Arkeologi i Upplands-Bro - Historik
arkehist.htm
UKF:s startsida    Rapporter      Ämnesområden
Amatörarkeologerna i Stockholms län har vissa år fått intressanta uppdrag. De erbjuds syssla med sådana objekt, som inte har med exploatering att göra, utan sådana som forskarna av vetenskapligt intresse vill ägna sig åt, men inte kan få anslag till. Fritidsarkeologerna rycker emellertid inte bara in när det saknas pengar för utgrävningar; genom sin lokalkännedom händer det att deras upptäckter skapar ett vetenskapligt intresse för dittills okända objekt.

Amatörerna - eller fritidsarkeologerna  som vänliga professionella arkeologer ibland använder - fick en fastare organisatorisk form i samband med undersökningarna av processionsvägen vid Rösaring 1981-82. De har organiserat sig i Arkeologisektionen inom Stockholms läns hembygdsförbund. Det är många arkeologiska undersökningar som sedan dess genomförts i Upplands-Bro. Undersökningarna har skapat ny kunskap. Men det är bra för allmänhetens hembygdskänsla om denna kunskap blir känd utanför den trängre kretsen av specialister. Medialt intresse ger också större möjligheter till sponsorpengar, som är en nödvändighet eftersom arkeologiska undersökningar principiellt skall bekostas av den som vill exploatera
en viss mark.

En stor del av Upplands-Brobornas hembygdsintresse torde grunda sig på de många arkeologiska undersökningar som gjorts sedan starten 1981 vid Rösaring. Det har vi förstått av det stora besökarantal som varit vid såväl pågående undersökningar som vid uppföljande exkursioner till våra många fornminnesplatser. De lokala aktiviteterna kring arkeologin i kommunen ger ett mått på intresset och tillika en fornminnesprofil av vår bygd. Man får en god uppfattning om vad som är arkeologiskt intressant i Upplands-Bro genom att studera de aktiviteter som ägt rum vid sidan av den professionella arkeologins exploateringsgrävningar. Sedan UKF:s tillkomst 1987 har uppföljningar av sådana aktiviteter skett på föreningens initiativ, liksom också nya initiativ till undersökningar.

Undersökningar och verksamheter i Upplands-Bro med arkeologisk inriktning
Vid själva undersökningarna har alltid Länsförbundets arkeologisektion varit inkopplad

 
Här följer en lista på undersökningar och verksamheter 
med arkeologisk inriktning upprättad 2002.
(rev. 2009)

Rösaring 1981-82. 
Arkeologisk undersökning av processionsvägen. 
Riksantikvarieämbetet och amatörarkeologerna 

Lantmäterikartor 1982.
Diabilder i färg av Lantmäterikartor i Stockholm och Gävle 

Fornsigtuna 1984-88. 
Sex grävperioder i Fornsigtuna under 5 år. 
Raä och amatörarkeologerna.


Almarestäket 1988. 
Uppmätning av borgruinen med s.k. totalstation.  UKF och Geodimeter AB på uppdrag av Raä och Laä. 
Videofilmning av underjordiskt valv. UKF och privat sponsor. 
UKF inbjudet som föreläsare vid Raä:s temakonferens om aktuell borgforskning. 

Hålvägarna vid Draget 1988. 
Uppmätning med totalstationen. UKF och Geodimeter AB. 

Hålvägar -1989
Kommunikationer i forna tider. Föredrag  Jan Helmer Gustavsson
Exkursion till Draget 
Exkursion till hålvägarna vid Flottsund, Björklingeån, Dragby 

Almarestäket 1989.
Marinarkeologiska undersökningar. 
UKF och LM-DYK. 10 dykningstillfällen.
Sportdykaren som amatörarkeolog. Föredrag  av Lennart Karlsson.
Vad betyder amatörarkeologen för bevarandet av kulturarvet. Föredrag Karl-Erik Mörk

Ingvar den vittfarne 1990. 
Mats G. Larsson. 

Birka 1991. 
Studiebesök med chartrad båt till Birka. 
UKF och David Damell från Raä. 

Rösaring 1992. 
Undersökning av jordstrålning i anslutning till labyrinten. 
UKF och Arne Groth 

Det historiska året - 1993. 
Föreläsningar och exkursioner till Rösaring, Fornsigtuna, Almarestäket 

Arkeologidagen 1994.
Ryssgraven och Dalkarlsbacken. 
Hålvägarna och fornborgen vid Draget. UKF. 

