Almare-Stäkets borgruin
UKF:s rapportering 1988
(staket4.htm)

UKF:s Startsida


Innehåll
Fjärrstyrd videokamera
Kartering med Geodimeter (totalstation)
Oscar Montelius skriftliga rapport år 1870
Oscar Montelius' brev till riksantikvarien Bror Hildebrand

 
Rapport från försök med fjärrstyrd videokamera som instrument för undersökningen.
Deltagare:
Ingrid Ask, Hanna Ask, Fred Berglund, Curt H Dahlgren, Lennart Eklund, Kjell Frödin, Anna Grönvall, Börje Sandén. 

Utrustning:
Buss med TV-studio och färg-TV monterad på vagn med belysning och fyra hjul. Räckvidd 120 m. 

Syfte med undersökningen:
Att, med hjälp av fjärrstyrd videokamera, invändigt dokumentera det schakt som Oscar Montelius i oktober 1870 grävde ut. Projektet är att betrakta som en utvärdering av teknikens lämplighet för undersökningar av detta slag. 

Undersökning:
Vi hade vid en rekognosering 1988-05-11 konstaterat att någon rivit loss stenar kring gropen och att öppningen var igentäppt. Man fick intrycket att någon haft bråttom att täppa igen hålet. Vid kontroll i söndags var öppningen fortfarande intakt.
     När vi tömde öppningen kunde vi konstatera att många stenar kastats ner nyligen. Det var färska brott på tegelstenarna. Vid samtal med de intillboende framkom att en grupp skolungdomar hade bevistat platsen 1988-05-11 och levt om. Det är förmodligen de som kastat ner sten så att ingången täckts. Spåren av två horisontella tegelgolv kan observeras i väggarna på gropen framför den undersökta källaren, se skiss. Notera att Oscar Montelius nämner i sin promemoria att rummet ovanför källaren hade tegelgolv. Gropen dokumenterades med stillbild och video.
     Den undersökta källaren mättes upp, se skiss. Även de omgivande groparna och murresterna mättes in med måttband. Man kan konstatera vid jämförelse med O. Montelius' skiss att han sannolikt endast använt ögonmått vid upprättandet av sin skiss.
     Videobilderna visar att källarrummet är rektangulärt med ett välvt tak. Snett upp till vänster i taket (ca 60 gr mot horisontalplanet) finns en öppning med två gångar. Av murningen att döma skulle det kunna vara en rökgång. Vad som talar emot det är att teglet inte alls var sotigt. Å andra sidan kan 470 års regn och smältvatten ha tvättat bort sotet effektivt. Oscar Montelius antyder att det kan ha funnits en spis ungefär ovanför denna öppning. En slutsats skulle då kunna vara att ena pipan gick ner till källarens spis och den andra till det ovanför belägna rummets spis.
     Till höger nära ingången till källarrummet finns en välvd öppning. Det förefaller som om det undersökta källarrummet haft förbindelse med den intilliggande källaren haft förbindelse med den intilliggande källaren. (jfr Oscar Montelius' beskrivning).
     Källarrummet dokumenterades med den fjärrstyrda videokameran under ca 45 minuter. Kvalitén på filmbilderna är mycket god. Fjärrstyrningen av kameran var enkel. 

Slutsatser:
Videobilderna tillsammans med studium av den blottlagda snittytan av valvet och ovanliggande massor ger grund till följande slutsatser: ovanpå gråstensmurar har tegelväggar murats. Ovanpå tegelväggarna vilar ett välvt tak. Taket har sannolikt byggts upp på en form. Direkt på formen har tegelstenar murats med flatsidan nedåt. Ovanpå detta valv har tegelstenar murats på högkant (traditionell valvteknik). Valvet har sedan jämnats ut med sten så att en plan yta erhållits. I första byggnadsfasen har ett lager småsten påförts som ytbeläggning. Vid något senare tillfälle har grövre stenblock lagts ovanpå. Ovanpå detta lager har ett tegelstensgolv lagts. Avståndet från valvets högsta punkt till tegelgolvet uppmättes till 125 cm. 

