Principalats-läran / Demokrati i extrem form
Viktigt led i historien om Sveriges väg mot demokrati.
Aktuell i Stora Daldansens efterföljd
/principalats-laran.htm                                                                                              (gammal doc.fil konverterad 2014)

Nu -år 2014 - i reviderad framställning  från 1998

av Börje Sandén  Ursprungligen från 1998-09-17
 
 Till UKF:s Startsida  
Principalatsfrågan / Principalatsläran
Ett exempel på extremt formulerad representativ demokrati
Här diskuteras föreställningar som ligger till grund för principalats-läran. De kan hänföras till den urgamla traditionen om den frie mannens rätt att deltaga i beslut som gäller alla.
Tinget - Alltinget
. En typiskt nordisk  företeelse

Ur Börje Sandéns äldre anteckningar från föredrag och källskrifter.
Vad menas med  "representativ" demokrati
 
Senare tillägg:  
Märkligt att denna fråga
inte lyfts fram i Karin Sennefelts doktorsavhandling 2001. Den spelar nämligen en central roll i Tibble-dokumentet som författades på gästgivargården i Kungsängen i samband med den s.k. Stora daldansen 1743. Den engelske historikern Michel Roberts konstaterar att den svenska allmogen är den första i det europeiska  sammanhanget, som kräver att den valde riksdagamannen skall vara ansvarig inför sina väljare. 
     När jag i hembygdsboken 1984  tog upp ämnet fick jag veta av svenska historiker att i engelska parlamentet fanns redan denna regel. Roberts påpekar emellertid med skärpa det bara är i det svenska parlamentet som "landets Allmoge" var representerad i rikssammanhang.
Sennefelts underrubrik till doktorsavhandlingen om Dalupproret lyder: Dalupproret 1743 och frihetsida
politisk kultur
.

År 1743 använde dalallmogen följande citerade ord i diskussionen:
"Ärendsmannen är skyldig att göra dens vilja som sänt och anlitat honom"
I skolans historieböcker lärde jag mig uttrycket "riksdagens maktägande ständer" utan att förstå innebörden. Det var i själva verket en fruktansvärt stor makt som 1700-talets
riksdagsmän gav åt sig själva när man upptäckte att den hemmavarande allmogen  krävde att deras utsända riksdagsmän skulle underordna sig folkets vilja.
Den samlade riksdagsmenigheten var ofelbar  menade man - på samma sätt som påvens återgärder var - och är - ofelbara. 
     Som praktiskt exempel hävdade riksdagsledamöterna att den kung man valt vid riksdagen omöjligen skulle kunna avsättas av en efterföljande riksdag. Principalats-läran
förklarades vara en landsförrädisk åsikt som skulle medföra dödstraff.  När frågan kom upp tre år senare och vederbörande stod fast i sin åsikt dömdes han  till livstids fängelse. Han lyckades dock fly utomlands.

_ Sveriges exempel är tankeväckande när vi år 2014 ser hur man kämpar för demokrati runtom i världen.
 
_ Varför nämns inte principalats-läran i en doktorsavhandling som utger sig att tala om politisk kultur under 1700-talet?

.........................................................................
(1998-09-17)
Principalatsläran enligt Stavenow

Hattarna motsatte sig en sådan undersökning eftersom den nya riksdagen då skulle sätta sig till doms över den föregåendes beslut och åtgärder.
ego: 
- detta vore otänkbart, riksdagsmännen skulle förlora sin suveränitet
- de valda riksdagsmännen hade i nya grundlagen 1720-21 blivit "riksens maktägande ständer"
- filosofien bakom detta var att den samlade riksdagens beslut var högsta rätt, som man kunde komma fram till
- riksdagen var således ofelbar i sin tjänsteutövning (liksom påven)
- det gällde att för framtiden stoppa en åsikt som skulle göra beslutsfattarna ansvariga inför sina beslut - den s.k. principalatsläran.

 
Principalatsfrågan  enligt Carlsson sid 64-6
6
Mösspartiets ledare Serenius betraktade jäsningen hos allmogen som en yttring av dess  ursprungliga rätt att giva luft åt sina önskningar.
- mössorna hyllade oftast principalatstanken

Ego: jämför med situationen i riksdagen
år 2014
På 1700-talet dömdes riksdagsmannen Springer till döden därför att han inte tog avstånd från Principalats-läran. Fick sedan livstids fängelse varifrån han lyckade fly till England
 ..................................................................................................

