| Småskrifter - utförlig
innehållsförteckning Av Börje Sandén /ukf/skrifter.htm UKF:s startsida Tillbaka till Böcker och skrifter Ämnesområden |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| (Enstaka exemplar kan finns kvar.
Upplysningar ukf@ukforsk.se 2016-10-10) 1. Ortnamnet Upplands-Bro. Av Curt H Dahlgren. 1998. 24 s Namnet Upplands-Bro Historiska referenser Stenens utseende Tolkning När dog Assur? 2. Kommunvapnet. Av Curt H Dahlgren. 1998. 36 s Tacitus Hövdingen och hans hird Germanernas kläder Figurparet på hjälmen i Sutton-hoo Hjälmböecksmatrisen i Torslunda Tolkning Många bilder 3. Konsten att flyga. Tidsbild från 1909. Av O E Lundholm. Professor på Tekniska högskolan. 24 s. År 1909 gjordes den berömda flygningen över Engelska kanalen - “Flykten över Kanalen” Samma år hade Ferdinand von Zeppelin utvecklat det första luftskeppet för praktiskt bruk. Vad ansåg man om flygets framtid? Hade det överhuvud taget en framtid? Läs detta blad ur flygkonstens historia, hämtat ur Almanack för Alla 1910 Bekanta dig med ordval och uttryck som ännu inte hade hittat sin slutliga form. Här berättas om flygapparater, flygdon, yrkesluftseglare, luftfarare, skruvflygare, vingflygare, areoplaner, monoplan, biplan. Läs om det moderna flygets föregångare drakar, styrbara fallskärmar, glidplan, ballonger, motorballonger. Läs om flygtävlingar och rekord fram till 1909. 4. Negelstena. Barndomsminnen. Fotografier från 1910-talet. Negelstena är idag helt utplånat. Bildförteckning 1 Utsikt från skolbacken. Första huset är småskolan, som låg till vänster om vägen. 2-5 Corps-de-logiet låg ovanför trädgårdsmästarebostaden. 6 Småskolan. 7 Statarbyggnaden. Bostad om 1 rum och kök för 8 familjer. 8 Logen. Första huset på höger sida. 9 Ladugården på höger sida. 10 Stallet på vänster sida. Ladugården och stallet låg mitt emot varandra. 11 Vägkorsning: Till vänster vagnshuset. Rätt fram rättarbyggnaden. 12 Rättarbyggnaden med bostad även för kusken, gårdskarlen och 2 enkelrum för ogifta arbetare. I källaren bl.a. omklädningsrum för arbetarna. På taket var “vällingklockan” placerad. (Mittemot låg trädgårdsmästarebostaden, men tyvärr gjordes ingen bild av den.) 13 Arbetare på gården omkring 1915. Smågrabbarna ville tydligen också vara med. 14 Lilla trädgården med växthus och drivbänkar. Till höger baksidan av rättarbostaden. 15 Förvaltarebostaden som gränsade till lilla trädgården. 16 Bortom förvaltarebostaden låg mejeriet. Vägen härifrån leder fram till Vallby. Vid vägkorsningen ledde till höger en backe ned mot oxhuset. 17 På högersida oxhuset. 18 På vänster sida bostad för smeden och 3 statare. 19 Vägen fortsatte sedan fram mot smedjan. Från vägkorsningen går en väg rakt fram med stora och lilla magasinet på vänster sida (foton saknas). Vänstra gärdet gränsade till Parken. Här fanns bl.a. bokträden. 21 Vägen slutade vid ångbåtsbryggan, där ångbåten Uppland passerade varje vardag för att bl.a. transportera mjölken. 22 Sjötorpet. 23 Utmed stranden gångväg till Fiskartorpet. På vägen innan Sjötorpet en vägkorsning: 24a Till höger uppe i en backsluttning låg på vänster sida Soldattorpet, där snickaren bodde. 24b Alphyddan låg strax bredvid. 25 Vägen fortsatte upp genom skogen till Fågelhäll. 26 Åt andra hållet låg det gärden på båda sidor om vägen. Därefter kom Parken på vänster sida och till höger uppför en backe låg Änkehuset (Tälgby). Här bodde gårdens änkor och f d arbetare på gården. 27 Bredvid Änkehuset låg Sjukstugan eller Jaktstugan, som den kallades på senare år. 28 Mellan Negelstena och Vallby låg Täljebytorp. 29 Lövhagen var ett torp mellan Täljeby och Svarsta. Jag vill minnas att en familj Rundlöv bodde där med 18 barn. 30 Vägen fortsatte fram till Svarsta torp. 31 Borgarbo (förr Bojabo. BS) var helt förfallet redan på 20-talet. 5. Dalkarlsvägen. 16 s. Dalfolkets historiska vandringsväg till Stockholm. Sträckan Grans gård - Stäket. Av Börje Sandén Kartor - Vägbeskrivning och kulturhistoriska notiser längs den gamla färdvägen Hålvägar vid Draget. Rövargrottan - Fridegårdsgrottan Tibble gård - platsen för dalallmogens manifestation 1743 Riksmötet vid Kungsänges kyrka 1502 Dalkarlsbacken - Ryssagraven Ärkebiskopsborgen - Stäkets krog 1743 Serien Lokalhistorisk dokumentation -
