Förord 1993 till boken
Dalupproret 1743 - "Stora daldansen"
Av Börje Sandén
/ukf/dalfor93.htm

UKF:s Startsida      Förord år 2001    Förord år 2002   Register över artiklar   Ämnesområden

Bro 2003-04-18

Det skulle så småningom visa sig att mina funderingar  kring händelserna i Stockholm 1743 utifrån ett lokalhistoriskt perspektiv hade större bärkraft än jag vågade hoppas när förordet skrevs 1993. Jag tyckte mig nämligen ha funnit att historiens dom över den s.k. Stora daldansen alltför ensidigt grundade sig på den regeringsberättelse som utfärdades redan ett par veckor efter militärens "massaker" mot demonstranterna (min benämning) som samlats på nuvarande Gustav Adolfs torg. 

Kungl. Maj:ts Nådiga brev
till Överståthållaren och 
samtliga landshövdingar, daterat i Rådskammaren
den 9 juli 1743
- Berättelse om en del Dal- allmoges och dess medföl- 
jes sammangaddning och 
upror
- Upptar 18 trycksidor i 
UKF:s bok
Omvärderingen började när prof. Alf Åbergs anmälde boken i Svenska Dagbladet redan efter ett halvår under rubriken "Nytt ljus över Daldansens blodbad". Han avslutade sin anmälan med samma ord som han 2002 skulle använda i sin egen bok om händelsen.
"Regeringens officiella berättelse är en partsinlaga, som har använts i historieskrivningen fram till vår tid.  ... Uppbådet var inte någon sammansvärjning mot staten utan syftade till att återge bönderna deras bestämmanderätt på riksdagen. ... " 

SvD 94-07-17 

Alf Åberg
Tragedin på torget

Sista stycket i SvD 94-07-17 
Ytterligare studier kring Dalupproret gjorde att jag kände mig manad att ta fasta på några skriftliga yttranden från den protesterande allmogen. Dels den nästan helt obeaktade skrivelsen, där ledarna för protestmarschen redovisar vad de vill förhandla med statsmakten om när de kommer till Stockholm, dels några promemorier som sändes till riksdagen frånden  dalska allmogen. 

Tibble-dokumentet 

Underdånigst memorial

Hörsamt memorial
Väl framme vid år 2001 kändes det angeläget att skriva ett nytt förord att klistra in på insidan av pärmen av ännu osålda böcker och publicera det i UKF:s Nyhetbrev och på hemsidan. 
Förord 1 - år 1993 - se nedan

Förord 2 - år 2001
När det så i slutet av 2001 - efter 70 år - kom en ny doktorsavhandling som såg positiva värden i dalallmogens agerande 1743 var det dags för ytterligare ett förord

Förord 3 - år 2002
  
 
Eftersom jag i boken 1993 - "Det historiska året" hävdade att det förelåg andra  bedömningsgrunder än de av historikerna hävdvunna fann jag för gott att visa viss återhållsamhet i min framställning. Jag antog att jag missat viktiga källskrifter och forskningsresultat och att de handlingar jag stödde mig på inte var relevanta för en seriös forskning eftersom de inte utnyttjats.

Eftersom boken inte på tio år blivit motsagd av den akademiska forskning, snarare tvärtom, roar det mig att för den intresserades kännedom här publicera förordet från 1993 i sin helhet utan ändringar.




Förord - Det ursprungliga från 1993

Året 1993 har kommit att bli Den Svenska Historiens år på ett alldeles särskilt sätt. Dels visar de stora museerna i Stockholm och alla länsmuseerna i landet årslånga utställningar kring vår historia, dels pågår en omfattande debatt i dagspress och fackpress om hur denna historia skall presenteras. Museernas ambition är att få svenskarna att "återupptäcka" sin historia. Man vill råda bot på den under många år ökande "historielösheten". Universiteten menar att den framställning av historien som presenteras i utställningar, vissa TV-program och populär litteratur grundar sig på en förlegad forskning och man klagar över att forskningen inte ges medel att visa sina forskningsresultat för allmänheten. Herman Linqvists ande svävar över debatten; han används som tillhygge både för och emot.