Almarestäket. 1994. 
Elektronisk kartläggning av vattnen runt biskopsborgen. 
Dendrokronologisk datering av funna stockar. 
UKF och dykaren Kjell-Ove Mattsson m fl. 

Vikingafärden med Aifur 1994 
UKF ordnade första rasten vid Almarestäket, Edbergs föredrag.. stort publikuppbåd 

Birka 1995. 
Studiebesök med chartrad båt. 
Lena Holmquist-Olausson från Arkeologiska forskningslaboratoriet. UKF. 

Hålvägar i Uppland. 1995. 
Rundtur med chartrad buss till Draget, Flottsund, 
Dragby. UKF. 

Föreläsning/exkursion om arkeologi 1995. 
Fornborgarna i ny belysning, Michael Olausson 
Fornborgar i Upplands-Bro. Michael Olausson 

Arkeologidagen 1995. 
Rösaring UKF. 

Arkeologiska undersökningar i Ryssland. 1996. 
Föredrag av Ingmar Jansson  Stockholms universitet  UKF.

Arkeo-astronomi. 1996. 
Tre föreläsningar av Jens Tellefsen från Tekniska högskolan. UKF. 

Fornborgen vid Draget. 1996. 
Två grävperioder.  Raä och amatörarkeologerna. 
Fyra guidade visningar. 

Arkeologidagen 1996. 
Fornsigtuna. UKF 

Rösaringsprojektet. 1996. 
Specialinventering av fornminnen i Låssa socken. 
Raä,  länsmuseet och amatörarkeologerna. 

Rösaringsprojektet. 1997. 
Arkeologiska undersökningar. Kartering, fosfatprover, metallsökare. 
Länsmuseet och Arkeologisektionen. 

Rösaring.  1997. 
Astronomiska synpunkter på processionsvägen. 
Föredrag av professor Curt Roslund från Göteborg. 
Kultplatsen i ny belysning. Föredrag av John Kraft. UKF. 

Fornborgen vid Draget. 1997. 
Arkeologisk  underökning. 
Raä och amatörarkeologerna. Guidade visningar. 

Arkeologidagen 1997. 
Kultplatsen/fornborgen vid Draget. UKF. 

Rösaringsprojektet, 1998 
Fältvandring i grävningsområdet. 
Arkeologiska undersökning Sommaren 1998. 
- sammanfattning av 3 års undersökningar. 

Arkeologidagen 1998. 
Almarestäket - ärkebiskopsborgen 
- sammanfattning av marinarkeologiska undersökning. UKF. 
Exkursion till Ingvarstenen i Håtuna. 

Arkeo-astronomi 1998. 
Seminarium med Curt Roslund, Göran Henriksson, Jonathan Lindström 

Rösaring - "grand tour" 1999. 
Vandring i hela undersökningsområdet - fakta och spekulationer. 
UKF - Börje Sandén. 

Arkeologidagen 1999. 
Assurstenen - Ekhammarsfiguren, kommunens logotype 
UKF - Curt Dahlgren, Börje Sandén. 

Föreläsningar i arkeologi 1999. 
Järnframställning i äldre tid, Lars Löthman. 
Fonrtida glas, Lars Henricsson. 

Fornsigtuna - "grand tour" 2000. 
Vandring i hela området - arkeologi - sagor - teorier. UKF - Börje Sandén. 

Arkeologidagen 2000 
Fornsigtuna. 

Stäksön - "grand tour" 2001. 
Ryssgraven - Dalkarlsbacken - borgruinen - Hästpolo 

Draget - "grand tour" 2002. 
Hålvägar- sjövägar - fornborg - kultplats  Gudrun Sandén,  Thore Isaksson

Arkeologidagen 2002. 
Granhammarsmannen. Jonathan Lindström

Rösaring 2002
Dödisgropen i Rösaringsåsen. Fruktbarhetsdyrkan. Tacitus och Nerthus. Börje Sandén

Rösaring 2003
Dödisgropen i Rösaringsåsen. Fruktbarhetsdyrkan. Tacitus och Nerthus. Börje Sandén . 2 ggr

Fornsigtuna - "grand tour" 2004
Bl.a. de bortglömda Rannsakningarna på 1600-talet. Fornsigtuna som forskningsobjekt? Börje Sandén

Arkeologidagen 2004 - Fornsigtuna
Fornsigtuna som forskningsobjekt? Rannsakningarna på 1600-talet berättar om ett medeltida Fornsigtuna.

