Bakgrunden till Börje Sandéns föredrag 
på Dalarnas museum 22 nov 2000.
(dalupp00.htm)

UKF:s startsida                             Register över artiklar
Dalfolkets arbetsvandringar            Demonstrationsmarschen 1743     Tibble-dokumentet
Prof. Alf Åbergs artikel i SvD        Offentlighetsprincipen 1743           Representativ demokrati
Underdånigst memorial                  Hörsamt memorial

Det är inte första gången jag torgför mina tankar om händelserna i Stockholm 1743. Det har skett i såväl bokform som på UKF:s hemsida. Jag återkommer till ämnet därför att de frågeställningar som låg till grund för aktionen på 1700-talet är synnerligen aktuella idag och därför att det vill synas som om "historien" inte tagit de viktigaste historiska vittnesbörden på fullt allvar. Ingenstans i de traditionella historieböckerna - i varje fall inte i senare tid - lägger man någon vikt vid de argument och skriftliga handlingar som visar vad ledarna för den folkliga demonstrationen menade med sin manifestation.

Den största demonstrationen mot en svensk regering någonsin?
Vad är orsaken till att så många människor engagerade sig i den svenska regeringens göranden och låtanden. Marschen mot Stockholm torde nämligen vara den största demonstrationen mot en svensk regering någonsin; för det var många, många fler som deltog än den officiella siffran 5000. För att få veta detta måste man frångå den traditionella uppfattningen om orsakerna: kverulans över bl a höga skatter, missväxt och höga tullar. Det var i själva verket något annat och vida mer modernt.

Tidig demokratirörelse hos bönder och borgare - först i Europa?
De verkliga orsakerna till den folkliga demonstrationen 1743 har för länge sedan blivit en naturlig del i statens offentliga verksamhet nämligen den representativa demokratin och offentlighetsprincipen.

Svenska folket engagerar sig i riksdagens arbetsformer och regeringens utrikespolitik
Att det verkligen förhåller sig så finner man i de många historiska dokument som tillkom på den svenska allmogens initiativ åren 1742-43, liksom i Michael Roberts bok Sverige under Frihetstiden, svensk översättning 1995.
Allmogens argument för sin sak var emellertid alltför moderna för att kunna uppfattas av den makthavande samtiden. 

1. När allmogen ville komma tillrätta med de egna riksdagsmännens ställningstaganden i viktiga riksdagsfrågor -- en provocerande svensk krigshandling 1739, följd av en krigsförklaringen mot Ryssland 1741 -- genom att kräva att de valda riksdagmännen skulle vara ansvariga inför sina väljare, reagerade man med att "då skulle ju riksdagsmännen förlora sin suveränitet". Hörsamt memorial
2. När man dessutom begär att få tillgång till riksdagens hemliga protokoll (de som tillkommit i det stora sekreta utskottet, där bondeståndet saknade representation) menar man att allmogen är ute i revolutionära avsikter eftersom lagen/författningen sedan 1720-talets början inte tillät att 90 % av befolkningen fick ta del av de viktiga besluten i riksdagen. (Frihetstiden). Underdånigst memorial

Har "historien" påbördat den demonstrerande allmänheten andra motiv än de verkliga?
De skriftliga handlingarna kring 1743 överensstämmer inte med de orsaker som redan sedan 1700-talet tillskrivits allmogen av regeringen. Ända sedan 1743 har "historien" sanktionerat påståendet att grundorsaken (till det s.k. upproret) varit kverulans över höga skatter, missväxt och ekonomisk misär på grund av ändrade tullbestämmelser. Genom att framhålla kverulansmotivet och i all hast lyfta fram tronvalsfrågan har man glidigt undan ifrån de utomordentligt allvarliga frågor som upplysta ledare för allmogen fört fram.

Naturligtvis måste påpekas att det i en så stor folklig demonstration måste ha funnits många som inte uppfattat ledningens avsikter med marschen, utan mera tagit tillfället i akt att föra till torgs personliga åsikter i stil med att runka perukerna av herrarna och skära halsen av dem. Men att - som "historien" gjort - bortse från ledarnas skriftliga deklarationer och befintliga protokoll är förvånande.

Genom att ge händelsen ett nedvärderande namn "stora daldansen", minska antalet demonstranter och förklara allmogens aktion för ett uppror lyckades den dåvarande regeringen över hövan i sin historieskrivning. 

Förutom de nu nämnda principfrågorna innehåller händelserna kring 1743 - både före och efter - en rad utomordentligt dramatiska inslag. Du får en mycket åskådlig bild av 1700-talets moderna tänkesättet genom all läsa handlingarna. Såväl det historiska händelseförloppet som innehållet i dokumenten finner du i UKF:s bok. Vad hände egentligen? Del 3 och i ett antal artiklar här på hemsidan.

Handlingar och argument finns i UKF:s bok Vad hände egentligen? Del 3 av Börje Sandén, med specialartiklar av Lars Ericson och Pär Frohnert (1993). Viktiga synpunkter som tillkommit efter bokens utgivning - särskilt frågorna kring offentlighetsprincipen och den representativa demokratien - finns att läsa på UKF:s hemsida. Se nedan

Börje Sandén 2000-06-22, på dagen 257 år efter massakern i Stockholms centrum.

UKF:s startsida                             Register över artiklar
Dalfolkets arbetsvandringar            Demonstrationsmarschen 1743     Tibble-dokumentet
Prof. Alf Åbergs artikel i SvD        Offentlighetsprincipen 1743           Representativ demokrati
Underdånigst memorial                  Hörsamt memorial