 Enligt Herman Linqvist i TV:
"dalkarlarna hade långt 
gångna revolutionära krav". 
- Sådana krav hade man hittat i fickorna hos demonstranterna efter miltärens ingripande.
- Vid de protokoll förde förhandlingarna framför-
des långt gånga politiska krav (min kommenta


När det gäller Tredje bokens tema kompliceras saken av att vårt ämne knappast varit föremål för forskning på 60 år. Visserligen har det då och då skrivits uppsatser om Dalupproret 1743 i tidskrifter av olika slag. En del historieböcker har också tagit upp ämnet. Alla tycks dock referera till Bjarne Beckmans stora avhandling från 1930. Då dessutom läroböckerna i grundskola, gymnasieskola liksom grundböckerna på universiteten behandlat ämnet mindre och mindre för varje ny upplaga har historien om vad som hände 1743 - för precis 250 år sedan - blivit allt mindre känd.

 Bjarne Beckman, Dalupp- roret 1743 och andra samtida rörelser inom allmogen och bondestån-
det. (1930). 528 sidor, endast antikvariskt
 
 
Därför har tanken vuxit fram att låta våra läsare både kunna ta del av vad som hände och ges en möjlighet att jämföra framställningen i såväl denna bok som i annan historielitteratur med vad källorna har att säga. Men vi börjar berättelsen med den lokala historien.

Ur lokalhistorisk synpunkt har vi minst tre skäl att ta upp "Stora daldansen" förutom det allmänhistoriska intresse som händelsen utgör, när den blir känd av en bredare läsekrets.

 Se   Register över tryckta historiska handlingar - * 
för de som återges i boken

1. Det var på gästgivargården i Kungsängen som den upproriska dalallmogen slutligen formulerade sina "revolutionära" krav i fem punkter.


2. Det var i farvattnen i Norra Björkfjärden, som svenska flottan sköt med kanoner mot en stor mängd demonstranter.


3. Det var i Bro prästgård som Jakob Mörk, vårt lands första romanförfattare, skrev kritiska inlagor i tidens politiska debatt.		 Tar vi med den i sammanhanget viktiga hälsningen till kungen, att allmogen  före återfärden måtte få träffa honom för att därvid betyga honom sin undersåtliga vördnad, blir det 
6 punkter i Tibble-dokumentet

Ur Tersmedens memoarer

Se kapitlet Jakob Mörk - litterära inlägg i samhällsdebatten i Vad 
hände egentligen? Dalupproret.
Dessutom är UKF övertygat om att lokalhistoria och rikshistoria kan dra nytta av varandra när det gäller-att skapa en historisk medvetenhet. Den egna bygden blir intressantare om den på något sätt är en del i ett större historisk sammanhang, samtidigt som vi får anledning att ta till oss rikshistorien, därför att vi råkar bo på en viss plats.

När det gäller de rent lokalhistoriska frågorna har vi ansett det viktigt att återge de aktuella historiska handlingarna ordagrant, eftersom de inte tidigare varit publicerade. I det arbetet har UKF:s arbetsgrupp som sysslar med handskriftstolkningar varit till mycket stor hjälp.
Genom expertmedverkan belyses en del mer allmänna synpunkter på Dalupproret. Lars Ericson kompletterar på ett intressant sätt synen på arméns situation under den här tiden. Lars är 1. arkivarie vid Krigsarkivet, där han har ansvar för arkivets forskarservice. Han har skrivit ett flertal arbeten inom det militärhistoriska området och medverkat med artiklar i Populär historia. Lars Ericson är fil dr med avhandlingen "Borgare och byråkrater. Omvandlingen av Stockholms stads förvaltning 1599 - 1637" (1988).

Pär Frohnert är också arkivarie vid Krigsarkivet och dessutom lärare vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Hans artikel skildrar vissa ämbetsmäns roll under Dalupproret. I juni 1993 disputerade han på avhandling "Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775". Tidigare har han publicerat "Administration i Sverige under frihetstiden" (1985). 

Stefan Nordin, hembygdsforskare i Järfälla sedan drygt tjugo år, har skrivit om Stäkets färja och förhållandena där under mitten av 1700-talet. Han har särskilt studerat de äldre kommunikationerna med gästgiveri- och skjutsväsende. Hit hör också hans stora specialitet milstolparna, som han inventerar över hela landet. Av särskilt intresse för oss är hans bidrag om vägväsendet i Järfällaboken II. Om milstolpar har Stefan Nordin bl.a. skrivit i Svenska Turistföreningens årsbok 1983
Vanligtvis brukar vår bokserie ha en avdelning som vi kallar Tidsbilder. I år ansluter sig alla tidsbilder till huvudtemat. Du finner dem under rubriken Memoarer och andra icke officiella källskrifter.

I avdelningen Rapporter redovisar vi bl.a. UKF:s bidrag till det historiska året: föredrags- och exkursionsprogrammet "Rikshistoria på hemmaplan".

Bro i september 1993. Börje Sanden.