Almarestäket - "grand-tour" 2005.
Ärkebiskopsborgen, Monumentholmen, Dalkarlsbacken, Ryssgraven.   Börje Sandén

Arkeologidagen 2005 - Draget - vägsystem - hålvägar - fornborg - kultplats. Börje Sandén

Djupdal och Rösaring - "grand-tour" 2006.  Börje Sandén

Rösaring - Arkeologidagen 2006. Börje Sandén

Arkeologidagen Stora Ekeby och Rösaring. 2006. Börje Sandén

Busstur till arkeologi / historia. 2007.  Börje Sandén

Arkeologidagen - Almarestäket 2007. Börje Sandén

Lilla Ullevi och Draget 2008. Börje Sandén

Arkeologidagen  Fornsigtuna - Signhildsberg. 2008.  Börje Sandén

Lilla Ullevi - Arkeologidagen 2009.  Börje Sandén

Arkeologiska utgrävningarna vid Fornsigtuna. 2010. Börje Sandén

Draget - färdvägar till lands och sjös från forntid till nutid. 2010. Kulturarvsdag B.Sandén

Ovanstående gäller arrangemang sedan UKF:s tillkomst 1987. De tjugo åren dessförinnan hade Upplands-Bro Musiksällskap besökt fornminnesplatserna under temat Musik i det Gröna då musiken blandades med historia kring platserna.  Vid några av Sällskapets ångbåtsturer besöktes även platser i Upplands-Bro.

 
Varför denna mängd av arkeologiska aktiviteter i Upplands-Bro? 
Det är ett flertal faktorer som här samverkar. Förutom lokala initiativ från hembygdsföreningarna i kommunen, UKF och Stiftelsen Upplands-Bro Fornforskning är orsaken till de många undersökningarna naturligtvis det faktum att arkeologiskt intressanta objekt finns inom kommunens gränser.
Det är här de ligger Rösaring, Fornsigtuna, Almarestäket, Mälardalens största forntida vallanläggning vid Draget och mellansveriges största hålvägssystem i anknytning till dragstället över näset mellan Mälaren och Ullevifjärden.


Och varför ligger så många fornminnesplatser här? 
Mälaren var ända in på medeltiden en del av havet. Det fanns bara en vattenväg in mot de mer tättbefolkade områdena i nuvarande Uppland. Det var Stäksundet mellan Upplands-Bro och Jäfälla. Det som nu kallas Upplands-Bro låg centralt i det dåtida Sverige. Betänk att vår bygd ligger mellan de äldsta större samhällsbildningarna Birka - Sigtuna och Uppsala.
     På tal om större samhällsbildningar är det intressant att konstatera att ordet Bro ursprungligen var namnet på en mycket tidig regional samhällsbildning som historikerna kommit att kalla "Bro hundare". Det var innan vi börjat bygga stadsliknande samhällen och det var läget vid havet som var främsta anledningen till uppkomsten av begreppet "hundare". Områdets dåvarande innevånare tvingades nämligen organisera ett försvar mot sjöfarande plundrare. En bygd som kunde upprätta en försvarsstyrka på hundra beväpnade män i fyra båtar blev då ett "hundare".  Senast rekonstruerad karta.
     Det fanns flera hundare längs kusten. Bro hundare bestod av en fastlandsdel och ett antal öar ute i havet. Med ökande befolknnig kunde vårt hundare delas i två hälfter Fastlandselen hette i börjna "Bro halva hundare" och öarna i Mälaren blev Färingsö Tingslag. Den sydligaste av öarna var Lovön utanför Bromma.  Begreppet "Bro" var alltså ett en gång en sammanhållen bygd ungefär dubbelt så stort som Upplands-Bro!
     Man frågar sig naturligtvis vad ordet 'bro' betydde för mer än tusen år sedan. Det hade inte samma betydelse som nu. Det fornsvenska ordet bro betydde "anlagd väg".