Tekniken att använda fjärrstyrd videokamera för att dokumentera borgruiner förefaller vara lovande. Man slipper göra någon direkt åverkan för att kunna få bilder från innandömet.
     Man bör träna körteknik så att kameraförlyttningarna blir stringenta. Risken är annars att man tappar orienteringen. Med fasta rörelsescheman är det lätt att placera in bildsekvenserna rätt i rummet.
     Det är högst sannolikt att vi undersökte samma källarrum (B) som Oscar Montelius gjorde oktober 1870. Vi kan alltså lägga samman hans iakttagelse med våra och på det viset få en god bild av den undersökta delen av borgen. Ett följdprojekt som skulle kunna tillföra ytterligare information (0 Montelius dokumenterade inte källaren med någon ritning) vore att tömma gropen framför källarrummet på rasmassor för att få en bättre uppfattning om det funnits förbindelser till intilliggande källarrum. 

Ett annat följdprojekt som vore intressant att genomföra är att prova ett pneumatiskt drivet spett, Grundomat, för att med minimal åverkan på ruinen göra ett litet hål in i något oöppnat schakt och möjliggöra utforskning med stillbilds- och videokamera. Vid sådan hålslagning stabiliseras jorden och stenmassorna kring hålet. Det är även möjligt att samtidigt med hålslagningen dra in ett plaströr och på så sätt permanenta hålet. Det kan givetvis förseglas för att förhindra otillbörligt nyttjande av hålet. 

Stäket 1988-05-13 

Curt H Dahlgren 

Bilagor.
Skiss över området, 13 maj 1988
Brev från Oscar Montelius till Bror Emil Hildebrand, 13 oktober 1870
Oscar Montelius' grävningsrapport med skiss, oktober 1870

Upp


 
Karta och terrängmodell av Stäket 1988.
Kartläggning av S:t Eriks borg på Stäketholmen, Upplands-Bro kommun

Av Göran Arrhén
 
Göran Arrhén vid Geotronics AB, som tidigare medverkat vid uppmätandet av de nyfunna hålvägssystemet
vid gränsen mot Bålsta, ställde även nu upp och gjorde såväl karta som några terrängmodeller. Fältarbetet kunde genomföras under drygt en dag med hjälp av modernaste apparatur - en s k totalstation, Geodimeter 440.

* Besktivning av arbetet med Geodimetem.
* Karta över borgområdet.
* Terrängmodeller.

Metod - arbetssätt
Borgen ser idag mest ut som en gräsbevuxen kulle, och därför kunde hela området mätas in från tre stationspunkter på borgruinens topp. För ändamålet användes en totalstation, Geodimeter 440, med automatisk datalag ring. Avsikten var att framställa en digital terrängmodell som senare beräknades och ritades upp KORDAB's programvara. 

För att få in området i det "riktiga" koordinatsystemet började vi med att mäta in en av stationspunkterna från två av kommunens polygonpunkter. Mätning en gick sedan till så att instrumentet ställdes upp på en stationspunkt i taget, varifrån horisontalvinkel, vertikalvinkel och avstånd mättes mot reflektorn, som reflektorbäraren bar på en upp till 5 m lång prismastång. För varje punkt som skulle mätas lagrades mätvärdena automatiskt med en tangenttryckning på instrumentets panel. 

För att få en bra terrängmodell mätte vi i linjer utmed terrassernas brytpunkter. Fältarbetet tog drygt en dag och vi mätte ca 550 punkter. Terrängmodellen åskådliggör tydligt med nivåkurvor borgens form, men för att förbättra kartbilden mätte vi också in vägen runt borgen, samt träd, staket och monument. Borgens topplatå ligger ca 12 m över den lägsta marknivån. 

Upp


 
 
Oscar Montelius' Promemoria och brev om Almarestäket, okt. 1870.

