| Stäkets
färja och bro /subjects/vagb-farja-bro.htm - UKF:s Startsida Ämnesområden 1) Stäketsbrons tillkomst - enligt riksrådsprotokoll från 1600-talet 2) Stäkets färja/bro sammanfattning Stäketbrons tillkomst. Riksrådets Protokoll jämte sammanfattning Börje Sandén KB. 78-03-22 Pärm g11:IJ fil Stäketbron Riksrådsprotokoll.doc textfil6.dbf 1635. 19 september. Svenska Riksrådets protokoll. "Skall göras ett breff till Cammaren för Hans Vallentinsson, att emädan han reda haffver förfärdigat een broo öffver Brunnebäckzelffven och tillbjuder sigh ännu någre flere, såsom här vidh Stäket,(att förfärdiga, der han elljest ther uthinnan bliffver befordrat,) så skall för den skuld Cammarrådet assignere honom penninger, så månge som därtill kunne behöffves. Vidh dee brogar(;) som göras öffver Daleelffen, skole och krogar oprättas" 1636. 29 april. Bron byggd! Kommit för nära en markägare "Skall och skriffvas till Her Lars Sparre, att han ransaka låter, om den broo som är slagen öffver Stäket, praejudicerer och är för när Her Jöran Gyllenstiernas godz och ägor, och här öffver refererer omstendeligen till Regeringen, då vidare förklaring här opå föllja skall" 1636. 17 juni. 'Inkom Landtmarskalcken Her Lars Sparre och togh resolution opå Her Jöran Gyllenstiernas värff angående bryggjan vidh Stäket, derom Landzhöffdingen personligen skall förfara. Såsom och om de ..," 1641.2 januari, Bron sönder "Sedan disurrerades att thet vore högt af nöden att broden(!) vid Stäke kunde repareras, hvaraf Chronan sedan åhrligen kunde hafva uti inkomst 2 000 Rdr" 1641.2 augustis Kammarkollegiets protokoll. (enl Uno Lindgrens art. 1967:2) "inkom H: Excel: rijkzcantzleren, och talte först om Stäkz broon, at hon så står ähnnu obyad" (tio dagar senare) "giorde H: E: de nova påminnelse, huru höghnödigt det war, att Stäkes bron, som nu aldeles förfaller, måtte, till landzens nytta oprättas, omkostnaden kunde tagas af dhen wandrande man, hwilken måste wara förtänkt att betala" 1642. 20 april Bron byggs "... och så blev medh m:r Caspar talt om brobyggningens förfärdande widh Stäket. Han begärte 1 rd:r om daghen för sin person, til löhn och förtäringh, såsom ock at läija sigh häst före, emedhan han icke altidh kunde wara der, uthan måste reesa esomofftast här emellan. Sedhan begärte han ock fridt arbetzfolk och materialer. Eftersom det förra förslaget, som war giordh på samma brobyggning icke fans igen, så skal giöras ett annat, och så snart landzhöffdingen h:r Thuro Oxenstierna hemkommer widhare der om beskedh gifwes." 1648. 11 februari. Svenska Riksrådets protokoll. Bron stänger strömmen "Om bropenningen att holla broerne vidh macht Her F. Herren sade att broon vidh Stäket igenstenger strömmen, så att farkosterna intet kunne komma derigenom. H.K.M:t befalte, att Landzhöfdingen derom adviseras, och förevaras att intet skemma genomloppet' Eftersom Her Lagerfelt berättade, att när publiques broer bygdes och alle ville dem nyttia, då plägade Kongen i Danmark på läggia een viss skatt der till, den både adel och oadel måste utgifva, derföre resolverades han skulle rätta sigh efter dedh förre skett var". ------------------------------------------------------------------------- Sammandrag av Riksrådsprotokollen 1635. Lyckad bro över Dalälven - vid Brunnbäcks färja. Hans Vallentinsson har lovat att göra fler. Cammarrådet beslutar ge så mycket pengar som kan behövas. 1636 är bron byggd. 1641 är den sönder. Borde repareras, ty kronan kan få 2000 Rdr i bro pengar a) 2 jan 1641 b) augusti, ännu ej reparerad c) 10 dagar senare - påminnelse om hur viktigt det är att bron sätts i stånd. (entreprenad) 1642. Caspar lovar göra bron om han får: a) 1 Rdr om dagen + fria resor (dvs häst lejd åt sig) b) fritt arbetsfolk c) fritt material 1648. Bekymmer, Bron hindrar farkoster att komma fram. 1671. Bron förstörd av vårfloden. 1804. Ny bro på stora stenkistor. Men de hindrar ofta vattenströmmen och särskild avledningskanal måste anläggas (är det möjligen nu som "kanalen" vid Ryssgraven anläggs - Widman antyder det i sin sockenbeskrivning Se också artikel i HT:1893 av Gustaf Nerman. Hvarest gräfde sig Olaf Haraldsson ut ur Mälaren).) 1805 Minnesstenen reses. 1860. Ur sockenstämmoprotokoll. Val av sockenombud att begära statsanslag för uppförande av ny brobyggnad över Almare-Stäksundet på lämpligare ställe än det, varest den nuvarande bron är uppförd. 1849. Genom allmänna väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg anlagts en bro över s.k, bräddavloppet vid Almare-Stäket. BÖRJE SANDEN MÅLARVÄGEN 19 190 51 BRO Stäkets färja/bro Börje Sandén ca 1978 OCR-läst 2005-10-08 Pärm g11:IJ fil Stäkets färja och bro.doc textfil6.dbf I vägbeskrivningar: Landets viktigaste färja.(fram till 1804) söderut: behövdes ej färja vid Södertälje (i historisk tid) norrut: ej lika mycket trafik över Dalälven (Brunnbäcks färja) finansiering: färjkarlsängen (senare broängen) på Stäksön Brofrågan _regeringsärende på 1630- 1640-talen _går sönder (1641) _lagas för att kunna ge staten inkomster (broavgifter) _stängs sjötrafiken (klagomål i regeringen 1648) _förstörd av vårfloden (1671) _färja i 135 år _stenbro - alltför stora stenkistor - byggs privat, af Ugglas 1804- avgifter _hindrar vattenflödet: översvämningar - breddavlopp - Ryssgraven borde man förstått - färjan hade slitit sig 1780 och drivit fram till Görväln _broläget flyttas till färjeläget (1860) _Södertäljebron ersätter bron från 1860 (1925) _Broavgift till 1925 (1927 ?) 0,5 öre för gris. enl. anslag Övrigt Avlopp vattenledning telefonkabel järnväg - ej dubbelspår - svårt få broöppning Båttrafiken. Sveriges första reguljära passagerartrafik var Rudbecks postjakter - Uppsala/Stockholm - 1667 till 1770 ? . Första ångfartyget Amphritite 1818 - Västerås och Uppsala Stora Daldansen 1743 Läsa mer 4000 man, 700 hästar gick över sundet på en natt matförråd för 8 dagar från regeringen extra "godsaker"/vin m.m. från Stockholms borgerskap Revolutionen 1809 Läsa mer Stridsutrustad armé använder med tross, ammunition, kanoner, 1105 hästar beställda, ca 3400 soldater, ca 100 officerare Eftersom Sverige förde sina krig i andra länder var en sådan transport unik. |