Dalkarlsbacken
och Ryssgraven
Första statliga
vägbygget i landet
/hembygd/dalryss.htm
UKF:s startsida
Kommunikationer genom tiderna
Mälarbanan
Hålvägar
Vägverkets artiklar
Riksarkivets
handlingar
UKF:s samling
Väghistoria I
Kort sammanfattning
- ursprungligen som
dokumentation i samband med guidning på platsen
- länkar till
utförligare texter
Dalkarlsbacken
Före 1665
Hur vägen såg ut före det första statliga
vägbygget 1665 framgår av en beskrivning från slutet
av 1700-talet då den gamla vägen ännu syntes:
"till
höger om nämnda Ryssgrav är en ny väg upptagen, som
numera fått namn av Dalkarlsbacken, vid vars fot eller
början till vänster ännu finnas synbara tecken, varest
den gamla vägen gått uppför en tvärbrant ås
emellan bergshällar och stenar."
1665
Första statliga vägbygget i Sverige.
Arkitekten Jean de la
Vallé var högsta ansvarig.
"Vägemästaren" Jakob Cosswa ledde arbetet - var under resten
av livet vägmästare för hela riket
Regeringen beordrade Dalregementet att "taga borth Stääks
backa".
En 200 m
lång stödmur byggdes på skrå längs den
mycket branta dalsidan.
Sten togs bl a från ett klapperstensfält på öns
högsta punkt strax söder om Dalkarlsbacken
Det "förstatligade" vägbyggandet upphörde efter 20
år.
1944 blev byggandet av allmänna väger på nytt en
uppgift för staten

<>
Numera genomförs en "Storvandring" mellan Mora och Stockholm vart
annat år. Ca 30 vandrare går hela vägen som en erinran
om gångna tiders arbetsvandringar till Mälardalen /
Stockholm. Mestadels
gickman på sommaren efter
vårsådden och innan höstskörden. Men en del
gjorde också en vandring under
vintern när arbetstillfällena tröt i Dalarna. En del väljer att gå kortare
delsträckor. Intresserade vandrare i Stockholmsområdet tar
pendeltåg tll Bro station och deltar i sista etappen som startar
vid hembygdsgården Klint i central Bro vid 9-tiden på
morgonen.
Här går de på den första
landsvägen byggd på statens initiativ med Dalregemtmets
soldater som arbetare. Därav namnet Dalkarlsbacken.
Vägverkets artiklar
om Dalkarlsbacken och Jacob Cosswa - Länkar till UKF:s pärm
Sv6
Riksarkivets
handlingar om Jacob Cosswa
UKF:s handlingar (innehållsförteckning)
1852 - 1855
Ravin-vägen byggs - krutsprängning.
Byggdes rakt genom en vattenåder.
Järnskopa i berget för den törstige.
Svallis på vintern. Solen kom inte åt att smälta isen
på den skuggade vägbanan
1930-talet
"Gamla E 18" byggdes som nödhjälpsarbete.
1971
Motorvägsbron blev klar över Ryssgraven.
Broarna åt Stäkethållet var klara till
högertrafikomläggningen 1967.
Ryssgraven
Sägnen om Olof den heliges
besök i Mälaren år 1007-08
Sagans "stocksund". Är det Stäketsundet eller Norrström?
Olof grävde sin ut till havet. Var det vid Ryssgraven eller vid
Söderström? Se nedan.
Stäket och Sigtuna
plundrades av ryska vikingar år 1187
Sveriges andra ärkebiskop Johannes dödades vid Stäket.
Kyrkoruinerna i Sigtuna är från denna tid.
Stadsporten av brons finns nu i Novgorod hävdar dagens Ryssland.
Sigtuna Nyckelsten - stadsportens guldnyckeln tappades där.
Ryssarna undflydde svenska försvarare via Bak-stäket - Lilla
Stäket - Ryssgraven
Ryssgraven
Namnet avsåg ursprungligen inte viken, utan en grävd
vattenförbindelse
På 1700-talet försedd med bro.
Sägner ännu på 1800-talet menar att namnet uppkom
när ryssarna flydde denna väg.
Namnet påstås ibland ha uppkommit av fiskeredskapet ryssja.
Ur Erik Tunelds Geografi 1827, 8:e upplagan.
"Nedanför Dalkarlsbacken, 1/4 mil väster om Stäkets
färja, synas vid landsvägen lämningar efter en grav, som
tillhopabundit de å ömse sidor tillstötande vikar af
Mälarens fjärdar Skarven och Görväln.
Denna grav kallas af allmogen ännu i dag för Ryssgraven"
- Lägg märke till användandet av "grav" som
benämning på gravsänkan.

|
Runristningen
i berghällen
Runhällen doldes vid vägbygget på 1600-talet och har
aldrig återfunnits.
Mårten Aschaneus från
Aske ritade av runristningen.
Runorna berättar om en pilgrimsfärd till Jerusalem.
Runstenar placerades längs färdvägar.
"Ingerun, Hårds dotter, lät rista runorna efter sig
själv.
Hon ville fara österut och ut till Jerusalem.
Fot ristade runorna
Mer om runstenarna i
Upplands-Bro
|
Stockholm eller Stäket -
det är frågan
Stockholms äldsta historia förknippas traditionellt med
sägnen om hur den norske vikingen Olof Haraldson grävde sig
ut ur Mälaren efter att i 1000-talets början ha besökt
Fornsigtuna. Sedermera blev han helgonförklarad som Olav den
helige och i århundraden färdades pilgrimer till
Nidarosdomen i Tronheim.
