Förord 1993 till boken Dalupproret 1743 - "Stora daldansen" Av Börje Sandén /ukf/dalfor93.htm UKF:s Startsida
Förord år 2001
Förord år 2002 Register
över artiklar Ämnesområden
|
Bro 2003-04-18
Det skulle så småningom visa sig att mina
funderingar
kring händelserna i Stockholm 1743 utifrån ett
lokalhistoriskt
perspektiv hade större bärkraft än jag vågade
hoppas
när förordet skrevs 1993. Jag tyckte mig nämligen ha
funnit
att historiens dom över den s.k. Stora daldansen alltför
ensidigt
grundade sig på den regeringsberättelse som utfärdades
redan ett par veckor efter militärens "massaker" mot
demonstranterna
(min benämning) som samlats på nuvarande Gustav Adolfs torg.
|
Kungl.
Maj:ts Nådiga
brev till Överståthållaren och samtliga landshövdingar, daterat i Rådskammaren den 9 juli 1743 - Berättelse om en del Dal- allmoges och dess medföl- jes sammangaddning och upror - Upptar 18 trycksidor i UKF:s bok |
Omvärderingen började när prof. Alf
Åbergs
anmälde boken i Svenska Dagbladet redan efter ett halvår
under
rubriken "Nytt ljus över Daldansens blodbad". Han avslutade sin
anmälan
med samma ord som han 2002 skulle använda i sin egen bok om
händelsen. "Regeringens officiella berättelse är en partsinlaga, som har använts i historieskrivningen fram till vår tid. ... Uppbådet var inte någon sammansvärjning mot staten utan syftade till att återge bönderna deras bestämmanderätt på riksdagen. ... " |
SvD 94-07-17
Alf Åberg Sista stycket i SvD 94-07-17 |
Ytterligare studier kring Dalupproret gjorde att jag
kände
mig manad att ta fasta på några skriftliga yttranden
från
den protesterande allmogen. Dels den nästan helt obeaktade
skrivelsen,
där ledarna för protestmarschen redovisar vad de vill
förhandla
med statsmakten om när de kommer till Stockholm, dels några
promemorier som sändes till riksdagen frånden dalska
allmogen. |
|
Väl framme vid år 2001 kändes det
angeläget
att skriva ett nytt förord att klistra in på insidan av
pärmen
av ännu osålda böcker och publicera det i UKF:s
Nyhetbrev
och på hemsidan. |
Förord
1 - år 1993 - se nedan
Förord 2 - år 2001 |
När det så i slutet av 2001 -
efter 70 år
- kom en ny doktorsavhandling som såg positiva värden i
dalallmogens
agerande 1743 var det dags för ytterligare ett förord |
Förord
3 - år 2002 |
Eftersom jag i boken 1993 - "Det historiska
året"
hävdade att det förelåg andra
bedömningsgrunder
än de av historikerna hävdvunna fann jag för gott att
visa
viss återhållsamhet i min framställning. Jag antog att
jag missat viktiga källskrifter och forskningsresultat och att de
handlingar jag stödde mig på inte var relevanta för en
seriös forskning eftersom de inte utnyttjats.
Eftersom boken inte på tio år blivit motsagd av
den akademiska
forskning, snarare tvärtom, roar det mig att för den
intresserades
kännedom här publicera förordet från 1993 i sin
helhet
utan ändringar. |
|
Förord - Det ursprungliga
från
1993
Året 1993 har kommit att bli Den Svenska Historiens år på ett alldeles särskilt sätt. Dels visar de stora museerna i Stockholm och alla länsmuseerna i landet årslånga utställningar kring vår historia, dels pågår en omfattande debatt i dagspress och fackpress om hur denna historia skall presenteras. Museernas ambition är att få svenskarna att "återupptäcka" sin historia. Man vill råda bot på den under många år ökande "historielösheten". Universiteten menar att den framställning av historien som presenteras i utställningar, vissa TV-program och populär litteratur grundar sig på en förlegad forskning och man klagar över att forskningen inte ges medel att visa sina forskningsresultat för allmänheten. Herman Linqvists ande svävar över debatten; han används som tillhygge både för och emot. |
Enligt Herman
Linqvist i TV: "dalkarlarna hade långt gångna revolutionära krav". - Sådana krav hade man hittat i fickorna hos demonstranterna efter miltärens ingripande. - Vid de protokoll förde förhandlingarna framför- des långt gånga politiska krav (min kommenta |
När det gäller Tredje bokens tema kompliceras saken
av att
vårt ämne knappast varit föremål för
forskning
på 60 år. Visserligen har det då och då
skrivits
uppsatser om Dalupproret 1743 i tidskrifter av olika slag. En del
historieböcker
har också tagit upp ämnet. Alla tycks dock referera till
Bjarne
Beckmans stora avhandling från 1930. Då dessutom
läroböckerna
i grundskola, gymnasieskola liksom grundböckerna på
universiteten
behandlat ämnet mindre och mindre för varje ny upplaga har
historien
om vad som hände 1743 - för precis 250 år sedan -
blivit
allt mindre känd. |
Bjarne
Beckman, Dalupp- roret 1743 och
andra samtida
rörelser inom allmogen och bondestån- det. (1930). 528 sidor, endast antikvariskt |
Därför har tanken vuxit fram att låta
våra läsare
både kunna ta del av vad som hände och ges en möjlighet
att jämföra framställningen i såväl denna bok
som i annan historielitteratur med vad källorna har att säga.
