| Antikvariska
notiser och 1980-talets
undersökningar vid Fornsigtuna/Signhildsberg Av David Damell /bok0/damell.htm UKF:s startsida Fornsigtunas medeltida lämningar Fornsigtuna som forskningsobjekt Aschaneus' originaltext Moderniserad stavning Aschaneus' person Fornsigtuna i historiskt perspektiv Sagan om habor och Signhild Det hände i Upplands-Bro, Sandén 1984, sid 218): (Sandén - tolkning efter Fornsigtunabokens tryckning ) |
| Ur Fornsigtuna - en
kungsgårds historia. 1991 av David Damell Jämte UKF:s analys av arkeokogernas slutsatser Utan att alltför mycket gå på djupet beträffande antikvariska notiser om fornlämningarna vid Signhildsberg måste dock några kommentarer göras. Första gången platsen beskrivs mera ingående är 1612, då Martin Aschaneus, själv bördig från granngården Aske, berättar om platsen: "... har Slottet Försiggtuna stått, av vilket försvarsverk ännu synes formen av själva slottet och dess murar. Borggården syns liksom fyrkantsvis framför huset. Den platsen är högre än själva planen som är omkring. För inte så många år sedan syntes ett stycke av sträckmuren, vallen var nerfallen därifrån. Ingången till borggårdsplatsen syns också. Där porten har varit, ligger nu ett stycke åker och däromkring växer smärre och större granar och enbuskar. Nedanför mot sjön syns några stora högar och stenrösen nordöst om borggårdsplatsen, bestående av både gråsten och tegelsten. Uti en djup grop eller däld har synts för inte så länge sedan hela källarvalv under högarna vitt omkring. Skogen börjar nu snabbt växa därpå, så att de icke så väl synas som förut. Söderut är en väldigt hög stenresa, som till äventyrs varit ett stentorn...."  Mycket har hänt inom fornlämningsområdet sedan 1612, men det kan ändå vara möjligt att identifiera de lämningar Aschaneus beskrivit. En tolkning kan vara att "Slottet och borggårdsplatsen" är husgrundsplatån (fornl nr 99) 50 meter norr om Signhilds kulle, medan dälden med källarvalven har varit området nordöst och öster om platån. Stenresan skulle kunna motsvaras av den fyrsidiga stensättningen (fornl nr 50) med ursprungligen kraftiga resta hörnstenar (se även Dahlgren 1986, s. 9). En annan möjlighet är att beskrivningen av slottet avser den stora husgrundsplatån (fornl nr 101) med dess uppfartsramper samt det tämligen plana partiet med en stor terrass nordväst därom. Stenresan skulle kunna motsvaras av gravfältet nr 100 eller den blockrika åsen sydöst därom. Man bör också observera att en stensträng finns i terrängen strax sydväst om den stora platån (sträckmur). Den djupa gropen eller dälden nordöst samt källargropen skulle då kunna motsvaras av den stora gropen ut mot den forna hamnviken med en uppenbarligen ålderdomlig tegelugn (fornl nr 174) i kanten mot det öppen området. De högar och stenrösen som nämns kunde då motsvaras av fornlämningsområde i övrigt med Signhilds kulle, husgrundsterrasserna m.m. En tolkning av helheten på detta sätt synes väl stämma in på Aschaneus beskrivning Börje Sandéns kommentar till ovanstående tolkning Det är utan tvekan medeltida ruiner som Aschaneus berättat om i sin skrift från 1612 och de har varit utgångspunkten för mitt engagemang i forskningsprojektet. Jag blev ytterligt förvånad, när jag närmare tre år efter grävningarna fick den tryckta rapporten i min hand och fann att Aschaneus’ medeltida byggnadsrester nu tolkas som om de var forntida!. Se bilden. Följande citat har författaren hämtat ur Aschaneus beskrivning och det överensstämmer inte med den tecknade bild av en vikingahall som finns i boken. ”Slottet Försigtuna av vilket försvarsverk ännu synes själva slottet och dess murar…. några stora högar och stenrösen nordost om borggårdsplatsen, bestående av både gråsten och tegel … i en stor grop eller däld har synts för inte så länge sedan hela källarvalv”.  Vid
utgrävning av de två tänkbara husgrundsterrasserna
fanns inga som helst tecken på medeltida grunder till en byggnad
som beskrivs med orden "Slottet Försigtuna." De
byggnadsrester som Aschaneus berättar om har inte stått i
den del av Signhildsbergsparken som arkeologerna undersökte 1984-88Bilden är hämtad ur den tryckta rapporten från utgrävningarna. Rapporten uppfattas naturligtvis som den "officiella tolkningen". Historiker och alla som läser rapporten konstaterar att Fornsigtuna endast är en forntida anläggning. Detta bekräftas i Fornminnesregistret där Damell ersatt anteckningen från 1951 med de två ovan beskrivna möjligheterna till tolkning. Redan 1951 hade inventeraren G. Ekelund hänvisat till Aschaneus text. Christian Lovén har i sin avhandling om borgar och befästningar helt uteslutit både Aschaneus’ och Rannsakningarna med motiveringen att deras upplysningar grundar sig på folkvisan om Habor och Signhild och därför inte kan tas på allvar. Jag skrev i den tryckta versionen av utgrävningarna från 1984-88 att Laurentius Petri gick i spetsen för en rad historiker som på 1500-talet förklarade att den danska folkvisan skulle ha haft sitt ursprung vid Fornsigtuna. Där fanns ju ruiner efter den kungaborg där kungadottern Signhild skulle ha bott. Det är ca 900 år mellan sagans händelser och Aschaneus’ beskrivning. Tala om att vetenskapen inte skall lita på sagor! Självfallet nämns Fornsigtuna även i Rannsakningar efter antikviteter 1667-1684. Här omtalas en borggård med mur omkring och källare uti, som menas ha varit kung Sigers hus eller Signels bur. Här säges även gamla våningar synas. Vissa likheter finns således mellan Aschaneus beskrivning och Rannsakningar även om beskrivningen i Rannsakningar är mindre detaljerad och därmed mera svårtolkad. (Sandén - tolkning efter Fornsigtunabokens tryckning ) UKF:s startsida Fornsigtunas medeltida lämningar Fornsigtuna som forskningsobjekt Fornsigtuna i historiskt perspektiv Sagan om habor och Signhild Ämnesområden |