Arkeologi i Upplands-Bro - Historik arkehist.htm UKF:s startsida Rapporter Ämnesområden Amatörarkeologerna i Stockholms län har vissa år fått intressanta uppdrag. De erbjuds syssla med sådana objekt, som inte har med exploatering att göra, utan sådana som forskarna av vetenskapligt intresse vill ägna sig åt, men inte kan få anslag till. Fritidsarkeologerna rycker emellertid inte bara in när det saknas pengar för utgrävningar; genom sin lokalkännedom händer det att deras upptäckter skapar ett vetenskapligt intresse för dittills okända objekt. Amatörerna - eller fritidsarkeologerna som
vänliga professionella
arkeologer ibland använder - fick en fastare organisatorisk form i
samband med undersökningarna av processionsvägen vid
Rösaring
1981-82. De har organiserat sig i Arkeologisektionen inom Stockholms
läns
hembygdsförbund. Det är många arkeologiska
undersökningar
som sedan dess genomförts i Upplands-Bro. Undersökningarna
har
skapat ny kunskap. Men det är bra för allmänhetens
hembygdskänsla
om denna kunskap blir känd utanför den trängre kretsen
av
specialister. Medialt intresse ger också större
möjligheter
till sponsorpengar, som är en nödvändighet eftersom
arkeologiska
undersökningar principiellt skall bekostas av den som vill
exploatera En stor del av Upplands-Brobornas hembygdsintresse torde grunda sig på de många arkeologiska undersökningar som gjorts sedan starten 1981 vid Rösaring. Det har vi förstått av det stora besökarantal som varit vid såväl pågående undersökningar som vid uppföljande exkursioner till våra många fornminnesplatser. De lokala aktiviteterna kring arkeologin i kommunen ger ett mått på intresset och tillika en fornminnesprofil av vår bygd. Man får en god uppfattning om vad som är arkeologiskt intressant i Upplands-Bro genom att studera de aktiviteter som ägt rum vid sidan av den professionella arkeologins exploateringsgrävningar. Sedan UKF:s tillkomst 1987 har uppföljningar av sådana aktiviteter skett på föreningens initiativ, liksom också nya initiativ till undersökningar. Undersökningar och verksamheter i Upplands-Bro med
arkeologisk
inriktning |
Här
följer en
lista på undersökningar och verksamheter
med arkeologisk inriktning upprättad 2002. (rev. 2009) Rösaring 1981-82. Lantmäterikartor 1982. Fornsigtuna 1984-88.
Almarestäket 1988. Hålvägarna vid Draget 1988. Hålvägar
-1989 Almarestäket 1989. Ingvar den vittfarne 1990. Birka 1991. Rösaring 1992. Det historiska året - 1993. Arkeologidagen 1994. Almarestäket. 1994. Vikingafärden med Aifur 1994 Birka 1995. Hålvägar i Uppland. 1995. Föreläsning/exkursion om arkeologi 1995.
Arkeologidagen 1995. Arkeologiska undersökningar i Ryssland. 1996.
Arkeo-astronomi. 1996. Fornborgen vid Draget. 1996. Arkeologidagen 1996. Rösaringsprojektet. 1996. Rösaringsprojektet. 1997. Rösaring. 1997. Fornborgen vid Draget. 1997. Arkeologidagen 1997. Rösaringsprojektet, 1998 Arkeologidagen 1998. Arkeo-astronomi 1998. Rösaring - "grand tour" 1999. Arkeologidagen 1999. Föreläsningar i arkeologi 1999. Fornsigtuna - "grand tour" 2000. Arkeologidagen 2000 Stäksön - "grand tour" 2001. Draget - "grand tour" 2002. Arkeologidagen 2002. Rösaring 2002 Rösaring 2003 Fornsigtuna - "grand tour"
2004 Arkeologidagen 2004 -
Fornsigtuna Almarestäket -
"grand-tour" 2005. Arkeologidagen 2005 - Draget
- vägsystem - hålvägar - fornborg - kultplats. Börje
Sandén Djupdal och Rösaring -
"grand-tour"
2006. Börje Sandén Rösaring -
Arkeologidagen 2006. Börje Sandén Arkeologidagen Stora Ekeby
och Rösaring. 2006. Börje Sandén Busstur till arkeologi /
historia. 2007. Börje Sandén Arkeologidagen -
Almarestäket 2007. Börje Sandén Lilla Ullevi och Draget 2008.
Börje Sandén Arkeologidagen
Fornsigtuna - Signhildsberg.
2008. Börje
Sandén Lilla Ullevi - Arkeologidagen 2009. Börje Sandén Arkeologiska
utgrävningarna vid Fornsigtuna. 2010. Börje
Sandén Draget
- färdvägar
till lands och sjös från forntid till nutid. 2010.
Kulturarvsdag B.Sandén Ovanstående gäller arrangemang sedan UKF:s
tillkomst 1987. De tjugo åren dessförinnan hade Upplands-Bro
Musiksällskap besökt fornminnesplatserna under temat Musik i
det Gröna då musiken blandades med historia kring
platserna. Vid några av Sällskapets
ångbåtsturer besöktes även platser i Upplands-Bro. |
Varför denna mängd av arkeologiska
aktiviteter
i Upplands-Bro? Det är ett flertal faktorer som här samverkar. Förutom lokala initiativ från hembygdsföreningarna i kommunen, UKF och Stiftelsen Upplands-Bro Fornforskning är orsaken till de många undersökningarna naturligtvis det faktum att arkeologiskt intressanta objekt finns inom kommunens gränser. Det är här de ligger Rösaring, Fornsigtuna, Almarestäket, Mälardalens största forntida vallanläggning vid Draget och mellansveriges största hålvägssystem i anknytning till dragstället över näset mellan Mälaren och Ullevifjärden. Och varför ligger så många fornminnesplatser här? Mälaren var ända in på medeltiden en del av havet. Det fanns bara en vattenväg in mot de mer tättbefolkade områdena i nuvarande Uppland. Det var Stäksundet mellan Upplands-Bro och Jäfälla. Det som nu kallas Upplands-Bro låg centralt i det dåtida Sverige. Betänk att vår bygd ligger mellan de äldsta större samhällsbildningarna Birka - Sigtuna och Uppsala. På tal om större samhällsbildningar är det intressant att konstatera att ordet Bro ursprungligen var namnet på en mycket tidig regional samhällsbildning som historikerna kommit att kalla "Bro hundare". Det var innan vi börjat bygga stadsliknande samhällen och det var läget vid havet som var främsta anledningen till uppkomsten av begreppet "hundare". Områdets dåvarande innevånare tvingades nämligen organisera ett försvar mot sjöfarande plundrare. En bygd som kunde upprätta en försvarsstyrka på hundra beväpnade män i fyra båtar blev då ett "hundare". Senast rekonstruerad karta. Det fanns flera hundare längs kusten. Bro hundare bestod av en fastlandsdel och ett antal öar ute i havet. Med ökande befolknnig kunde vårt hundare delas i två hälfter Fastlandselen hette i börjna "Bro halva hundare" och öarna i Mälaren blev Färingsö Tingslag. Den sydligaste av öarna var Lovön utanför Bromma. Begreppet "Bro" var alltså ett en gång en sammanhållen bygd ungefär dubbelt så stort som Upplands-Bro! Man frågar sig naturligtvis vad ordet 'bro' betydde för mer än tusen år sedan. Det hade inte samma betydelse som nu. Det fornsvenska ordet bro betydde "anlagd väg".
|