Tolkning och renskrift Börje Sandén.
Rubriker är inlagda.
Vid otydliga partier i källmaterialet har parentestecken { } använts.
Till dokumentet hör en kartskiss 

Källor.
* fototstatkopia av fotostatkopia av handskrivet original
* avsktift på maskin av värtnekopia skriven med kulspetspenna mars 1976

Dokumentet saknar datering. På omslaget står "Stäkets slott, Montelius' undersökn 1870." Att det verkligen handlar om 1870 framgår av ett brev som Montelius under arbetets gång skrev till riksantikvarien Bror Hildebrand. Det är daterat Stäket 13/10 1870. Fältarbetet avslutades 15 oktober, vilket framgår av nedanstående promemoria. Vid hänvisningar till Montelius' undersökning ser man ofta året 1872 eller 1871 nämnt. Troligen har det felaktiga årtalet sin grund i att själva promemorian saknar årtal. En redogörelse för Stäket med hänvisning till undersökningen publicerades i Svensk Familje Journal år 1872. 

PROMEMORIA
Den 30 sistl. Augusti sökte herr Generalen m.m. Grefwe C. Björnstjerna Riksantiqvarien för att anmäla, det fyra arbetskarlar bedt om tillstånd att anställa gräfningar i den på Grefwe Björnstjernas egendom Almare-Stäket, i närheten af Sigtuna, belägna ruinen efter det år 1517 förstörda Stäkets-slott. Grefwen hade icke för sin del något emot denna deras anhållan, men han önskade få veta, huruvida något hinder mötte från Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens sida. Emedan Herr Riksantiqvarien då var borta på en resa till Södra Sverige, kunde jag icke lemna något bestämdt svar på Grefwens framställning; men ansåg mig, - sedan jag den 31 Augusti och den 3 September besökt ruinen och besett det redan påbörjade arbetet, - böra inställa widare gräfningar, till dess Herr Riksantiqvarien hunne återkomma. Jag öfwerenskom därföre med karlarna härom. Dessa skulle under tiden sysselsätta sig med ett betingade arbete på en egendom i närheten af Stäket. Emellertid hade redan några märkliga delar */ af ruinen blifwit lagda i dagen genom dessa gräfningar, hvilka då fortgått i tillsammans omkring 10 arbetsdagar. 

Efter Herr Riksantiqvariens hemkomst, och sedan Akademien den 21 September gifwit sitt bifall till arbetets fortsättande, samt uppdragit åt mig att vara närvarande derwid, restejag den 5 Oktober till Stäket. Karlarna, som då slutat det nyss nämnda betingade arbetet i grannskapet, började samma dag ånyo gräfningen i ruinen. Härmed fortforo de dagligen till och med den 15 dennes, då de på grund av den ogynnsamma årstiden och Väderleken afbröto gräfningen för att i vår, om inga hinder komma emellan, fortsätta densamma. 

Fyra skattsökare får betalt av riksantikvarieämbetet
De fyra karlarna heta August och Fredrik Norlander (bröder; hemma i Vestergötland), Petter Sjögren och Petter Samuelsson. De äro flitiga, dugliga och ganska intelligenta arbetare. De hafwa Visserligen utfört gräfningen på egen bekostnad, ledda af hoppet att påträffa skatter; men, ehuru de nedlagt härpå tillsammans omkring 80 dagsverken (å 1 Rd 50 öre), hafwa de dock haft icke obetydlig ersättning för sitt arbete, derigenom att de dels erhållit betalning af Akademien för rensning af de två märkvärdigaste källarens (A och B), dels fått till Grefwe Björnstjerna, efter inhemtad tillåtelse af Herr Riksantiqvarien, försälja det i gruset funna lösa teglet m.m. Derjemte torde Akademien inlösa några af de wid gräfningen funna saker, hwilka för detta ändamål blifwit till Akademien inlemnade. De hafwa Visserligen icke något högt materiell värde, men flera af dem äro af stort interesse å grund af de omständigheter, under hwilka de blifwit anträffade. 

