|
Relativa
väderstreck - ett nytt begrepp
Ny tolkning av 'Baltiska havet' tycks lösa ett gammalt problem . Av Börje Sandén Två teman som är intimt förknippade med varandra. Ett försök att på begränsat utrymme presentera svåra problemställningar Det är flera tankelinjer – gamla och nya - som flätas in i varandra, när innehållet i en tusenårig skrift skall anpassas till modernt synsätt. Utredning visar med önskvärd tydlighet att det är svåra saker att ta ställning till, eftersom lärda och erfarna forskare kommit till så olika resultat. Länkar till utvalda filer finns i slutet av denna fil (/lokalhistforsk/Forskning/Rapport_2012_B.htm) En sammanfattning i ett antal att-satser 2012. Med tillägg aug. 2013 Nedanstående
sammanfattning öppnade porten på glänt till Historisk
Tidskrift
Vill du se hur det gick? Läs
sammanfattningen av lektörens bedömningRelativa
väderstreck och
begreppet det 'Baltiska havet'
I den här rapporten kommer nu huvudsakligen frågeställningarna och slutsatserna att kortfattat beskrivas i ett antal att-satser. Angående
väderstrecken hos Adam av Bremen
UKF:s
StartsidaJag har konstaterat: att det gamla påståendet att väderstrecken i Adams skrift – och isländska sagor - måste vridas 45/90 gr är en myt, omhuldad sedan början av 1900-talet, och ej accepterad av historiker idag. att det nämnda påståendet
grundar sig på att en stor
auktoritet 1928 kommit till slutsatsen att att Weibull använder Adams
påstådda felaktiga
väderstrecksanvisningar i
sökandet efter att Adams text formellt sett är
idealisk att
använda för bevisföringen eftersom
den kan sägas vara att Weibull år 1931 i visst avseende
ändrat åsikt, då han förklarat att ”Adam är
den
store pionjären i arbetat enligt vetenskapens dåvarande ståndpunkt, när man ökade på vridningen från 45 grader till 90 grader för att kunna inbegripa norra delen av Östersjön i Baltiska havet. Han har konstaterat att det var fel tänkt. att det är i kommentarerna till 1984 års tolkningen som vridningen föreslås - inte i löptexten. att tolkningen i 1718 års översättning inte krävde någon vridning av väderstrecken för att stämma med verkligheten. (se relativa väderstreck i nästa serie att-satser) Relativa
väderstreck - ett nytt begrepp?
.
Introduktion av ett nytt begrepp - "relativa väderstreck" - som bland annat löser det gamla problemet med felaktiga väderstreck i Adam av Bremens skrift Jag har konstaterat: att Adam placerar orter och folkstammar i den ordning de framträder i berättelsen, som tar oss från Skagerack österut längs Skandinaviens kuster ända in i Ryssland (traditionell seglations- berättelse! ) att Adams väderstreck skall läsas relativt från den plats varifrån berättelsen för tillfället utgår - således i likhet med tidens seglationsberättelser. Det förefaller i nuläget vara ett nytt sätt att läsa Adams väderstreck. Men det var det naturliga sättet att använda väderstreck före kartornas tid. att Adams skrift tar oss tillbaka till vikingatidens tankemönster - således en för norden unik möjlighet att tränga in i dess tänkesätt. Troligen finns fenomenet "relativa väderstreck" i äldre sydeuropeiska skrifter. Saken bör inte vara okänd inom kartografin. att vi således inte skall se en kartbild framför oss när vi läser Adams text – kartor i vår bemärkelse fanns inte på 1000-talet. att man 1984 aldrig upptäckt det relativa synsättet och därför gör flera försök att anpassa Adams väderstrecksanvisningar till de fyra väderstrecken dvs att tolka väderstrecken som på en karta. Det framgår bl.a. av not 596: ”… Adam bemödar sig om att ange närbelägna lokaliteter i alla fyra väderstrecken". Läs 5 särtryck ur bokens notapparat som berör detta. att man påstår att Adam skulle
valt Själlands nordkust som
utgångspunkt för sin beskrivning karta: ”… han vill anföra ländernas läge i förhållande till de fyra väderstrecken” Väderstrecken får alltså inte tolkas som Adam säger (sic!) säger forskarlaget. "De måste tolkas efter Adams avsikt! " Det aktuella textavsnittet (IV:25) inleds med att Adam säger sig vilja beskriva Sverige. Han utgår således från sydöstliga hörnet av Småland (Kalmar!), som är det första han får se av Sverige när han passerat Danmark, dvs Skåne-Blekinge. Han säger: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna och skridfinnarna som styrs från Hälsingland. I söder (d v s söderut från Hälsingland sett!) ligger Sigtuna vid det baltiska havet. Havet är nuvarande Mälaren på Adams tid och är således en del av - det så kallade - 'baltiska havet'! Jag ser inget fel i Adams beskrivningen. Den som ser landet som en karta tycker naturligtvis att götarna bor i södra Sverige. Det hör till saken att Adam, strax innan i IV:23, sagt att Östergötland sträcker sig utmed det baltiska havet ända till Birka! Detta sagt utan att använda något väderstreck! Angående
