Inledning och kort sammanfattning av händelseförloppet av Börje Sandén, 1990
Utförlig artikel - Fördjupade studier av Johnny Ljung år 2003

A. Ur Bro härads dombok 1840 - ur Vad hände egentligen del 1 år 1990
1. Extra tingsförhandling med anledning av mordet
2. Kronofogdens rapport
3. Protokoll från likbesiktningen 
4. Intyg
5. Vittnesförhör - protokoll
6. Rättegångsprotokollet fortsätter
7. Hovrätten befaller Bro häradsrätt för alla begångna brott
8. Skriftliga bevis för tidigare brott
9. Häradsrättens dom 

B. Den folkliga traditionen om mordet

                     D. Om stegling 1584
                     Johan III:s brev visar hur kroppen behandlades innan den sattes upp stegel.
                     Handen huggs av, ben, armar bröst och rygg slås sönder innan halshuggningen.

Inledning
Den 22 januari 1842 var det sista gången som en avrättning ägde rum vid Bro  härads avrättningsplats. Många Bro-bor drog iväg upp mot Lejondalsskogen för  att få se skådespelet. Det var ruskigt naturligtvis, men troligen  tillfredsställde det behovet av spänning och våld, samma kraft som driver  människor idag att se våldsfilmer. Den folkliga traditionen berättar att åskådare, som klättrat upp i träd för att se bättre, ramlade ner när huvudet  föll. Trots det otäcka kunde man inte låta bli att bevittna avrättningen. 

Stegling avskaffas 1841
Nu fick man trots allt inte se det mest makabra, nämligen steglingen. Enligt domen i Bro härads tingsrätt 1840 skulle mördaren och tjuven Johan Gustav Mållberg "mista lifvet genom halshuggning och varda steglad". Men mellan domen och dess verkställande kom en ny lag 1841 som förbjöd stegling. Sådan 
tillämpades för statsförbrytelser och mord under försvårande omständigheter och endast på män. För kvinnor gällde att "halshuggas och å båle brännas", det straff som drabbade vår Lisa Olofsdotter (000) efter barnamordet. 
     Stegling innebar att huvudet och högra handen sattes upp på en påle och kroppen delades i fyra delar, som lades upp på ett eller flera vagnshjul uppsatta på stolpar.
Se Johan III:s brev om stegling  och avrättning år 1585.

Avrättningsplatsen
Avrättningsplatsen låg centralt i häradet. Den finns utmärkt på kartan 1697 över Bro häradsallmänning ett stycke söder om Lilla Tingsviken. Platsen är i naturen markerad med en tavla och texten Rätteplats - "Mollbergs grav". Troligen har avrättningsplats funnits i detta område sedan mycket lång tid 
tillbaka. Härför talar ortnamnen Tingsviken och Lagmansboda. Avrättningsplatsen ligger ungefär mitt emellan dem, strax norr om cykelvägstunneln under motorvägen. Vid tidpunkten för de två avrättningar vi tagit med i vår bok dömde man dock inte vid Tingsviken. Det finns så vitt jag känner till inga bevis för 
att ting hållits vid Tingsviken, men namnet talar för att så skett någon gång i forntiden. 

Kort sammanfattning av händelseförloppet
Det började med att 13-årige Aron från Råby gård begav sig till Norrgrind för att öppna landsvägsgrinden åt en vägfarande. Han fann då liket av en mördad karl liggande i diket invid vägen. Det var delvis övertäckt av ris och mossa.Han larmade genast några drängar som arbetade på Finsta gärde. Kronofogden kom. Man kunde se att den döde släpats ner i diket från en plats uppe i den låga backen. Där fanns blodiga stenar och blod i gräset. Genom att plocka samman några sönderrivna papperslappar, som visade sig vara ett respass, ansåg man sig fått veta vem den mördade var. Det var en okänd främling vid namn J.F.Hudell. 
     Ett förhör med innehavaren av Jungfrukrogen i utkanten av Bro visade att två vandrare kommit dit sent kvällen innan. Det hade druckit ungefär tre jungfrur brännvin var. De ville ha natthärbärge, men vägrade att visa respass. Framåt midnatt hade de lämnat krogen. 
     Soldathustrun i torpet Kvista kunde berätta att en nersmutsad och virrig man bultat på tidigt på morgonen och velat ha husrum och brännvin att dricka för han frös så hemskt. Han hade dock bara fått vatten att dricka och gått vidare sedan han skänkt hustrun en halsduk. 
     Efter ett par dagar tog kronofogden upp förföljandet. Längs vägen mot Enköping hade man iakttagit en man med det uppgivna signalementet. Vid Irsta kyrka utanför Västerås gav han upp förföljandet. 
     Men i nästa by, Ullvi, fanns mördaren. Han gik under det falska namnet Jakob Flinta och begick snart nya brott, för vilka han dömdes i tingsrätten. När han klagade i hovrätten kom det fram att han hade falskt namn och att han hade många brott på sitt samvete, bl a mordet utanför Jungfrukrogen i Bro. 
     Mannen som i verkligheten hette Johan Jakob Mållberg skickades nu till häradsrätten i Bro för att dömas för samtliga sina brott.
     Den mördade Hudell var en tillfällig reskamrat, som han träffat i Barkarby. De hade gemensamt fått skjuts av en dräng från Skromsta norr om Bro.På Jungfrukrogen hade Mållberg bestämt sig för att råna sin reskamrat, som han trodde hade mycket pengar och varor i sin ränsel. 
     Det var en varm sommarkväll nära midnatt och Mållberg hade föreslagit att de skulle vila i en backe utefter vägen. Krogvärden hade ju vägrat dem natthärbärge, då de inte visat sina respass. Mållberg slog Hudell i huvudet med sin mässingssnusdosa och fullbordade sedan dådet med några kantiga stenar. 
Bytet blev 6 daler 24 skiling, ett fickur av silver, ett par byxor och en skjorta.