Upplands-Bro Litteratur - ur UKF:s /Börje Sandéns
skriftssamling Allmogens besvär 15-1700-tal 30:- A4 24.s Avskrift - Bro härad Slutet av 1500-talet - slutet av 1700-talet Ur Riksarkivet Herman Svenngård 1952 Maskinskriven utskrift från Riksarkivet Mer än 30 ärenden - många om skjutsningsplikten Krönikespel om Stäket. orig,vers. 1502-1520 50:- A4. 46.s KRÖNIKESPEL OM HÄNDELSERNA KRING STÄKET omfattar tiden 1502 - 1520 MANUS i denna form från 1986-03 Börje
Sandén Min ambition med texten har varit att följa det kända historiska händelseförloppet så noga som möjligt. Sålunda är praktiskt taget allt som Sten Sture d y säger på scenen hämtat ur de tal han hållit. Övrig dialog bygger på argument och tankar som olika forskare bidragit med.Under studiet tycker jag mig ha funnit vissa argument som inte framhålls i den av mig kända litteraturen. 1. Jag tror sålunda att man medvetet undvikit ärkebiskoparnas benämning Sankt Eriks slott i riksdagsbeslutet från Stockholm 1517. Sankt Erik var ju sedan lång tid tillbaka symbolen för den nationella frihetskampen. Den svenska lagen, som danska och tyska kungar upprepade gånger lovat att respektera, benämns traditionellt också Sankt Eriks lag: det är förståeligt om man vägrar att använda Sankt Eriks namn i ett dokument, som så starkt utpekar ärkebiskoparna som landsförrädare. 2. Att jag låter Sten Sture hålla ett tal vid Bro kyrka beror på hans uttalande vid Södertälge, där han säger att han talat med allmogen i Stäks län. Av Gunnar Westins uppsats De s.k. länsregistren från medeltidens slut kan man utläsa att det vid den aktuella tidpunkten endast var Bro härad kvar i Stäks län. Bro halva hundare hade sin tingsplats vid Bro kyrka och den naturliga platsen att tala till folket är naturligtvis där. Av Stures egna uttalanden framgår inte var han mötte folket. 3. Jag har också antagit att Arendt Persson på Granhammar/Ornäs funnit sin hustru Barbro Stigsdotter genom fädernas starka engagemang för Sturesläkten. Peder Eriksson på Granhammar var en av de få som inte ‘avföll’ från Sten Sture d.ä. när kung Hans kom till makten i Sverige. Han utnämndes också senare till riddare 1511. Om det varit på detta sätt förklaras också Arendt Perssons handlingssätt i Ornäs 1520: han såg Gustav Vasa som inkräktare på Sturarnas område. När han senare upptäckte att Gustav Vasa hade samma politiska program som sturarna ändrade han åsikt, hjälpte Gustav Vasa kuva ett uppror i Dalarna och utnämndes sedan till häradshövding i Bro härad. Han son Bengt Arendtsson blev senare nära knuten till Gusta Vasa: han var med och förseglade kungens testamente 1560. 4. Vidare har jag antagit att den riddare Bengt Arendtsson, som finns som undertecknare av såväl riksdagsbeslutet 1517 som ständernas rannsakning med besättningen på Stäket samma år, är son till riddaren och riksrådet Arendt Bengtsson, som en tid var hövitsman på Stockholm slott. Dennes dotter Karin var gift med den lågadlige Peder Eriksson på Granhammar, Arendt Perssons fader. Sonen har fått namnet Arendt efter sin förnämliga släkt på mödernet. Denna omständighet kan förklara varför Sten Sture kallade Bengt Arendtsson att deltaga vid den hastigt påkomna förhandlingen vid Stäket under belägringen; han kallar nämligen ‘de goda rådsherrar som var närmast till hands’: Det ligger nära till hands att antaga att Bengt Arendtsson under den årslånga belägringen vistades hos sin syster på Granhammar. I handlingen har jag även lagt in hänsyftningar på lokala förhållanden där jag funnit det