Men vi börjar berättelsen med den lokala historien.
Ur lokalhistorisk synpunkt har vi minst tre skäl att ta upp "Stora daldansen" förutom det allmänhistoriska intresse som händelsen utgör, när den blir känd av en bredare läsekrets. |
Se Register
över tryckta historiska handlingar - * för de som återges i boken |
1. Det var på gästgivargården i Kungsängen som den upproriska dalallmogen slutligen formulerade sina "revolutionära" krav i fem punkter. 2. Det var i farvattnen i Norra Björkfjärden, som svenska flottan sköt med kanoner mot en stor mängd demonstranter. 3. Det var i Bro prästgård som Jakob Mörk, vårt lands första romanförfattare, skrev kritiska inlagor i tidens politiska debatt. |
Tar vi med
den i sammanhanget viktiga hälsningen
till kungen, att allmogen före återfärden
måtte
få träffa honom för att därvid betyga honom sin
undersåtliga
vördnad, blir det 6 punkter i Tibble-dokumentet Se kapitlet Jakob Mörk -
litterära inlägg i
samhällsdebatten i Vad |
Dessutom är UKF övertygat om att lokalhistoria och
rikshistoria
kan dra nytta av varandra när det gäller-att skapa en
historisk
medvetenhet. Den egna bygden blir intressantare om den på
något
sätt är en del i ett större historisk sammanhang,
samtidigt
som vi får anledning att ta till oss rikshistorien,
därför
att vi råkar bo på en viss plats.
När det gäller de rent lokalhistoriska
frågorna har
vi ansett det viktigt att återge de aktuella historiska
handlingarna
ordagrant, eftersom de inte tidigare varit publicerade. I det arbetet
har
UKF:s arbetsgrupp som sysslar med handskriftstolkningar varit till
mycket
stor hjälp. |
|
Genom expertmedverkan belyses en del mer allmänna
synpunkter på
Dalupproret. Lars Ericson kompletterar på ett intressant
sätt
synen på arméns situation under den här tiden. Lars
är
1. arkivarie vid Krigsarkivet, där han har ansvar för
arkivets
forskarservice. Han har skrivit ett flertal arbeten inom det
militärhistoriska
området och medverkat med artiklar i Populär historia. Lars
Ericson är fil dr med avhandlingen "Borgare och byråkrater.
Omvandlingen av Stockholms stads förvaltning 1599 - 1637" (1988).
Pär Frohnert är också arkivarie vid Krigsarkivet och dessutom lärare vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Hans artikel skildrar vissa ämbetsmäns roll under Dalupproret. I juni 1993 disputerade han på avhandling "Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775". Tidigare har han publicerat "Administration i Sverige under frihetstiden" (1985). Stefan Nordin, hembygdsforskare i Järfälla sedan
drygt tjugo
år, har skrivit om Stäkets färja och
förhållandena
där under mitten av 1700-talet. Han har särskilt studerat de
äldre kommunikationerna med gästgiveri- och
skjutsväsende.
Hit hör också hans stora specialitet milstolparna, som han
inventerar
över hela landet. Av särskilt intresse för oss är
hans
bidrag om vägväsendet i Järfällaboken II. Om
milstolpar
har Stefan Nordin bl.a. skrivit i Svenska Turistföreningens
årsbok
1983 |
|
Vanligtvis brukar vår bokserie ha en avdelning som vi
kallar
Tidsbilder. I år ansluter sig alla tidsbilder till huvudtemat. Du
finner dem under rubriken Memoarer och andra icke officiella
källskrifter.
I avdelningen Rapporter redovisar vi bl.a. UKF:s bidrag till det historiska året: föredrags- och exkursionsprogrammet "Rikshistoria på hemmaplan". Bro i september 1993. Börje Sanden. |