Länk till en betydligt fylligare redgörelse i artikelform av Johnny Ljung

Här nedan följer protokoll från Bro häradsrätt och andra officiella handlingar
samt den folkliga tradtionen i den form den tagit hundra år senare.

Dokumenten talar
V skalli låta dokumenten tala, men också se hur den folkliga tradtionen bevarat händelsen fram till 1936, då den blev nedtecknad av en ortbo. Det källmaterial  vi använt oss av finns sedan många år i den Svenngårdska samlingen i kommunbiblioteket. Herman Svenngård har lämnat efter sig  en handskriven avskrift som finns på Landskansliet i Uppsala:

* Brev 1839 - 1842
* Skrivelser till Svea Hovrätt 1840 - 1842
* Resolutionsutslag 1840 - 1842

Herman Svenngård skrev själv om mordet i Stockholms-Näs hembygdsförenings Medlemsblad 1965:3. Börje Sandén återger  händelsen i sina huvuddrag i hembygdsboken 1984, liksom ett sammandrag av den folkliga traditionen. Vårt källmaterial publicerdes första gången i boken Vad hände egentligen? Del 1 år 1990.

Ur Bro härads dombok 1840

Bro socken den 18 juli 1840
§ 62
S.D. Sedan från Konungens Befallningshawande i länet ankommit, dels en så lydande skrivelse:

Till Herr v. Häradshöfdingen , Kammar Junkaren K. W. Sandels
Angående det mord, som, enligt Krono Fogden M.G. Groths nu ankomne, i afskrift bifogade rapport, nyligen blifwit inom Bro socken föröfvat å en kringvandrande mansperson, hvilken förmodas i lifstiden varit kortfabriksarbetare J.F. Hudell, måste Landshöfdinge Embetet härme anmoda  Herr Kammar Jungkaren att å Urtima Ting, så fort ske kan, företaga laga ransakning; Warande den, som brottet föröfvadt, ännu ej ertappad.
Upsala Lands Cancellie den 8 Juli
A. Wistrand       C.H. Forsberg

... och dels den theruti åberopade afskrift af kronofogden Groths rapport, af dett innehåll:

2. Kronofogde Groths rapport om ett mord vid Norrgrind i Bro

Till Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala Län.
Förliden onsdag den 1:sta dennes straxt på eftermiddagen uptäcktes af några arbetare under Finsta Gård, Bro Socken, en mansperson liggande död och nedmyllad i ett dike på en Bro Församlings Kyrkoherdeboställe tillydande åkervret belägen inwid stora landswägen emellan Finsta och Råby ägor. Den döde, aldeles vanställd af blod och mull, befanns i hufvudet hafwa en mängd större och mindre hål, och åtskilliga på stället liggande blodiga mindre stenar samt stora blodfläckar på marken, utwisande tydligt, att mord derstädes blifwit begånget. Den mördades ränsel igenfanns gömd i en nära stående Enbuske, öppnad och tom, tillika några klädespersedlar och en hans plånbok, hvarjemte en hög sönderrifna papperslappar woro på stället kringströdda. 

Den mördades identitet fastställs
Genom dessas Hopläggande har man funnit, att af Kungl. Öfver Ståthållare Embetet den 4:de Juni detta år utfärdade Resepass för kortfabriksarbetaren J F Hudell att besöka åtskilliga inrikes  orter och Norige, men Passinnehafwarens födelseår och utseende funnos ej i Passet omförmäldte. Åtskillige lappar syntes och wara fragmenter af en köpeafhandling, undertecknad af Carolina Hedman, samt ett Notificationskort, att mamsell Carolina Hedman afled på Skebo Bruk den 3 Augusti 1827.