ligga väl till. Scenversionen förkortades avsevärt, med den säkerligen riktiga motiveringen att det skulle bli för många personer på scenen att hålla reda på för en historiskt oskolad publik. Det var också svårt att finna tillräckligt många bra amatörskådespelare. Hela första scenen - skildringen av Stockholms Blodbad - gjordes om av regissör och ensemble för att passa den revyensemble som redan fanns lokalt. De spelade en gycklarfamilj, som på ett mycket bra sätt berättade om det som hände i Stockholm 1520. I scenversionen utelämnades helt - förutom scen1, som omarbetades - även mötet vid Näs’ äng 1502 och Granhammars-scenen 1517. Belägrings-scenerna slogs samman och förkortades. Den text som framfördes återgick i allt väsentligt på mitt manus - utom ovan nämnda inledningsscen. Föreställning blev regimässigt och skådespelarmässigt mycket bra. Stöket vid Stäket gavs åtta gånger våren 1987, alla för fullsatt salong med ca 400 besökare varje gång. Ett par föreställningar var särskilda skolföreställningar. Källor och litteratur som jag använt mig av. Börje Sandén, mars 1988. KRÖNIKESPEL OM HÄNDELSERNA KRING
ÄRKEBISKOPSBORGEN VID
STÄKET Manusversion 1986-03. Börje Sandén Almarestäkets historia I. Arkeologi-register. Hemsidans texter. 40:- A4 36.s Stäkets historia Arkeologiska undersökningar m.m. Stäkets historia - Stockholms Blodbad, UKF.s hemsida s. 1 Stäket - historiska handlingar, kommentarer s. 9 - Riksdagsbeslutet om Stäkets rivning 1517 s. 9 - Beslutet som tillåter ärkebiskoparna att bygga Stäket s. 11 - Olov den heliges plundringståg i Mälaren 1007-08 s. 12 - Kommentar s. 13 Ur Historiska Nyheter, Historiska museet, 1977 s. 15 - S:t Eriks slott centrum för storpolitiken. B. Sandén - Ärkebiskopen släpper fram gerillaförband - Ärkebiskopen viker för Sten Sture Stäket belägras - kriget hotar s. 16 - Dömd för landsförräderi - Gustav Trolle avsatt - Blodbad efter rivningsbeslut Almarestäkets borgruin - UKF:s rapport 1988 s. 17 - Försök med fjärrstyrd videokamera Karta och terrängmodell av Stäket 1988 s. 19 Oscar Montelius' Promemoria om en arkeologisk undersökning 1870 s. 20 Oscar Montelius brev till riksantikvarien s. 23 Almarestäket - arkeologiska undersökningar s. 25 - Kartering av ruinkullen - Marinarkeologiska undersökningar s. 26 Stäksund - Stocksund; Ryssgraven - Söderström - Ett inlägg i en kontroversiell fråga, Börje Sandén s. 27 Musikalisk salong på herrgården, 1994 s. 31 - Helena Charlotta af Ugglas hammarflygel från 1811 Historiska handlingar angående Almarestäket 1007-1988 s. 32 (kopierat ur UKF:s skriftsamling och hemsida) Litteratur - ur UKF:s /Börje Sandéns
skriftssamling Almarestäkets historia. Hist handl. 157 boksidor i faksimil, svensk/latinsk text. 50:- A4. 40 s. Historiska handl. I. Sten Sture d.y. registratur. Handlingar rörande Skandinaviens historia Kungl. samfundet för utgivandet av Handskrifter rörande Skandinaviens Historia fann det lämpligt att avsluta serien med den 40 delen år 1865. Den finns i sin helhet i Svenngårdska samlingen, f. n. placerad i det Svenngårdska rummet i biblioteket i Kungsängen. Den efterföljande serien heter Historiska Handlingar (HH) En annan viktig utgivning av historiska dokument är Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver, utgiven av Carl Gustaf Styffe. Mycket stora delar av tryckta historiska handlingar finns i den Svenngårdska samlingen. Sten Stures s.k. "registratur" som här återges i
faksimil
(157 boksidor) var ett viktigt grundmaterialet för mitt manus till
bygdespelet om Stäket 1987. Texterna är kopior av Sten Stures
in- och utgående skrivelser och texter till ett antal
agitationstal
som han höll för allmänheten, bl.a vid
häradsplatsen
i Bro härad. Med dessa texters hjälp behövde jag inte
hitta
på vad Sten Sture skulle säga för att motivera sin
stora
dramatiska insats i Sveriges historia som slutade med Stockholms
blodbad.