1998-09-17

Principalats-frågan – Principalats-läran
Malmström 3:119-

De föreställningar som ligger till grund för principalats-frågan kan hänföras till den urgamla traditionen om den frie mannens rätt att deltaga i beslut som gäller alla. Tinget - Alltinget

Konkret ser man detta i "Allmogens besvär"
-         för Bro härads del från slutet av 1500-talet
-         en naturlig utveckling från forntiden
-         i det gamla samhället fick alla som ville, vara med på tinget
-         senare måste man utse ombud/fullmäktige
-         man talade om de "väljande" ständerna i motsats till de "valda" ständerna
-         det var alltså en gammal tradition att den utvalde riksdagsmannen var ansvarig inför sin
hemmabefolkning
 
Allt detta blev högaktuellt 1743
-         allmogegrupper sände brev eller sändebud till sina valda riksdagsmän för att få upplysningar eller ge sin vilja tillkänna

Här nedan återges några skrivelser under den årslånga  korrespondensen mellan allmogen öch regeringsmakten.

Den 2 Martii 1743
   "Underdånigst memorial"  skräddaren Kihlberg

Eftersom
-         inga upplysningar lämnats om fredsförhandlingarna och
-         inga beslut fattats om hur generalerna skulle straffas eftersom största delen av Dalarna endast skicka EN riksdagsman har hela allmogen beslutat att sända en fullmäktig från varje socken
för att hjälpa sina herredagsmän
1.     
Kunskap om regeringens åtgärder
2.      Att någon av svenskt blod skulle utses till tronföljare
3.      Att alla regementschefer skulle rannsakas om hur de fullgjort sin anförtrodda tjänst, såväl till lands som till sjöss
-         eftersom inget motstånd gjorts
-         och en armé gått till spillo
4.      Att ingen utländsk man måtte anförtros något överkommando
5.      Att de som fört överkommando skall, efter föregången rannsakning, få det straff lagen föreskriver
6.      Att ingen soldat skall kommenderas ut på krigståg förrän man blivit försäkrad om redligt och troget överkommando
7.      Eftersom vår utsända riksdagsman varit försumlig och inte alltid deltagit i riksdagsbesluten, så vill vi - på egen bekostnad - sända sekreterare och talesman
 
Den 23 Martii 1743   Hörsamt Memorial
Framfört av extra fullmäktige inför bondeståndets riksdagsmän
-         inledande hälsningsfraser
-         "riksdagsmannen (ärendsmannen) är skyldig att göra dens vilja som sänt och anlitat honom"
-         Våra hemmavarande landsmän har i välment uppsåt sänt oss för att få grundorsakerna till krigets uppkomst undersökta.
-         Freden som vi i några år njutit har fråntagits oss inte på grund av fientligt anfall, utan av oss själva, såvitt oss blivit bekant
-         Detta rykte må vara ogrundat, men det är likväl djupt inrotat hos allmogen
-         Vår ödmjuka begäran är därför att bondeståndet måtte hos Sekreta Utskottet anhålla om att för det första:
1. Ta reda på orsaken till att trupper överfördes till Finland 1739, något som våra riksdagsmän vid föregående riksdag betygar sig aldrig ha fått kunskap om - än mindre samtyckt till
2.  Vill vi veta omständigheterna som förorsakat krigsförklaringen mot Ryssland.
    Skulle det befinnas vara beslutat till rikets nytta bör då alla välsinnade ledamöter, som haft del däruti, njuta heder och beröm;
    Men om det skulle befinnas vara annorlunda ställt, och att ett så skadligt krig varit byggt på oviss grund och för andra avsikter än de som kunna förknippas med rikets säkra nytta, då måtte de som haft del däruti bliva kända och de oskyldiga från dem avskilda.
     Om det endast är elaka rykten som kommit i spridning, kan sådana inte bättre stoppas, än att sanningen läggs fram i ljuset, naturligtvis med undantag av sådant som är hemligt med tanke på rikets säkerhet.
 
