Runinskrifter i Upplands-Bro
(runsten1.htm)
(1997), senast rev. 2003-07-05

UKF:s startsida     Ämnesområden    Rapporter

Antal kända runristningar i Upplands-Bro
Antalet kända runristningar i Upplands-Bro uppgår till 37. Flera runstenar har emellertid försvunnit, sedan man på 1600-talet började rita av dem och tolka deras inskrifter. Många var redan då skadade och sönderslagna i kanterna, så att man aldrig fått veta hela texten. 20 texter är kompletta och på ytterligare tre stenar saknas endast något eller några ord. Fyra stenar med fullständig text är numera helt försvunna och två har nyligen flyttats till Historiska muséet. Fem stycken av de bevarade stenarna anses stå på ursprunglig plats.
     Idag har vi 25 runstenar, hela eller i delar, resta på skilda håll i kommunen. I Bro och Håtuna kyrkor förvaras dessutom några smärre runstensfragment.
     Fullständig beskrivning av runstenarna finns i Sveriges runinskrifter, vars numrering tillämpas i nedanstående förteckning (liksom på kartskissen). 
Sajten är kvalitetsgranskad av Vitterhetsakademinen

Innehåll:
Förteckning över runinskrifterna  - med länkar till kommentar
Förteckning över runinskrifter och kommentarer 
Karta över runstenarnas plats

Personnamn, ortnamn och vissa uttryck i våra runinskrifter
Runtecknen - Futharken

Särskild beskrivning av textinnehållet på Assurstenen (Askeberg ak. avh. 1944)
Vem var Håkan jarl - Assurs fader?

Litteraturförteckning

Karta med länkar till sevärdheter i Upplands-Bro

Anteckningar angående runornas historia
Under medeltiden användes två skriftspråk i vårt land, runor för vardagsskrift och latinska bokstäver i de mer högtidliga kyrkliga sammanhangen. Runskriften levde längst kvar i s.k. runstavar, som var kalendrar för årets alla skiften. Före den latinska skriften höggs runorna inte bara in på runstenarna, de ristades med kniv eller syl på bl. a. näver, metall och trä. I det sista fallet användes helst plattor och stavar av bok, där det var lätt att rista små tecken. Tänker vi efter måste det ha varit mycket vanligare att "rista" runorna än hugga dem, eftersom de som gjorde runstenarna ibland kallar sig runristare trots att de i själva verket huggit runorna.

Studiet av runskrifter var under 1500-talet en väsentlig del inom själva fornminnesforskningen i vårt land. Då fanns idéerna om att folkens urhem låg i Norden. Tankegångar som fick internationell ryktbarhet genom Olof Rudbecks böcker om Atlantis. Beträffande runorna fick man till det så att de skulle vara äldre än latinet. I nedanstående bok kan vi följa hela utvecklingen av runologin, hur det gick till när forskningnen så småningom tog avstånd från den storvulna svenska historieskrivningen.

Runor - historia, tydning, tolkning. Bok av Magnar Enoksen 1998.
Här lämnas en kortfattad redogörelse för runforskningens historia.
Den är samtidigt ett exempel på en typ av anteckningar som finns i UKF:s interna databas, där innehållet ligger öppet för fritextsökning. Texter av mycket olika slag - både datortekniskt och innehållsmässigt - har lagrats i databasen ända sedan Börje Sandén år 1984 började använda ett datorspråk varmed databaser byggs upp. Tekniken och handhavandet utvecklas ständigt. Trots att texterna har olika struktur och olika former för utskrift hämtas önskat sökord fram sekundsnabbt från ca 35 tabeller med texter.
 

 

.

Samtliga runinristningar i Upplands-Bro



 

Enbart 
RUNTEXT
med möjlighet
att länka till 
KOMMENTAR
genom att
klicka på
NUMRET

 Runtext
 

Hela 
Upplands-Bro

eller
Välj socken
Kungsängen 
Västra Ryd
Bro
Låssa
Håbo-Tibble
Håtuna
    Runtext och
Kommentar

Hela
Upplands-Bro

eller
Välj socken 
Kungsängen
Västra Ryd
Bro
Låssa
Håbo-Tibble
Håtuna

 
 


 
 
 
                          Klicka på numret för att se kommentar och vissa bilder
Kungsängen
604 Almare-Stäkets trädgård.
"lät hugga stenen och ... efter Krok, sin broder"

605 Försvunnen runristning i berg vid Ryssgraven.
"Ingerun, Hårds dotter, lät rista runorna efter sig själv. Hon ville fara österut och ut till Jerusalem. Fot ristade runorna."

Till Kartan
Upp

Västra Ryd
606 Västra Ryds kyrka. Försvunnen.
"... och Östen ofeg ... efter Gudfast, sin fader, och Åsgärd efter sin man."

607 Västra Ryds kyrka. Fragment. Försvunnet.
"... lät göra ..."

608 Västra Ryds kyrka. Förr i vägbro.
"... Igulbjörn, Kvigulv, alla dessa bröder läto uppresa stenarna, Sigrids söner ..."