tolkningen av uttrycket det ’Baltiska havet’
jag har konstaterat: att innebörden av begreppet det ’Baltiska hav” redan på Adams tid missuppfattats av folken som bodde i Östersjöområdet och att benämningen därefter kommit att avse hela Östersjön åtminstone söder om Åland. att Adam själv beskriver det ’baltiska
havet’ som ett slags sund /freti, d v s en
vattenväg som att Adam förklarar att ordet
’baltisk’
kommer av att farvattnet sträcker sig som ett bälte
att Ynglingasagan beskriver samma
farvatten och använder ordet 'å' för hela
sträckan. 'Ån' på att Nils Broman är den enda forskare som översätter det isländska ordet 'lindibellti'. Betydelsen är 'vattenbälte'; precis det som Adam försöker förklara i sin text. Varför förklaras inte detta uttryck i den moderna texten? Brocmans gjorde sin översättning 1762. att Ziegler i sin skiss till Nordenkarta (1529-30, den första som återger Norden rätt i stora drag ) inte använder namnet 'balticum' utan det ursprungliga 'balteum' = bälte. Detta ord har tidigt missuppfattas som 'balticum' så som jag ser saken. Men Adam använder formen 'baltei/balteum' när han beskriver farvattnets beskaffenhet (IV:10) inte någon form av balticum, Observera att ingenting av Adams egen handskrift finns bevarad. Klicka för skissen att forskargruppen (1984/Nyberg) skriver ’Baltiska havet’ och sedan med ”övertolkningar” av vissa latinska ord vill de visa att Adam egentligen menat att det ’baltiska havet’ endast är Östersjön, inte hela sträckan ner till Svarta havet. att ordet baltisk
har fått en i sammanhanget mycket intressant uttolkning
år 2004 i boken att Emanuel Svenberg – huvudansvarig
för översättningen - i
sin not
611 visar att han fullt ut att ovanstående felaktiga behandling av
latinet inte med
ett ord blir motiverad i de 757 att forskarlaget inte bara utnyttjar
”möjligheten” att ändra
på väderstrecken. Man t.o.m.ökar att det bakom forskarlagets
ovan nämnda manöver kan ligga en önskan att
visa att Östersjön halvön går i östlig riktning. Hans väderstrecksanvisningar inom Sverige är ju helt korrekta med vår nutida uppfattning, om de tolkas relativt från utgångsplatsen. Se UKF:s serie med förslag på tolkningar av gamla kartor som inleds med Zieglers skiss I boken med 1984 års utgåva av Adams text står Emanuel Svenberg som översättare. Svenberg var latinist – inte historiker. Han lever inte längre. Svenberg förklarar sig i 757 noter Boken är rikligt försedd med kommentarer. Det är främst Tore Nybergs och Carl Fredrik Hallencreutz’ kommentarer som är av intresse i det här sammanhanget. Läs 5 särtryck ur bokens notapparat Angående översättningen i allmänhet och den åtföljande tolkningen Översättningen 1984 har brister när det gäller de geografiska avsnitten. Det är tydligt. Det kan bero på att latinet är mycket kortfattat -’lakoniskt’! Vårt uttryck ’att läsa mellan raderna’ för att fullt förstå ett innehåll, kan sägas motsvara ’att läsa mellan orden’ när det gäller latin. Gör man en viss trolig (/önskvärd?) tolkning får det följdverkningar som kan ge ett annat innehåll åt saken. Det har vi sett exempel på här ovan. Det borde finnas kommentarer någonstans till 1984 års översättning utöver Anders Fröjmarks recension i HT 1985:3 Beträffande märkligheter
vid översättningen / tolkningen att Nyberg i sin kommentar (s.319)
prövar att förklara Adams
felaktiga väderstreck genom att det är synnerligen märkligt
att latinska ord ersätts med
andra som bättre passar en önskad att latinska uttryck som ’så kallad’
och ’ett slags’ utelämnas i
översättnigen för att den bättre kontakt med inom ramen för UKF:s forskningsverksamhet. Den var i de flesta fall avsedd för ”kännedom”. Där fanns också länkar till hemsidans tre artiklar, där mina iakttagelser fått en grundligare utredning. Tack vare en begränsad - men mycket betydelsefull - respons under de gångna åren är det nu läge att uppgradera iakttagelserna till konkreta påståenden. De tre artiklarna i ämnet har reviderats och efter hand utökats med fakta. Det är alltid de senaste versionerna som länkarna leder till. Artikel
1
Artikel
2 Artikel
3 (sammanfattning) |
