Rövargrottan - Fridegårdsgrottan
/hembygd/grottan1.htm
(2001-11-29)

UKF:s Första sida                 Till Ämnesområden       Till Rapporter
Avsnitt ur Trägudars land       Hur Rövargrottan blev "litterär"

En "litterär" grotta i Upplands-Bro  Av Börje Sandén

År 1988 blev Rövargrottan i Ullevi skog inte långt från Kalmarsand plötsligt en litterär grotta. Den har nämligen utnyttjats av traktens författare Jan Fridegård i böckerna Trägudars land och Lars Hård. Litteraturforskare har menat att Fridegård använt självupplevd miljö i sina böcker. Detta tog grottforskarna fasta på och i hembygdsförbundets tidskrift ställdes frågan om någon med lokal kunskap kände till någon grotta som kunde passa på beskrivningen.
     När jag 1983-84 arbetade med hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro fick jag av en tillfällighet vetskap om den s.k. Rövargrottan, som alltså fick sin beskrivning i boken utifrån den folkliga traditionen i trakten. Eftersom grottans plats och utseende stämde ovanligt väl överens med Fridegårds beskrivning besvarade jag efterlysningen, och i tidskriften Grottan - organ för Sveriges Speleolog-Förbund - blev den år 1988 klassificerad och försedd med nummer..
 
 
 
Vägbeskrivning
Med anledning av den sträckning som Mälarbanan nu fått gäller inte längre de gamla vägbeskrivningarna. Det har snarare blivit lättare att hitta grottan eftersom den ligger knappt 50 meter från järnvägsspåret och något hundratal meter från den södra tunnelmynningen. Parkera bilen vid den tidigare järnvägskorsningen invid Gamla E18 ca en km söder om Kalmarsand. Därifrån ser du en vägtunnel genom den höga järnvägsbanken. Vägen genom den är avstängd för biltrafik. Strax bortom tunneln är det bara att gå genom skogen längs järnvägen norrut ca 700 m. Ännu så länge har ingen upptrampad gångstig bildats, men det är lätt terräng att gå i. Strax innan järnvägstunneln ser du en skylten "Rövargrottan" nedanför ett mindre berg. 
     När du återvänder kan du faktiskt ta dig över tunneltaket ett par hundra meter norr om grottan och via den gamla 1700-talsvägen komma tillbaka till parkeringen. 

Väg till de gamla hålvägarna - "ridvägarna"
Skulle du vilja utsträcka promenaden ca 1,5 km så kommer du till de berömda hålvägarna om du i stället följer 1700-talsvägen åt norr. Med bil når du hålvägarna bekvämast från parkeringen vid Kalmarsands badplats. Där finns en gångtunnel under järnvägen och efter ca 500 m är du i hålvägsområdet. Se kartskissen ovan


Utförligare beskrivningar av Rövargrottan - Fridegårdsgrottan kan du läsa under följande länkar:

Ur hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro, 1984
Hur Rövargrottan blev "litterär"
Utdrag ur Fridegårds böcker Trägudars land och Jag, Lars Hård
Grottan klassificerad av grottforskarna - speleplogerna
Hur grottan återupptäcktes
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Grottan klassificerad
Artikeln i speleologernas tidskrift Grottan 1988:1 är nästan identisk med texten i Ledungen.
Här följer uppgifterna om grottan, såsom de är avfattade på speleologernas grottblankett:
 
2107 AB Rabbe 
Sjöberg		 11H 
SO		 Rövargrottan (Fridegårdsgrottan, Holmes grotta, block), G:a Enköpingsvägens korsning med järnvägen, 1 km SO Kalmarsand, Skogsväg (=g:a landsvägen) parallellt med spåren 750 m NNV i Bergknalle invid flyttblock. Kan vara den som beskrivs av Jan Fridegård i "Jag, Lars Hård" och "Trägudars land". Litt: STF/Turist 6/1987. RN 660422 159952.
Kortfattad sammanställning av inkomna grottblanketter. Sveriges Speleolog-Förbund, Box 4547, 102 65 Stockholm, 08-754 19 67.
 
 
 
 

Avsnitt ur Trägudars land
Jan Fridegård (Johan Johansson) 1897-1968.
Trägudars land (1940), Gryningsfolket (1944) och Offerrök (1949) handlar alla om trälen Holme och hans levnadsomständigheter under vikingatiden.
 
 

"Holme fortsatte över grusåsen och kom snart in i en mjuk dunkel granskog. Väldiga stenblock övervuxna av fotsdjup mossa låg som sovande jättedjur därinne. En stor fågel lyfte och flög med dånande vingar bort mellan träden. 

Han gick rakt fram till ett ställe där några flyttblock bildade ett kummel som räckte halvvägs upp till skogstopparna. Det kom ängslan i hans blick och han mumlade något, en besvärjelse eller ett offerlöfte. Trastarna hade slutat sjunga och det var den dunklaste stunden på sommarnatten. Tystnaden kom hullhåren att resa sig på hans kropp. 

Han hittade snart grottöppningen. Stenen och den torra granruskan låg som han lagt dem. Mossan därinne var mjuk och torr när han kröp över den, stödd på en hand och båda knäna. Med den andra handen höll han barnet tryckt emot sig. Han trevade efter bästa platsen att lägga det på. Det var kyligt i grottan och luktade av jord och rötter." 

(Ur Trägudars Land)

 
 
 

 Avsnitt ur Jag Lars Hård (1935)
 
 

"— Jag vet en grotta i skogen ett stycke härifrån, sade jag till flickan.— Den går vi och tittar på, svarade hon livligt och skrattande. 

Jag tog hennes hand och vi halvsprang genom skymningen. Grottan låg rätt långt in i skogen och var ett par meter djup in under ett överhängande klippblock. Det var torrt på marken därinne och jag drog med mig flickan in. 

Vi satt flämtande på marken. Utanför grottöppningen stod natten grå och ljum. Månskäran fanns någonstädes bakom skyarna. 

Jag hade haft en mycket enkel plan när jag föreslog flickan att gå till grottan, det var för att det var torrt på marken därinne. Nu glömde jag det för den ensliga urtidsstämningen som rådde där. 

Det var något mystiskt med den grottan. När jag första gången kom till skogen den låg i var jag sju år men jag gick rakt på grottan som om jag vetat om den." 

(Ur Lars Hård)
UKF:s Första sida        Till Ämnesområden       Till Rapporter