Vad sade nu de nyanlända sändebuden när de stod i riksdagen?
Höglovliga Riksens Ständers Kommission
-         hälsningsfraser
"Icke desto mindre har våra hemmavarande medbröder, menige allmogen i Kopparbergs län, ej allenast bett oss, utan endräkteligen befallt oss, att bege oss hit till Stockholm såsom deras utskickade.
     De ha bland andra ärenden även givit oss befallning att i hög vederbörlig ort ödmjukeligen anhålla, att det med all möjlig skyndsamhet måtte undersökas och avdömas de förbrytelser och felaktigheter, som såväl befälhavaren som de övriga vederbörande begått vid kampanjen i Finland, då vårt, med så mycken bekostnad lejda och utrustade manskap…
·        så plötsligen blivit fördärvat och alldeles förlorat
·        Finland överlämnat  i fiendens hand utan motstånd
·        Magasiner och artilleri förstört
·        Och beklagligast av allt: en skamfläck har satts på vår Gloriösa Nation,
·        Och den skamfläcken kan inte snart avskuddas
·        Och vår svenska heder kan inte strax återställas"
 
Redogörelse för nödläget i hemorten
"Höglovliga Riksens Ständer täckes därför ej illa upptaga denna vår enfaldiga, men dock välmenta begäran; våra medbröder hava lagt oss de orden i munnen, som vi måste anföra, så framt vi med säkerhet skola våga visa oss hemma igen"
 
Vi ser här tydligt att riksdagsmännen ses som representanter för svenska folket 1743 
Margot Wallströms ord "Politikerna får inte glömma att de är allmänhetens företrädare"
var en aktualitet år 1743.
 
Vad svarade riksdagen? - Höglovliga Kommissionen
-     Jo,  man var just inbegripen i en undersökning av varför kriget fick en så olycklig utgång.
-         Obs. Man  ville inte diskutera orsaken till att kriget började!!
-         man hade just arresterat generalerna!
-         Det var Överste Lagercrantz idé att avleda allmogens uppmärksamhet från frågan om orsaken, genom att påstå, att utgången av kriget var generalernas fel, och att de skulle straffas.
-         Straffen uppskjuts gång på gång
-         När man väl fängslat Lewenhaupt görs bevakningen så svag att han kan rymma (men grips av Carl Tersmeden)
-         Allmogen är så medveten om att generalerna utses till syndabockar att de själva vill få kontrollera om det är de rätta personerna som avrättas (uttalande från möte på krogen i Stäket)
 
Vad skrev man i Tibble Gästgivargård om denna saken?
5:e Finner allmogen det alldeles obekvämt (=  onaturligt i den tidens språkbruk) och till tidens utdrägt ländande, att göra halt här vid Stäket, utan tänker fortsätta resan till Staden;
     dock så att menige Allmogen stannar utanför, och genom sina fullmäktige andraga och utföra ovannämnde ärenden;
     då hava berörde Fullmäktige så mycket kortare väg och bättre lägenhet, att med Allmogen rådpläga, uti de omständigheter, varöver Allmogen vill bliva hörd;
     försäkrandes att man skall å det högsta beflita sig om skick och god ordning, utan våld och förrätt.
 
Orden talar sitt tydliga språk - om man rätt förstår betydelsen av 'obekvämt'  = "onaturligt", otjänligt, till och med "otillbörligt."  Se.Riksantikvarieämbetets Instruktionen 1630 för den nytillsatte riksantikvarien Aschaneus: denne skulle utbilda en bekväm (= kompetent) efterföljare

Vad står i förhandlingsprotokollet?
1.        att de rätta orsakerna framläggs till truppsändningarna 1739 och 1741.
Att en kommission förordnas att skyndsammeligen, och senast inom 8 dagar rannsakar och dömer över dem vilka allt detta åstadkommit.
2.      att de fängslade generalerna ställs inför rätta med allmogen är kvar i staden, varefter allmogen omedelbart beger sig hem
3.       att alla andra som varit vållande till krigets olyckliga utgång blir lagligen dömda
4.       att tullarrendet måtte genast upphöra
5.       att friare handel må tillåtas
6.       att en snabb och noggrann redogörelse lämnas över de ekonomiska turerna kring kriget
7.       att redogöra för manufaktur och landshjälpsmedlen under de föregående åren
8.       att allmogen efter de utståndna svåra åren må befrias vissa skatter
9.      att helgdagarnas firande måtte återgå till den tidigare ordningen
10. att allmogen varken nu eller i framtiden måtte underkastas straff, ansvar eller tilltal för deras nu företagna marsch till huvudstaden; man har endast i välmening velat finna ut orsaker och vinna rättelse.
 
Avslutningsvis lovades allmogen av lantmarskalken att de framställda kraven skulle föredragas inför konungen, och med hedersam resolution avhjälpas.
Allmogen skulle få var sin plåt inför hemfärden.
Deras kvarvarande fullmäktige skulle få underhåll under vistelsen i staden.
 
