| Notiser / argument
kring Fornsigtuna lokalhistforsk/fornsigtuna/Notiser_fornsigtuna.htm Börje Sandén 2008-10-19, rev 2010-02-01 UKF:s startsida Lokalhistoria - forskning och källskrifter Ämnesområden Notiser om / kring Fornsigtuna 1987 Jan Paul Strids felaktiga årtal om Olaf den heliges seglats i Mälaren Avstamp – för ny Sigtunaforskning 1987 och i Fornsigtunaboken Sig – ett epitet (tillägg) som syftar på Odennamnet: Sigfader, Sigtrygg 2003-12-14 Vid läsning av intervju med Margareta von Essen - Slettengren Hon tror att det funnits ett hus på platsen förut, en kraftig "tunnel" Vi bör be att få se på Ivar Lundströms dokumentation vid ombyggandet 1961-62. Konsult Lars von Stockenström. Byggnadsföretaget Anders Diös Hadophs förteckning 1680 - kopia av originalet på KB 17 febr 2004-03-14 "Håtuna Kongsgård" "Denna Konungsgård tycks varit bygd för Sigtuna Gäll" - på ek. kartan (rekognosering 1979) finns ägobeteckningen Prästängen 1:1 - "tidigare under Sigtuna" (min anteckning på ek. kartan från 1940-talet) Borde inte Hadorph ha skrivit "vid Håtuna kyrka" och inte öster om kyrkan OBS, Salvius beskrivning är nära överensstämmande med Hadorphs förteckning från 1680. - på tal om Håtuna kungsgårds belägenhet säger Salvius: Håtuna Kongs-Gård har också fordom varit icke långt österut från kyrkan, där ännu gamla källargrunder skola finnas, fast ännu föga mer än namnet är därav kvar. Samma ställe innehafves nu av 8 bönder och kyrkoherden för 5 marker och 8 örtugar land. På detta gamla Håtuna hade Kong Birger Månsson (Magnusson) sin Boning, vilken måste lösa in denna gård av Grev Gerhard av Holsten, som kommit der til efter sin Syster Hedwig, Kong Magnus Ladulåses Drottning. Der blev ock denne Birger af sina Bröder Hertig Erik och Waldemar år 1306. den 29 sept. genom list till fånga tagen…. Fischerström: "Håtuna slott en halvmil från Sigtuna, har från de äldsta tider varit ett Konunga-säte …… några lämningar av murar finns av detta slott, som nu är förvandlat till en Bondby" OBS. Kan verkligen byn runt Håtuna kyrka på 1700-talet ha beskrivits som en Bondby? ********************************************************************** Kommentarer till Christian Lovén Borgar och befästningar i det medeltida Sverige doktorsavhandling 1996 Prov för docent 2002-12-16 UU konstvetenskap - nämner varken Aschaneus eller Fornsigtuna - konstaterar nu att Otto von Friesen faktiskt skrev om 1612 s.49 - Friesen föreslår också att Fornsigtuna gavs till biskopsstolen i samband med dess tillkomst i början av 1000-talet, sid 51 - föreslår att det kan ha bebyggts med ett fast stenhus under folkungatiden - att den kristne kungen gav Fornsigtuna till kyrkan ************************************************************************** Min historik kring Fornsigtuna 1970-talet Var hos länsantikvarien Alf Nordström. Skrev in fornminnesnumren på mina ex av ek.kartan Träffade Stig Ryd och fick kännedom Faith-Ells karta över Fornsigtuna 1975-dec Nu började studierna kring Fornsigtuna på allvar Anteckningar ur Floderus bok gjorda liksom ur Slott och herresäten. Äldsta skrivmaskinen dito Aschaneus 1612 1976-03-24 1976 Herrgårdskonsert på Signhildsberg, cembalo 1977 Historiska Nyheter med artiklar om Fornsigtuna 1980-07-30 ATA KB:s handskriftsamling Fornkunskap 1981-08-27 Utfärd med arkeologigruppen till Signhildsberg/Fornsigtuna under utgrävningarna vid Rösaring 1982-09-10 TV-debatten angående den fällande domen i Radionämnden om Dag Stålsjö och "Västgötaskolan" "Fornsigtuna ligger inte Västergötland. Det ligger vid en herrgård i Signhildsberg" 1983-01-14 Uppmanades av David Damell vid Vera Torgilssons sammandragning av amatörarkeologerna för utvärdering av Rösaringsundersökningarna att "sända kopior av Aschaneus' text 1983-01-16 Skickade Fornsigtuna-material till David Damell ************************************************************************** - 1088 dödades en biskop i eller