| Förteckning
över kungsgårdar och slott i riket 1680 /nya/Hadorph_forteckn_1680.htm UKF:s startsida Lokalhistoria - forskning och källskrifter Ämnesområden "Förteckning över Konungsgårdarne och Slott i Riket som än finnas" Johan Hadorph 1680 Enligt Christian
Lovéns avh. sid 12 gjordes förteckningen på uppdrag
av det 1667 inrättade
Antikvitetskollegium. Sammanställningen var beställd av en
kommitté som skulle
utreda återtagande av frälsegods under kronan och syftet var
därför juridiskt
snarare än antikvariskt. 3. Håtuna Kongsgård, där bodde K. Byrger och blef af sina Bröder fången. som Svenska Historien utsäger. Ericus Olai in vita Birgeri pag. 182. Joh. Magnus pag 571.Rim Krönikan 93. Olaus Petri pag 67, denna gård försålde K. Byrger sedan till Erkiebiskop Nils under Upsala domkyrkio åhr 1311. 3 die May, som Köpebrevet daterat Stäkeborg in Junio ännu finnes, men vederkändes (dvs indrogs) under kronan 1527 med andra kyrkiogods. Tomten har varit, som förmenas, öster om kyrkian, där ännu källrarna synas. Denna konungsgård tycks varit byggd för Sigtuna skull, som annorstädes, som konungarna när(a?) vid huvudstäderna sina säten haft. Men efter Magni Ladulås drottning som het Hedvig, har hennes broder greve Gerhardt von Holstein fått den under sig, så att K. Byrger har den måst inlösa av honom vilket allt förenämnda köpebrev utsäger (..). ego kommentarer: * "förmenas varit byggd öster om kyrkan" - Hadorph uttrycker tveksamhet om platsen, nämner inte heller något om avståndet från kyrkan, det behöver ju inte tolkas som omedelbart utanför kyrkans tomt, då borde han uttryckt sig: vid Håtuna kyrka. Fornsigtuna ligger * "varit byggd för Sigtuna(s) skull" 1) - Hadorph tycks mena att den var byggd för kungen (de har byggt sina säten som brukligt vid sina huvudstäder sic!) -- MEN: "Uti Fornsigtuna Gälle" - Sigtuna prästgäll finns ännu kvar som namn på en åker strax söder om Fornsigtuna/Signhildsberg. Prästängen 1:1 gäll = ett område som ger prästen inkomster Rahmqvist, som menar att jordvärdena för Fornsigtuna under medeltiden var alltför små för att kunna stå för en så stor kungsgårdsliknande anläggning. I min tidiga beskrivning har jag sagt att även om jordnaturen är obetydlig har det ju i mycket tidig medeltid funnits både kyrkan och kungen som mäktiga intressenter av Fornsigtunas strategiska läge. 2) - första
biskoparna i Sverige hade Sigtuna
som sin bas under 1000-talet ända fram till
ärkebiskopssätet flyttas
till Uppsala - från ca 1130 hade biskopen flyttat
till Gamla Uppsala
(ärkebiskop från 1164) - 1245 krävde nyinrättade domkapitlet att få flytta från Gamla Uppsala -> Uppsala 1311-1527. Hur utnyttjar domkapitlet den forna kungsgården under denna tid?- arkeologisk undersökning av källarvalven under gamla prästgården - Göran Lind, ägare av den tidigare prästgården i Håtuna, har fått upplysning att marken där prästgården byggdes förvärvades 1311 av kyrkan, men den indrogs ju till kronan 1527 (Gustav Vasa reformationsriksdag) - då måste platsen för prästgården på nytt ha kommit kyrkans hand, således efter 1527 ego: misstänker att den kungsgård som förvärvades av kyrkan 1311 var ”kungsgården öster om kyrkan” således Fornsigtuna. Aschaneus - närmaste granne till Fornsigtuna - kan inte ha misstagit sig om ruinernas plats Väntar ytterligare kommentar från Kaj Janzon (DMS) *********************************************************** Hadorph nämner (som man kunde ana) inte kungsgården Fornsigtuna. - Han säger "Kongsgården i Håtuna". "där ännu källare är synliga". Vid Fornsigtuna ? - gården "förmenas" ligga öster om kyrkan - inget nämns om hur långt öster ut - Fornsigtuna ligger - har det verkligen funnits 2 kungsgårdar i Håtuna så nära varandra - och samtidigt? Det är således oklart vilken plats Hadorph talar om i sin förteckning över kronogårdar som borde återgå till kronan. Den kungsgård Hadorph åsyftar i 1311 års donationsbrev till kyrkan, indrogs till kronan av Gustav Vasa 1527, enligt hans egna ord i förteckningen. - 1541;1545;1551 heter en kungsgård i Håtuna ”fornsigtuna” (flera stavningar) - obs. i jordeboken finns också Håtunaby som krono (dock ej konungsby) på 15- 1600-talen - obs i jordeboken finns Prästgården som frälse under 1700-talet Minst 2 saker kan då diskuteras 1) Uppgiften Göran Lind fått av antikvarisk myndighet att prästgården varit i kyrkans hand hela perioden 1311 - 1970-talet torde då vara felaktig. 2) Den kungsgård i Håtuna som Hadorph syftar på "tycks vara byggd för Sigtuna skull" - obs Rannsakning 1672: uti Forsigtuna gälle finns en borggård med hålmur - gäll är ett område som ger prästen inkomster. Det är många motsägande uppgifter som cirkulerar både av nutida forskare och i äldre generationer av forskare. Det fordras ett grundlig undersökning av experter för att avgöra vilka uppgifter som kan vara sanna. ……………………….. Undersök skillnaden mellan breven 1311 och 1315 (Friesen)
|