Reklam för användning av potatis
Ur Första numret av tidningen Allehanda 1767-10-20
bok00/Potatis_Allehanda.htm


UKF:s startsida   Huvudartikel   Vetenskapsakademin   När blev potatisen allmän i  Uppland
Potatisens segertåg     Lokalhistoria - forskning och källskrifter 
Ant.om Potatisodlingen i Sverige Frihetstiden och fler artiklar ur Vetenskapsakademin handlingar
         


FÖRSTA NUMRET AV ALLEHANDA 1767  -  (Reklam för användning av potatis)
(Ur Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, natur o kultur)
1767. d. 20 Octob      Avskrift    Pärm g2:13
 
ALLEHANDA
hörande till Stockholms Veckoblad n:o 42
                                           
Ändamålet med desse blad är,  (at äga mera och oftare tillfälle än enkla Weckobladets inskränkta rum kan tillåta; at meddela det allmänna flera nyttiga underrättelser, i synnerhet i Politie-, Oeconmie-  och Handelsrörelsemål, så at man äfven härutinnan tilförer sig något hwars bidragande.
.............................................................. 
Ett litet parti Potates, eller ardappel, (hos oss Jordpäron) af Svensk växt, finnes till köps i Huset på Lilla Nygatan där Kongl. Tryckeriet är, till Sex Dal. Kopparmynt fierdingen eller åtta styfver Kappen. Det är denne länge bekanta, men här i riket ännu alt för litet utnyttjade växt, som till den huvudsakliga delen uppehåller och föder menigheten i många utrikes Provincer och hos dem besparar många hundrade tusende tunnor Spannmål årligen.
 
Hantverkaren, bonden, soldaten, torparen och dagakarlen nyttja mest dessa rötter och det som huvudspis. Sättet är ganska lätt och enfaldigt. De lägga så mycket de på en gång vilja koka i en kruka eller annat käril med rent vatten vispa väl om, med påökning av nytt vatten, att de bliva rensköljde: Koka dem så i vatten i en gryta eller panna, slå dem upp på fat, och hava litet tunn senap med fint salt uti dertil, som de doppa dem uti då de äta dem. De äro smaklige både varma och kalla. Det är sund närande mat, som tienar både för bröd och sofvel, och när man dricker par Dricka eller....dertil är hela måltiden gjord. Andra koka dem tillhopa med lite fläsk i grytan, (til exempel uti en kok för 4 personer, en mark Fläsk), då de av fläskfettet få en ännu angenämare smak, äta dem så, och en liten skiva fläsk på man; det är, med par glas dricka derpå, ett fullt mål.
 
Andra steka fläsk, hälst rökt, i panna, slå fettet över Jordpäronen på fatet och spisa dem på det sättet; Andra äta dem med litet färsk eller salt fisk; andra med spicken fisk eller sill; andra
med kött; Och är till märkande hos desse sparsamma folkslag, att de nästan aldrig äta köttet varmt med sina jordpäron, emedan de hålla det för ett överflöd, utan slå först det varma feta köttspadet
över dem, vilket är första köttmålet. Sedan äta de av kalla köttet, som de säga vara då dubbelt drygare än när det är varmt, en skiva var i måltiden, flere dagar bortåt, och dricka svagöl eller vatten derpå;
 
Och sa leva de där, sunde, muntre och väl födde, giöra sig om Helgedagarne glade, då de öka sina måltider med något större parti kött eller fisk, eller en buding, det är en klimp av vete
mjöl med vatten eller mjölk ihoprörd, kokad i köttspadet. Man ser där ofta timmermän, murare .... gå på sina arbeten hela dagen, med alldeles ingen annan matsäck, än något kalla jordpäron och litet salt i ett kläde, jemte en flaska vatten eller dricka, Bröd kan icke ätas med jordpäronen, ty de hava en brödgemenskap uti sig själva. Och är till önskandes att denne växt, som i lös sandblandad jord ökar sig visst 50 falt, må hos oss mycket planteras och till de nödtorftigas behov för lindrigt pris säljas, De förvaras länge uti tunnor eller särskilt(?) i torr sand inlagde; men fråst tåla de icke, varken då de växa eller förvaras.
……
Uti huset inne i Staden, N:o 122, vid Kindstugatan, 3 trapper upp emottages hederligt folks barn, att bliva informerade uti allehanda .....