vid Sigtuna Dag Stålsjös bok sid 136. Björn Ambrosiani har fått medel att påbörja utgrävningar i Signhildsberg - senare framhåller han att Raä anslagit 5 miljoner för Signhildsberg ********************************************************************************* Hej Kim Tack för kartmaterialet. Imponerande datortekniska möjligheter erbjuds i ständigt stegrande grad Börje Sandén För din kännedom: UKF e-post information 2003-12-20 Kompletterar Nyhetsbrev som alla medlemmar får * Årets grand-tour till Fornsigtuna är redan annonserad i Nyhetsbrevet nr 3 i november 2003. Den äger planenligt rum söndagen 16 maj 2004 kl 13 - ca 16 Här några kommentarer utöver beskrivningen i Nyhetsbrev 2003:3 Jag vill bl.a. lyfta fram det försummade medeltida Fornsigtuna och min förändrade/utökade syn på sambandet mellan den beskrivning av platsen som Aschaneus gjorde 1612 och den forntida kungsgård som framträdde genom de arkeologiska undersökningarna 1984-1988. Våra undersökningar gav en ny bild av en viktig tid i vår historia. För att citera riksantikvarieämbetets uttalande 1923-24 när man avslog en begäran om undersökning av Signhilds kulle med sponsrade pengar från en privatperson så lät det sålunda: "Enligt uppdrag får jag hemställa till Eder att godkänna detta uppskjutande och inte uppfatta det som ett undervärderande av undersökningens betydelse, Det helt motsatta förhållandet är i stället rådande. En undersökning vid Signhildsberg kan nämligen träffa mitt i en av de mest centrala punkterna av svensk förhistoria." Med hjälp av ett antal historiska handlingar har jag blivit övertygad om att det också finns ett mycket intressant medeltida Fornsigtuna (innan det 1678 blev Signhildsberg). Förhoppningsvis kan vår diskussion ge nytt liv åt en avsomnad debatt och kanske ge svar på både nya och obesvarade frågor, Vill du fundera över de argument som jag använder behöver du bara klicka på länken här som leder till Fornsigtunas medeltida lämningar. Därifrån kan du botanisera vidare i Fornsigtunas historia både framåt och bakåt ********************************************************************* Manipulationer kring Fornsigtuna? Hej Björn Förlåt att jag besvärar dig med några intrikata frågor, men jag tror de kan intressera dig, Det har ganska länge känts angeläget att ta tag i historien kring Fornsigtuna. Det är nu 4 år sedan Fornsigtuna var mål för våra årliga exkursioner. (vi har ju fornminnesplatser att alternera mellan) Vid den här typen av exkursioner försöker vi belysa platserna ur så många aspekter som möjligt. Det finns ju ett medeltida Fornsigtuna som glömts bort efter undersökningarna av det forntida 1984-88 och som jag nu vill slå ett slag för. Jag framhöll redan vid en herrgårdskonsert 1976 på Signhildsberg att här var kungsgård när kung Birger den 15 nov 1299 undertecknade ett donationsbrev med "apud antiquam Sightoniam". Men det är inte bara en fråga om platsen för Håtunaleken. Jag har nämligen en idé om hur det kunnat gå till när tre oberoende källors beskrivning av tydliga byggnadsrester kommit bort i hanteringen. Vi har Aschaneus' synnerligen utförliga redogörelse 1612 och de kortfattade men väl så talande upplysningarna i Rannsakningarna 1667 och 1672. De två sista årtalen skall ses i ljuset av 1666 års synnerligen stränga fornminneslagstiftning och kopplas till det faktum att Magnus Gabriel de Betänker man ytterligare det faktum att De Ägandeförhållandena finns deklarerade i en av artiklarna på hemsidan och i introduktionsartikeln antyder jag att den nyfikne själv kan komma på vad det är jag skriver här ovan. Offentligt kommer jag att presentera vad jag i slutändan kommer fram till vid mötet på Skällsta Säteri 24 mars, som då kan ses som en introduktion till exkursionen 16 maj. Än mer intressant blir det när man vet att Claes Rålamb var landshövding i länet från 1660 och från 1664 riksråd och i början "ansedd som Magnus Gabriel de
|