Beskrivning av undersökningsområdet
De gräfningar som nu företagits börjades nära midten af kullens norra sida, några alnar från kanten. Det som blifwit blottadt synes på bilagda teckning, der de skuggade partierna utmärka murar.
     Under den ganska tunna (en eller par tum) matjorden widtager snart ett med lös tegelsten, gråsten m.m. mycket uppblandadt kalkgrus. I allmänhet stöter man icke på fast mur förr än på ett par fots djup; wid a-b (östra wäggen af källaren A) och på några andra ställen räcka dock murarne ända upp till matjorden.
     Murarne i källarvåningen äro i allmänhet uppförda af ohuggen, men med kalkbruk omsorgsfullt hopfogad gråsten. Derofwan, omkring 8 fot öfwer källarnas golf, vidtaga tegelstensmurar. De tunnare af dessa bestå endast af tegel, som är utmärkt wäl tillverkat och ännu fullt användbart. De tjockare murarne deremot hafwa endast tegel utvändigt, men äro inuti fyllda med gråsten och kalkbruk. Exempel på oblandad tegelmur äro 1-m"'(södra wäggen i rummet C), p-o... m.fi. Det senare slaget finner man prof på i muren d-e" (emellan A och C), å-ä (östra wäggen af D) etc. 

F'ynd
Bland gruset träffade man naturligtvis ofta kol, lemningar av det förbrända träwirket. I rummet C kunde jag öfwer en stor yta följa ett ungefär tumstjockt kollager, liggande horizontelt wid pass 2 fot öfwer golfwet. 

Det är anmärkningsvärta, att man påträffade så litet lemningar af wapen, husgeråd o.dyl, om wi undantaga källaren A. Det som der hittades är 

Lösfynd
* 27 ovanligt stora kulor af kalksten, ganska wäl huggna och nästan fullkomligt klotrunda. De äro c:a 9" i Diam. 8 af dem woro mer eller mindre söndriga. - De lågo på botten af källaren A, uti sand. De woro ordnade i två eller ... rader utmed wäggen a-d.
     Ibland dem eller nära dem lågo 4 kanonkulor af sten, af wanlig storlek,... tum i Diam. (3 andra dyl. se härnedan 

* 2 qvarnstenar af wanlig form och med hål i centrum. Deras Diam är 3.5'; den ena är 7", den andra 4" tjock; Hålets Diam. 5". - De stodo lutande mot wäggen d-c Id?} (vestra wäggen i källaren A), den ena hvilande på den andra. {teckning i mariginalen} De stodo något närmare hörnet g än d. Mellan dem och golfwet war ett ungefär en fot tjockt lagersand. 

* Ofwanpå kulorna och qvarnstenarna låg öfwer hela källaren A ett tjockt lager smideskol (träkol, ej rester efter brand); de lågo tjockast åt a-d. Det war 20 tunnor dugligt kol, som Grefwe Björnstjerna låtit använda till smide-, samt minst lika mycket kolstybb. 

* I denna källare (A) funnos äfwen 2 Stockholmshalförtugar från Sturarnas tid (trol Sten Sture d.y.). Det ena (det söndriga) låg ofwanpå kolen; det andra på botten af källaren. 

* Öfwer hela botten af samma källare (A), och således under kolen, samt mest åt g-h, loago en mängd sönderslagna kreatursben, wägande tillsammans 12.... 

Historik
Wid Stäket synes ett slott redan tidigt hafwa {byggts}. Säkert är att emot slutet af konung Albrekts regering ett sådant här blifwit uppbygdt; men det förstördes på Konung Eriks befallning 1434. Några år derefter (den 3 oct. 1440) erhöll emellertid Erkebiskopen tilläte af Riksrådet att få återuppbygga slottet, hwilket redan några decennier senare synes hafwa warit färdigt. Det blef dock förstörda 1517 för att icke mera åt uppstå. Det är lemningarna af detta slott som nu i fråga. 

Topografi - läge
I Dahlbergs Suecia-werk ser man ännu ganska höga murar stå uppe, men konung Carl XI lärer hafwa låtit nedskjuta dem och planera stället.***/
     Der slottet fordom stått, ser man nu endast en stor oregelbundet fyrsidig kulle beväxt med en mängd unga träd. Upptill är den fullkomligt plan, Äfwen midten, der intet spår af borggård nu synes. Kull höjd är omkr 10 alnar; platåns längd 70 steg och bredd 60. Sidorna slutta ganska brant, men jemnt. Nästan inga spår af murar synas nu här ofwan jord; på de flesta ställen knapt några stenar. Utomkring kullen ser man på ett par ställen lemningar af utanwerk. 

