Almarestäket
- arkeologiska
undersökningar (staket3.htm) rev.2003-07-07 UKF:s Startsida
Videofilmning av underjordiskt valv Öppna artikelns länker i Nytt fönster - Högerklicka! Här nedan följer en översiktlig beskrivning - Länkar finns till olika texter och rapporter Ärkebiskopsborgen Almarestäket är ett intressant objekt ur många synvinklar; historiker, arkeologer, marinarkeologer och hembygdsfolket är alla intresserade av platsen. Intensiteten i intresset har varierat genom åren. UKF har tagit vissa initiativ ända sedan starten 1987, då en arbetsgrupp bildades med tillsammans med länsantikvarie- och riksantikvarieämbetena. Innan några rent arkeologiska undersökningar kunde komma till stånd måste ruinkullen karteras och marinarkeologiska undersökningar göras i farvattnet runt Stäketholmen. Kartering av ruinkullen ![]()
|
Marinarkeologiska
undersökningar Den marinarkeologiska sektionen inom LM-Dyk lade in drygt 10-talet dykningar vid Stäket i sitt program under åren 1989-90, varvid ett stort antal stockar och bearbetad sten kunde iakttagas. Stenen torde härröra från rivningen av borgen under vårvintern 1518 då traditionen förmäler att byggnadsmaterial kördes ut på isen så att det inte på nytt skulle kunna användas för att bygga upp "ett landsförrädiskt näste". Marinarkeologiska undersökningar återupptogs 1994 under ledning av Kjell-Ove Mattsson, Ramnäs. Avsikten var nu att försöka finna stockar som kunde dateras och för den skull behövdes till att börja med en fotografering av sjöbottnen runt holmen. |
![]() Stenkula - i historiska handlingar om Stäket talas om att "stenbyssor" användes. Det är just under denna tid som krut börjar användas. Kanske detta är liten kanonkula. Den hittades på bottnen i kanalen mellan Stäketholmen och Stäksön. Efter kontakt med geologiska institutionen vid Stockholms universitet fick vi tillgång till apparatur och personal för avsökning med ett sid-seende ekolod. Detta placerades i en mindre motorbåt som körde fram och tillbaka över området. På en lång pappersremsa kunde sedan bottnen studeras i detalj. Bl a fann man en mängd trästockar liggande eller nedstuckna i bottnen. |
Dendrokronologisk
datering. Ur sådana stockar som bedömdes som intressanta sågades några cm tjocka träskivor ut. Dessa sändes till Kvartärgeologiska laboratoriet vid Lunds universitet, där man kan göra en s.k. dendrokronologisk datering. Vid en sådan undersökning kan man bestämma när ett träd växte. Om alla årsringarna finns kvar kan man i vissa fall exakt bestämma året när trädet höggs ned. På grund av växlingar i klimatet bildar årsringarna igenkänningsbara mönster från nutid ända ner i medeltiden. Våra stockar passade in i mönstren som gäller 1360- och 1450-talen. Vad fanns före biskopsborgen?
Videofotografering av underjordiska valv.
Kartering med geodimeter |