Dalfolkets
arbetsvandringar till Stockholm rev.
2003-05-20
UKF:s engagemang i projektet
/subjects/dalavag.htm
UKF:s startsida
Länk
till projektets hemsida. Dalupproret
1743 Bildsvit
från år 2001
Projektet Dalkarlsvägen
Dalkarlsvägen är ett system av stigar och vägar
från
övre Dalarna ned till Stockholm. Det har etablerats genom de
säsongsvisa
vandringar, herrarbetsvandringar, som från 1500-talet och fram
till
början av 1900-talet var en viktig del av Dalarnas
folkhushåll.
En del av stigarna är restaurerade, andra är nästan
igenvuxna
men efter hela vägen till Stockholm finns det fortfarande
spår
av dalfolkets vandringar. (ur projektets presentation)
UKF:s engagemang i projektet
UKF blev engagerat i projektet i november 1998 då
idégivaren
Trons Lasse och Runar Tommila sökte upp Börje Sandén
för
att få hjälp med vandringsvägar mot Stockholm. Med
hjälp
av gamla generalstabskartor från mitten av 1800-talet och
Biurmans
vägbok från 1776 kunde Börje på moderna kartor
lägga
in de gamla vägsträckningarna från Sala till
Stockholm.

När hotet om nedläggningen av
Dalregementet
var akut 1999 blev det ett samarbete mellan projketet
Dalkarlsvägen
och de som ville bevara Dalregementet. Man gjorde en snabbmarsch mellan
Falun och Stockholm och lämnade över en budkavle
Regeringskansliet
Sedan dess har UKF engagerat sig i det
projektet. Initiativtagarna och entusiasterna Trons Lasse och Runar
Tommila
från Dalarna presenterade sin idé för
Upplands-Bro-borna
på Villa Skoga i februari 1999. UKF har sedan bidragit med att
rekognosera
marschvägen från Grans gästgivargård i
Bålsta
till Stäket. Just genom Upplands-Bro finns åtskilliga
kilometer
av den gamla vägen kvar – utan asfalt. Eftersom nya vägar och
modern bebyggelse i Bålsta och Kungsängen delvis
förstört
de gamla vägarna har UKF inför varje marsch snitslat och med
skyltar märkt upp framkomliga vägar mellan de bevarade
vägsträckningarna.
Den första stora samfällda
marschen från Mora till Stockholm ägde rum år 2000.
Inför
den, liksom de följande vandringarna 2001 och 2003, har UKF
mött
vandrarna vid Övergrans kyrka och där överlämnat en
16-sidig folder med detaljerade kartor och kulturhistoriska
beskrivningar.
Deltagarantalet har vid vandringarna
2001 och 2003 ständigt ökat. Övernattningen mellan 9:e
och
10:e dagsetappen äger rum i Bro, där Bro och Låssa
hembygdsförening
står som värd. För att kunna ge liggplats åt alla
har Bro församling välvilligt ställt upp med sina
lokaler
intill hembygdsgården. Varje morgon omedelbart före
uppbrottet
har det hållits korum i gammal god stil.
Projektet har skapat ett samarbete med många
hembygdsföreningar
och kommuner längs vägen, så att vägsträckor
och kulturhistoria inventeras, blir uppmärkta och beskrivna.
Det var helt naturligt att vi i
Upplands-Bro
kom att engagera oss i projektet. Dalfolkets vandringar har lämnat
spår efter sig på olika sätt i vår bygd.
Dalkarlarna
är omnämnda i det viktiga mötet mellan Sten Sture
d.ä.
och ärkebiskopen Jakob Ulfsson vid Kungsängens kyrka 1502,
då
de "med vapenskrammel" stödde Sten Stures politik.
Än mer uppmärksammat är
det tillfälle 1743, då Tibble gästgivargård i
Kungsängen
var högkvarter vid den stora marschen till Stockholm som historien
kallat "Stora daldansen". Här
formulerades
de
frågor man ville framlägga för regering och
riksdag
när man kom fram till Stockholm. Se också Börje
Sandéns tal på Stortorget vid den hittills
största
manifestationen år 2003 och UKF:s
bok i ämnet.

Dalfolkets arbetsinsatser har lämnat
efter sig namn kartan. Här finns t.ex. Dalkarlsgärdena och
Dalkarlskärret
förutom den omtalade Dalkarlsbacken
som gjorde det möjligt att ta sig till Stockholm med vagnar upp ur
den s.k. Ryssgraven. Vid nya järnvägsbygget fick en av
tunnlarna
namnet Dalkarlstunneln.
Vid Grans gård i Bålsta finns finns
vägskylten Gamla
Enköpingsvägen. Där har vi lett in vandrarna på
den
gamla 1700-talsvägen som leder förbi den stora fornborgen och
fångstgropen vid Draget, vidare genom industriområdet till
den plats som Carl XIV Johan tvingades vänta tills hans resvagn
lagats.
Minnet av kungens besök i gården blev hugfäst med en
minnesten
med kungakrona. I närhet finns en av de största samlingarna
av
hålvägar
(rid- och gångvägar). 1700-talsvägen går
alldeles
intill de 4-5 m djupa "dikena" som bildats efter århundradens
slitage
i den sandiga åssluttningen. Den gamla vägen passerar
nära
Rövargrottan
eller Fridegårdsgrottan, som man når via en
gångstig
över den nya järnvägstunneln
UKF:s startsida
Dalupproret 1743
|