Hur gick det med principalatsfrågan?
Jag har inte tagit upp ämnet här för att kverulera över gångna politiska misstag
Nej, jag vill visa vilket allvar och vilken seriös avsikt som en svensk allmoge visat prov på.
Jag vill också uttrycka min förvåning över att professionell forskning på 1990-talet framhåller:
"Från 1800-talets forskare härstammar en seglivad föreställning om ett starkt samband mellan upproret och storpolitiken".
     Jag tycker att de skriftliga handlingarna jag lyft fram tydligt påvisar ett samband med rikspolitiken; och att allmogen inte bara kverulerade över höga skatter och missväxt och liknande företeelser som man brukar tillvita en allmoge som inte begriper sig på politik.
 
Herman Lindqvist tar fasta på den traditionella beskrivningen av allmogens avsikt - hungersnöd, missväxt, fönsterskatt och dylikt
-         han tar fast på "slödder och pack"
-         Det kunde ha blivit "en fransk revolution" är hans tes

Men då har han just anslutit sig till den dåvarande regeringens mycket smarta drag att i kraft av sin myndighet utnämna demonstrationen till ett uppror, mot vilket det är legitimt för en regering att använda våld.
-         På detta sätt lyckades regeringen motivera inför samtid och framtid varför man lät militären skjuta skarpt på folkmassan

Principalatslärans avslutning

Köpmannen Kristoffer Springer infann sig hos borgarståndet i riksdagen vid samma tidpunkt som allmogen befann sig vid Stäket-Kungsängen.
- han ställde stadens riksdagsmän (ledare var Plomgren) till ansvar för att de godtagit valet av tronföljare utan att ha hört borgerskapet i staden
- man hade nämligen brutit mot författningen, när man valt en tronföljare så länge som den sittande kungen levde.
- liknande sak hände samtidigt i Göteborg
- det var en så känslig fråga att ständerna inte vågade besluta mot
 
Geijer
- principalatsfrågan togs upp på nytt vid nästa riksdag 1746
- efter 11 månaders fängelse fick Springer - livstid på Marstrand
- men lyckades fly till Engelska ambassaden
- utlämnas sedan 300 soldater omringat byggnaden
- Engelska ministern lämnade Sverige
- återkom inte förrän 20 år senare
- Springer lyckades dock senare fly till England
 
Christopher Springer  (Roberts)
- dömdes då han hävdade att riksdagsmännen var ansvariga inför sina väljare (sid 150)
- första offret för hattarnas politik
- formellt fälldes han för att han skulle haft kontakt med ryska och engelska ambassadörerna. - OBS: exakt samma förbindelser som de själva hade med Frankrike
- hans stöd för principalatsläran sades i stället vara en dold komplott i syfte att ändra på tronföljden.
- Springer dömdes till livstids fästning
- hämtades i strid mot internationell rätt från brittiska ambassaden dit han sökt sin tillflykt.
- kunde lyckligtvis fly ur fångenskapen och få en fristad i London.
 
Samuel Åkerhielm
Riksrådet Åkerhielm, den svenske Cato, stödde principalatsfrågan
- han hade också begärt undersökning av "riksbankens" handlande när den beslutat att ge ut "sedlar" i stället för metalliskt mynt
- han fodrade att ej dömas för vad ingen lag hade förbjudit
- hans begäran om undersökning dömdes som brottslig
- senare fick han medalj för sin insats
- Åkerhielm fick nåden att ta avsked - utan pension
- Övriga: Cronstedt, Posse, Wrangel fick varning
 
Riksdagen skulle inte längre vara suverän i sina beslut
- att en kommande riksdag skulle kunna upphäva den förras beslut var otänkbart
- ett exempel: eftersom tronföljaren var vald kunde valet upphävas!!!
- principalatsläran var således ett hot mot grundlagen
- förbud mot "förföriska skrifter"
- anklagelser kunde också framföras anonymt - hovlivmedikus Blackwell
 
Blackwell anklagades för att vilja få hertigen av Cumberland till tronföljare
- helt ogrundat - aldrig bevisat
- trots stora tjänster och utmärkelser gjordes han till syndabock
- han avrättades efter bekännelse under tortyr (trol. Vita hästen)
- köpman Drake i Göteborg avrättades liksom ett par bönder
 
Vad har 2000-talets historieskrivning att säga om principalatsläran?
_ Den är helt borttagen i Norstedts "Sveriges Historia" i 8 band
_ Dalupproret nämns inte i den historiska  avdelningen
det beskrivs kortfattat under kapitelrubriken BROTT och  STRAFF
(Läs mer om detta under denna länk)