609 Västra Ryds prästgård. Fragment. Försvunnet.

610 Granhammar. Fragment. Försvunnet.
"... reste denna sten efter Åsgöt, sin son, en ung man ..."

611 Mjölnarstugan norr om Granhammar. Ursprunglig plats.
"Björn och Stenfrid läto resa stenen efter Gisle. Han föll utomlands i Frögers följe."

Till Kartan

612 Mjölnarstugan invid nr 611.
Endast ett kors.

613 Torsätra. Nu på Historiska Muséet.
"Una lät resa denna sten efter sin son Östen, som dog i dopkläder. Gud hjälpe hans själ."

614 Torsätra. Nu på Historiska Muséet.
"Skule och Folke låta resa denna sten efter sin broder Husbjörn. Han blev sjuk ute, då de togo gäld på Gotland."

615 Tranbygge. Försvunnen.
"Sigvid lät resa denna sten efter Bruse, sin fader. Gud hjälpe hans ande."

616 Tång.
"... lät resa kumlet efter sin fader Bose och sin broder Gud hjälpe ... föll utomlands i England."

Till Kartan
Upp

Bro
617 Assurstenen. Norr om Bro kyrka.
"Ginnlög, Holmgers dotter, syster till Sygröd och till Göt, hon lät göra denna bro och resa denna sten efter Assur, sin man, son till Håkon jarl. Han var landvärnare med Geter. Gud hjälpe nu hans ande och själ."

618 Bro kyrka.
"Ingrid och Gyrid läto resa stenen efter Klemet, sin fader, och Ingegärd efter sin man."

619 Bro kyrka. Fragment.
"... Röd högg ... dessa märken efter ..."

620 Finnsta.
"Gunnar och Igul läto ... sin broder minnesmärke. Gud hjälpe hans ande och guds moder ..."

Till Kartan

621 Härnevi. Invid Skällsta bro. Busshållplatsen.
En stor del av stenen saknas, eventuellt inlagd i valvbron.
"Åsbjörn och Sigbjörn och Gunnhild läto resa denna sten efter sin fader och hon efter sin man Assur".

622 Bro gamla prästgård.
"Gunnhild ... efter sin son Horsämne och Vithövde, Gud hjälp(e) ..."

623 Jursta. Ursprunglig plats.
"Gyrid och Sigvid och Sigfast reste stenen efter Vifast, sin fader."

624 Spånga. Stora Ullevi.
"Sven och Björn och Igulfast läto resa stenen efter Igul, sin fader."

Till Kartan
Upp

Låssa
625 Säbyholmsskolan. Stod ursprungligen vid Hagalundstorpet.
"... och gudlev och Björn ... läto resa ... sin ..."

Till Kartan
Upp

.

.


Håbo-Tibble
626 Bälby
"... och Gyrid läto resa denna sten efter ... sin broder ... sin fader. Dessa män voro fader och söner."

627 Jädra. Försvunnen.
"Anund, Göt och Nyse reste denna sten efter Åsbjörn, sin fader. Herren Gud hjälpe hans ande."

628 Jädra. Försvunnen.
"Torbjörn och Orm och Hjälmfast ... och Knak och Torsten reste stenen efter Holmsten, sin fader."

629 Grynnsta. Människobilder. Ursprunglig plats.
"Illuge och Fulluge de läto resa denna sten efter sin fader Arngisl. Gud hjälpe hans ande. Torfast ristade runorna."

630 Väst-Tibble. Alby hage.
"Fröbjörn lät resa denna sten efter Gunndjärv, sin fader."

Till Kartan
Upp

Håtuna 

650 Signhildsberg. Flyttad från Övergrans socken 1870.
"Ulvger och Halvdan de läto resa stenen efter Sigrev, sin fader. Gud hjälpe hans ande."

655 Håtuna kyrka
"...-ger lät göra dessa märken, och Sigfus, efter ... sin broder."

656 Markeby. Bjursta gamla bytomt.
"Rodälv lät göra dessa märken efter Agmund, sin son."

657 Nyborg. Förr vid Kohlsta.
"... och Assur de läto resa dessa märken efter Ulv, sin fader."

658 Håtuna kyrka. Fyra fragment.
"... Östen reste denna sten efter ... sin fader."

Till Kartan

659 Övernibble. Ursprunglig plats.
"Gerbjörn och Gyller och Joger och ... resa stenen efter Germund bonde."

660 Håtuna kyrka. Norränge. Ursprungligen med originalfärg.
"Andvätt och ... och Vighjälm och Kale reste stenen efter Gerfast, sin fader."

661 Råby. "Ingvarssten". Ursprunglig plats.
"Gervi och Gulla reste denna sten efter Anund, sin fader. Han blev död österut med Ingvar. Gud hjälpe Anunds ande."

662 Signhildsberg.
"... och Holmfast läto resa stenen efter Vigbjörn och Ulv och Björn.

663 Signhildsberg.
"Åsgun lät resa stenen efter sin son Torgisl."

På Signhildsberg förvaras också en s.k. runstav med följande påskrift av Sven B.F. Jansson, "Run-Janne": "Typisk svensk runstav, daterad 1502 med romerska siffror. Den äldsta daterade som är känd. Unikt med datering med romerska siffror".
Runstavar var ett slags kalendrar som kunde användas år efter år.

Till Kartan
Upp
UKF:s startsida     Ämnesområden    Rapporter