Kompletterande
upplysningar
på UKF:s Internetplats www.ukforsk.se/hembygd/Granham-hem.pdf
Ämnesområden Orter med historia Granhammar <>
Krönikebok Håtuna
Kyrka
Kyrkotuktsfråga
3
Kyrkliga reparationer 3 Tornet 5 Kyrkans inventarier 6 Runstenar 10 Kyrkogården 10 Gravar och gravfonder 11 Olivestiernska och rappeska gravfonderna 12 Inspektor Gustaf Wettersten i Qvarnnibble 12 Wetterstens testamente till orgelsverk 13
/veterinär/
29
Aske
34
Håtunaholm
35
Nyborg
38
Edwin
Hedins handskrivna anteckningar är överförda till
datafil av Gudrun
Sandén år 1977. Talen inom parentes visar början av ny sida i originalet, som omfattar 123 sidor i folioformat. Sidorna i ordbehandlingsfilen har gjorts till bildfiler med hjälp av programmet Acrobat, med en fil för varje sida. Dessa har sedan lagt i layoutprogrammet Corel Venturas Booklet 2003-09-27 av Börje Sandén. En version är avsedd för UKF:s hemsida. Fornsigtuna Artiklar på UKF:s hemsida 2004 Historia kring det forntida och medeltida Fornsigtuna Arkeologiska undersökningar 1984-88 påvisade en forntida anläggning vid Signhildsberg Medeltida anläggningar kända på 1600-talet – biskopssäte / ärkebiskopssäte / kungsgård Försök till förklaring hur de medeltida byggnadslämningarna kunde försvinna Vad står i Rannsakningarna på 1600-talet? Antikvariska notiser och 1980-talet arkeologiska undersökningar på 1980-talet Martin Aschaneus och hans Sigtunabeskrivning Citat ur Aschaneus’ Sigtunabeskrivning Kronologiskt ordnade data om och ägare till Fornsigtuna/Signhildsberg Tillkomsten av vår första fornminneslagstiftning - Konungens plakat och påbud om ”Gamble Monumenter och Antiquiteter” - Konungens brev till biskoparna - Konungens brev till landshövdingarna Om tillkomsten av 1630 års antikvarieinstitution av Oscar Almgren 1930 Fornsigtuna – ur Det hände i Upplands-Bro. Börje Sandén 1984 - hela texten jämte kommentarer Sagan om Habor och Signhild i Saxo Grammaticus version från 1200-talet Vägar I. Basmaterial. 50:- A4. 48.s Väghistoria i Upplands-Bro del 1 Register i fysisk ordning Ur Svenngårdska samlingen Utdrag ur förteckning på alla i fögderiet
befintliga
gästgivargårdar, landsvägar, härads- socken-
kyrko- och kvarnvägar. 1769 Ur handlingar angående vägar, broar, hamnar 1725.
Tärnsund,Stäkets
färja Till Kongl Maj:ts Befallningshavande i Uppsala. Brister
vägen
Tibble - Ryssgraven 1847 Ångfartygen Prins Gustaf, Carl v. Linné och
Uppsala i
trafik 1861 Utdrag ur Bro Häradsrätts dombok hållen
å lagtima
sommartinget i Tibble Gästgivargård 30 maj 1768.
Landsvägsgrinden
vid Sylta förfallen. Utdrag ur Bro Häradsrätts dombok hållen
å lagtima
höstting i Tibble gästgivargård den 18 oktober 1768.
(samma
ärende) Klagomål från gästgivarna i Tibble och Gran
att de
pålagts hålla fler hästar, 7 Sept 1784 Utdrag ur dombok hållet vid lagtima sommartinget med
Håbo
Härad på Grans gästgivargård den 7 maj 1779.
