysningen om kungsgårdens läge är riktat till dem i Stockholm som skall avgöra  en ev. indragning till kronan. För dem är det inte inressant att veta hur nära kyrkan kungsgården  låg.. Upplysningen "öster om kyrkan" markerar tvärt om att den inte låg invid kyrkan.
 
Den kungsgård Hadorph åsyftar i 1311 års donationsbrev till kyrkan,  indrogs till kronan av Gustav Vasa 1527, enligt hans egna ord i förteckningen.
- 1541;1545;1551 heter en kungsgård i Håtuna ”fornsigtuna” (flera stavningar)
- obs. i jordeboken finns också Håtunaby som krono (dock ej konungsby) på 15- 1600-talen
- obs i jordeboken finns Prästgården som frälse under 1700-talet

Minst 2 saker kan här diskuteras
1) Uppgiften Göran Lind fått av antikvarisk myndighet att prästgården varit i kyrkans hand hela perioden 1311 - 1970-talet torde vara felaktig.

2) Den kungsgård i Håtuna som Hadorph syftar på "tycks vara byggd för Sigtuna skull"
- obs Rannsakningarna 1672: "uti Forsigtuna gälle finns en borggård med hålmur"
- gäll är ett område som ger prästen inkomster.

Det är många motsägande uppgifter som cirkulerar både bland nutida forskare och i äldre generationer av forskare.
Det fordras ett grundlig undersökning av experter för att avgöra vilka uppgifter som kan vara riktiga.
………………………..
Undersök skillnaden mellan breven 1311 och 1315 (Friesen)
......................................

Tillägg 2013-2014
På annan plats har jag diskuterat den tolkningssituation som uppkommit  efter Sten Westerbergs bok (2013) om släkten Rålamb. Vid sin grundliga genomgång av tillgängliga handlingar hade Westerberg aldrig funnit att Rålamb skulle ha ägt Fornsigtuna, än mindre att där skulle ha uppförts en herrgård. Han fann det också märkligt att äldsta sonen Åke inte fått ta del av arvet efter Claes Rålamb. Westerberg fick inte förrän vid vernissagen av boken veta att sonen redan byggt och namngivit herrgården Signhildsberg före 1680 års reduktion.   
     OBS. Denna upplysning i kombination med Henrik Schücks beskrivning av de ekonomiska relationerna mellan riksantikvarien Hadorph och herrarna Magnus Gabriel de la Gardie och Claes Rålamb är synnerligen intressant. Dessa omständigheter i kombination med den stränga  fornminneslagens tillkomst 1666 kan förklara varför ruinresterna försvunnit.
     Här efterlyser jag en grundlig undersökning på högsta expertnivå!
................................................

Tillägg 2015-10-13
År 2015 utkommer Peter Ullgrens bok "En MAKALÖS HISTORIA - Magnus Gabiel De la Gardies uppgång och fall."
Inte heller i denna bok finns De la Gardie med som ägare under de fjorton åren från 1653-08-14 till 1667-05-20.
År 1667-05-20 bytte Sven Ribbing till sig  Fornsigtuna mot två hemman på Dävensö
Redan ett halvår senare - 1667-11-16 - köpte Claes Rålamb till sig Fornsigtuna.
Inom en mycket begränsad tidsram har personer bytt jord med varandra.
Hur har detta kunna ske utan att  forskningen har uppmärksammat saken?  Eller är det kanske just det som den gjort?



f