Skildrare av Stockholms historia har i århundraden menat
att det var vid nuvarande Slussen som Olov Haraldsson grävde sig
ut. Men redan på 1860-talet hävdade riksantikvarien
Hildebrand att platsen måste ha varit vid Ryssgraven, eftersom en
annan källskrift
än den som Snorre Sturlasson utnyttjade när han på
1200-talet skrev ner den 200 år gamla sagan uttryckligen
nämner att händelsen ägde rum vid Skarvens utlopp.
Skarven är vattnet mellan Stäket och Sigtunafjärden. I
dag menar forskare av de isländska sagorna att det var Sturlasson
själv som skrev ”Den stora sagan om Olav den helige” och att han
senare förkortade den när han gav ut sagasamlingen Heimskringla.
Slottet Tre kronors första omnämnande
Eftersom man inte förrän mycket sent kände till
landhöjningen i Sverige var det naturligt att tänka sig att
den i sagan omnämnda strömmen gällde
Söderström. Stockholmshistoriker har genom tiderna ansett
det vara viktigt att finna belägg för slottet Tre
Kronors tidiga existens, och vad passade bättre än den i
sagan omnämnda försvarsanläggningen. Här hade man
föregångaren till slottet!
Men kan det verkligen vara så?
Det finns både gamla och nya bevis för att sagan inte kan
gälla Stockholm förutom det nyss nämnda att platsen
låg vid Skarvens utlopp (Mälaren fick faktiskt inte sitt
utlopp i Stockholm förrän på 1200-talet, fram till dess
var Mälaren en del av skärgården. Se kartan). Vi
behöver bara jämföra verkligheten med sagans beskrivning
av de två sunden vid Stockholm resp Stäket. Norrström
och Söderström löper i Öst-Västlig riktning.
Stäksundet och Ryssgravssundet går i Nord-Sydlig riktning.
Sagan säger att försvarsanläggningen, en kastal, ligger
väster om sundet. Stockholms slott ligger Söder om
Norrström! Även om man hävdar - som en professor gjort -
sagan tar miste och i stället menar Öster som sundet,
så stämmer det inte. Öster om Norrström skulle
då bli någonstans i trakten av Blasieholmen - Skeppsholmen.
Hur skrevs Stockholms historia inför stadens
700-årsjubileum år 1952?
Stockholmsprofessorn Nils Ahnlund fick av Stockholms stad uppdraget att
skriva Stockholms historia före Gustav Vasa. Han finner att det
knappast går att hänvisa till den isländska sagan. Men
detta har ju 30-talet stockholmsskildrare gjort genom tiderna. Kan han
verkligen ta bort den gamla historien om ett slott vid Stockholms
ström redan på 1000-talet? Ett penibelt dilemma för den
som har fått sitt uppdrag av staden. Han löser frågan
galant. Efter att på åtskilliga sidor diskuterat
tänkbara platser för näset som Olov Haraldsson
grävde sig igenom formulerar han sig sålunda: "Ett av de
mindre osannolika tar sikte på ett näs strax intill Skarvens
trånga utlopp vid Stäket, .... ". Det hade ju inte sett bra
ut att skriva "ett av de mer sannolika".
Olämplig plats för en
försvarsanläggning på Tre kronors plats på
1000-talet Redan Ahnlund visar i sin bok en karta över
strandlinjerna i Stockholmsområdet på vikingatiden. Det
skulle behövas åtskilliga kastaler vid de många
öppna sunden för att stoppa dem som ville tränga in i
landet. Något näs vid Slussen att gräva sig ut genom
fanns ännu inte. Där var öppen farled, men det är
troligt att landhöjningen skapat ett näs år 1219,
när sagaförfattaren var i Sverige. Sagan talar om en strid
ström. Den var vid Stockholm på 1200-talet, men vid
Stäket 200 år tidigare.
Vad säger arkeologiska undersökningen på
Helgeandsholmen
Vattendrag och strömmar i Stockholmsområdet behandlas
utförligt i dokumentationen av de arkeologiska
undersökningarna, som avslutades 1980. I den finstilta
notapparaten i slutet av boken kommenteras de många sägnerna
sålunda: "De skriftliga källorna till Stockholms
äldsta historia är utomordentligt magra. Trots detta - eller
kanske just därför - har det vuxit fram en omfattande
litteratur om Stockholms äldsta historia. I den går det att
finna stöd för snart sagt varje tänkbar teori om stadens
uppkomst och anläggning".
Läs mer. En utförligare
artikel kring denna kontroversiella fråga.
* Dalkarlsbacken och Ryssgraven
är utförligt beskrivna i hembygdsboken Det hände i
Upplands-Bro. Börje Sandén, 1984. (slutsåld, kan
lånas på biblioteken).
* Vad dalkarlarna gjorde vid Ryssgraven år 1743
är beskrivet i boken Vad
hände egentligen?del 3. Dalupproret 1743 - "Stora
daldansen".
* Om Ryssgravens skola står att läsa i Vad
hände egentligen? del 2.
Böckerna utges av Upplands-Bro Kulturhistoriska
Forskningsinstitut.
De kostar 180:- och finns bl a att köpa på kommunens
bibliotek.
Om 215:- insätts på UKF:s pg 27 58 94 - 4 får du
boken hemsänd. Kort presentation av
böckerna
Beställning och/eller frågor kan göras
på 08-582 413 55 (med telefonsvarare) eller via E-post:
ukforsk@algonet.se
|
Läsa
mer?
Stockholms historia före Gustav Vasa,
Nils Ahnlund.1953
Helgeandsholmen, 1000 år i Stockholms
ström, Göran Dahlbäck, 1983
Stockholms tre borgar, Anders Ödman,
1987
Stockholms uppkomst, Gunnar Bolin, 1933
- Kap. "Problemet om Stockholms uppkomst i den svenska
historieskrivningen".
|
|