(angående
hållhästar m.m.) Resolutionen på allmogens besvär av den 17
september 1723
(skattepålagor i allmänhet, Lagunda) Ur UKF:s arkiv Dalkarlsbacken Gudrun och Börje Sandén Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution faksimil Oscar Almgren. 30:- A5. 20 s. Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution Av Oscar Almgren Särtryck ur Riksantikvarieämbetets 300-årsjubileum den 6 november 1930 En minnesskrift utgiven av Sigurd Curman Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut Reproduktion Book on Demand 2003 Förlagan till detta häfte är ett
särtryck
ur fornvännen 1931 Riksantikvarieämbetet genom 300 år. Högtidstal av Henrik Schück 1930. faksimil 30:- ¡¡A5. 24 s. Riksantikvarieämbetet genom 300 år Högtidstal vid K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens minnesfest den 6 nov 1930 Av Akademiens Preses Henrik Schück Särtryck ur minnesskriften Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut Reproduktion Book on Demand 2003 Förlagan till detta häfte är ett särtryck ur fornvännen 1931 Se ovan Posten i Järfälla 125 år. 30:- A4. 34 s. Text Kurt Holmström Teckningar Birgitta Johansson Utgivare Järfälla hembygdsförening Innehåll Postkontoren Postutdelningen Register till UKF:s skriftsamling I. 30:- A4. 48 s Register till UKF:s skriftsamling - del I Förvärvade böcker - skrifter Böcker Kapitel ur böcker Artiklar ur tidskrifter (forts. i del II) Detta häfte innehåller vissa utskrifter ur: Huvudregistret - kärnan i databasen - uppdateras
och fylls
ständigt på med nyförvärv. Ur huvudregistret separeras ett stort antal deldatabaser:
Alla pärmar med handlingar är försedda med
innehållsförteckningar
skapade ur huvuddatabasen genom sökning på ex. g16, p29
(pärm
29) Register till UKF:s skriftsamling II. 30:- A4.48 s Hembygdsstudier Register till - UKF:s skriftsamling- del II (Forts). Förvärvade böcker/skrifter s. 1 Uppsatser-häften-småskrifter s. 17 Rapporter-Urklipp-vissa fakta s. 33 Artiklar i Populär historia s. 41 Artikler i Populär arkeologi s. 45 Bebyggelsehistorisk tidskrift s. 48 Ur UKF-pärm Register till Hembygdssamlingen Fifty years with the Cult Site of Rösaring. faksimil ur Viking Heritage Magaszine 2002 av Börje Sandén. 40:- A4 6 s. The cult site of Rösaring is located high on a glacial ridge some 40 kilometres northwest of Stockholm, in the municipality of Upplands-Bro. It has ancient cairns and a stone labyrinth, together with what makes this site like no other in Sweden - a well-made roadway running north south along the ridge for over half a kilometre. A single carbon dating at one end of the road points to the Viking Age. The site provides the best setting yet discovered for fertility rites and wagon ceremonies as described by the Roman writer Tacitus for the goddess Nerthus. Tidigare nummer av Kultur & Historia 1994. tabloidformat.
Gratis. 16 s 2001-1. 40:- /st A4 16 s UKF får umgås med Birkavargen När Sverige är ordförandeland i EU - och vi kämpar för den svenska offentlighetsprincipen. B.Sandén Stäktes stad - ett okänt stycke historia. Bengt Borkeby Brobor skriver för och om brobor - en bildsvit om framtagningen av Boken om Bro Herman Svenngård - hans liv var en enda stor kulturgärning. Kampen om Europa - Neantertalmänninskan och Homo Sapiens. Curt Dahlgren 2001-2. 40:- A4 12 s Lokalhistoria. - Där lokahistorien blivit Rikshistoria - Upplands-Bro - Historia betingad av bygden som genomfartsled Att Upptäcka sin hembygd - Börje Sandén Bildsvit - hantverksdag på hembygdsgården i Kungsängen Dåtidens Rapport och Aktuellt. Kravaller i Stockholm. Gudrun Sandén En dag i fält på Armémuseum - studiebesök med museichefen 2002. 40:- A4. 12 s Min första hembygd försvann på ett lastbilsflak. Bo Palmehorn Hembygd är mötet mellan människor av kött och blod. Bengt Borkeby Bildsvit. Min pappa Olles arv till mig och hembygden Bro. Sophie Hedin Figuren i kommunvapnet - Dahlgren / Borkeby Medieskugga över Stockholms förorter - debattartikel angående bristen på lokalpress. Sverige nära inbördeskrig. Svenskt Militärhistorsikt Biblioteks recension av Börje Sandéns bok 2003. 40:- A4. 12 s Tidningstorkan i förorterna. Bengt Borkeby De hvita nätterna 1908 - orsakat av meteoritnedslag? Conny Ljung Intresset för glömd ärkebiskop ledde till vidare forskning. Evert Sverkman Egna hem till mindre bemedlade arbetare på landet. Carl Gunnar Jansson En vänbok till Börje Sandén vid hans 75-årsdag UKF:s startsida Tillbaka
till Böcker och skrifter Ämnesområden |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||