Stället har ett präktiga läge med en ovanligt köns Utsigt öfwer twenne stora fjärdar, och fullkomligt beherskande den enda segelleden till Upsala, här mycket smal och förswårad genom stark ström. Wid foten af ruinen gick intill sista åren stora landsvägen mellan Stockholm och Westmanland öfwer en bro bygd omkring början af detta århundrade. Förut ledde öfwer sundet en färja som omtalas redan under medeltiden. 

*/ Källarena A och B m.m.
**/ Styffe: Skandinavien under Unionstiden s. 277.
***/ En enda Källare, som hålles vid makt,
Salvius "Upland" s. 246, 245

Upp


 
Oscar Montelius' brev till riksantikvarien Bror Hildebrand.

Tolkning-renskrift Börje Sandén,
Källa:
Fotostatkopia efter fotostatkopia från Almarestäkets gårdsarkiv. Vid kopiatagningen i arkivet har man missat högra kanten på brevets början. Sådana saknade ord är rekonstruerade och satta inom { } 
   

Stäket den 13/10 1870 

Bäste Farbror! 

Sedan gräfningen i ruinen {nu} fortgått ungefär en vecka efter{min}hitkomst, torde jag böra låta hö{ra}något af mig. Wi hafwa nu lagt i dagen, ut{om} den hela, förut omtalade källaren {,} tre öppna källare, hwilka dels haft hwälfdt tegeltak, dels en g{ång} warit täckta af sådant, men blifw{it} förstörda wid slottets brand. De{ssutom} hafva wi rensat en smal, men {in}teressant gång, och ett helt rum med tegelgolf, bibehållen dörröpp{ning,} spis etc. Ehuru således en ick{e}obetydlig del af ruinen är undersökt, hafwa wi på hela weckan icke funnit några lösa saker, wärda att nämnas. Jag hade trott att detta skulle förmå karlarne att om några dagar afbryta arbetet; men detta har icke slagit in. Derföre måste jag bedja Farbror om förhållningsordres. 

Det blir neml. swårt för mig att länge wara borta från Stockholm dels emedan mina göromål på museum fordra att jag återvänder, för att icke farbror måtte få för mycket att göra, dels emedan mina öfriga arbeten komma för mycket att ligga efter: Hans' (Haus'?} korrektur, Historiska Handlingarne m.m. Härtill kommer att karlarne i början af nästa wecka måste afbryta gräfningen för att utföra ett arbete åt Baron Ugglas, som de redan lowfat honom. Jag hade derföre tyckt det wara bäst, om de wille afbryta arbetet här nu, åtminstone uppskjuta det till wåren, då wäderleken är bättre och dagarne längre. Det skulle också kunna hända att, då murarne endast ensidigt blottas, såsom nu måste ske, de taga skada af wintern och frosten. 

Emellertid får jag hemställa till Farbror om gräfningarna, sedan det nämnda arbetet för Baron Ugglas räkning i slutet af nästa wecka eller början af den följande är färdigt, skola uppskjutas till wåren, eller fortsättas såsom hittills under min ständiga tillsyn, eller om karlarne få gräfwa widare, ehuru jag blott en eller par gånger i weckan kan fara hit ut och se till dem. Ehuru jag icke tror det sista wara farligt i detta fall, will jag dock ej förorda det för exemplets skull. Det vore bra om Farbror kunde wara god och gifwa mig swar med Ångfart. Brage, som afgår om Lördag midd. kl 3 från Röda Bodarne. Bäst wore dock, om Farbror kunde hafwa tid att fara hit ut med Upsalabåten om Söndagsmorgonen kl 9 för att sjelf se ruinen och tala med arbetarne. Grefwinnan Björnstjerna ber Farbror wara mycket wälkommen. Grefwen kommer trol. ut om Lördag e.m. 

Ödmjukligen
Farbrors tillgifne Oscar Montelius 

(tillagt i mariginalen:)
Förlåt att brefwet är så slarfwigt, men bläck och penna äro mycket dåliga, samt mina fingrar trö{ga} efter gräfning och stenkastning. 

Tillbaka till Första sidan        Upp