Främlingar sedda på Jungfrukrogen
Wid efterforskande huru denna ohyggliga tilldragelse tillgått hafwa följande underrättelser erhållits: Tisdagsafton den 30:de Junii klockan omkring 11 hade tvänne okända manspersoner kommit åkande med Statdrängen Anders Petter Johansson från Skromsta i Tibble Socken, till den så kallade Jumfrukrogen, dit de ingått och köpt en sill och hwarsin sup samt gifvit skjutsbonden en med, hwarefter den skjutsande genast afrest, men de båda wandringsmännen qwarstadnat till klockan omkring 12, då de åter begifwit sig på wäg. 
     Efter all sannolikhet hade de båda wandrarna tagit af wägen för att hwila sig i en liten backe på förstnämnde dikeswret och har troligtwis den ena derstädes mördat den andre under sömnen, hwilken förmodan äger stöd deraf. att icke den ringaste skada eller åkomma förmärkts å den mördades kropp annorstädes än i hufwudet, hwilket deremot befunnits wara aldeles sönderslaget. 

Två kvinnor hjälper kronofogden
En på Jumfrukrogen warande Piga har i den döde igenkänt den äldre af de twå som om natten warit där jemte Statdrängen Johansson, som upphunit dem en Fierdingswäg bortom Stäket och därifrån skjutsat dem till Jumfrukrogen, upgifwit att den andra, hwilken warit wid pass 40 år gammal, lång och smal till wäxten med långlagdt och swartmuskigt ansigte, ut åt kinderna framskjutande polisånger samt swart hår och ögonbryn wid tillfället warit klädd i mörkblå, skäligen behållen Tröja med öfwerklädda knappar, hwita Bulldansbyxor och en Mössa med Waksdukshätte, Hwilken Mössa han wid Stäket lärer tillbytt sig af en Bonde emot en annan blåklädesmössa, gående barfotad och i lutande ställning, samt bärande sina Stöflar i ena Handen och i den andra ett litet knyte. 
     På morgonen den 1 sta Julii klockan 5 hade en mansperson med enahanda utseende och klädsel endast med skillnad, att af grårandiga af ler mycket nedsmutsade byxor, inkommit uti ett, en half Fierdings wäg från Jumfrukrogen beläget Soldattorp. Mannen skall hafwa warit mycket blek och darrande, haft ett rusigt utseende och sagt sig frysa fastän han förmält sig wara klädd i 2 par byxor, samt, efter att förgäfwes hafwa bedt få köpa 1/2 quarter Bränwin, utdruckit omkring ett stop kallt watten. Han hade för Soldaten Dufwas Hustru omtalat det han wore Bomullsmästare och ämnade sig till Göteborg, begärte att i Soldat Torpet få hwila sig till fram på dagen, men då sådant förwägrats honom omsider begifwit sig derifrån på wägen fram åt Grans Gästgifwaregård. 

Kronofogden tar upp förföljandet
Efter erhållen underrättelse det sist beskrifne person, som efter all anledning är mördaren, af åtskillige personer blifwit sedd gående Landswägen wästerut, afreste jag i Lördags morgon till Enköping, där en person med ungefärligen enahanda utseende och klädsel dagen förut blifwit sedd och förmodligen uppehållit sig ett helt dygn derstädes, hwarefter jag begaf mig derifrån till Ihrsta kyrkoby utan att, oagtadt efterforskningar utmed wägen, lyckats ertappa honom; Till Stadsgränsen i Westerås afsände jag slutligen beskrifning å
   Brottslingens utseende och klädsel i ändamål af noggrann efterspaning. Medico legal besigtning å den mördades kropp blef redan sistlidne Fredag den tredje dennes af Herr Doctor Stiegler på min begäran werkställd, och anstalt är jemväl fogad om den döda kroppens begrafning.

West Tibble den 7:de Julii 1840
M G Groth

... hade undersökningen om ifrågavarande Mord blifvit utsatt att företagas å denna, för Domens afkunnande och expeditionens utlämnande bestämde rättegångsdag af Bro Härads Sommar Ting, samt anstalt fogad om de personers kallande, hwilka om mordgärningen ägde några upplysningar att meddela; Och inställde sig såmed t.f. kron vice Länsmannen Carl Oscar, Julin hwilken företedde;

1:mo följande:

3. Protokoll från likbesiktningen

Medico legalt Besigtningsprotokoll.
År 1840 den 3 Jul. förrättades besigtning å ett lik funnet omkr. 100 steg från stora landsvägen på prestgårdens ägor i Bro Socken; men derifrån transporteradt till Bro Kyrkas Materielbod.
Närvarande vid besigtningen voro utom flere andre, t. f. Krono Länsmannen Herr Julin och fjerdingsman Lennberg samt Tålfman Eric Andersson i Qvista.

Jungfrukrogen och mordplatsen
Enl. de närvarandes utsago, hade 2:ne personer till utseendet vandrande gesäller, hwilka infunnit sig på Jungfrukrogen, belägen några hundrade steg från stället där liket funnits, och där ätit och druckit, derifrån utgått om natten mellan d. 30 Jun. och 1 Jul. och af beskrifningen på kläderna och dessa wandrares yttre förmodades det lik som påfanns d. 1 Jul. på ofvannämnde ställe tillhöra en af dessa.
Stället där den döde sades vara funnen, var ett dike nederst vid sluttningen af en låg gärdesbacke. Nära dervid funnos flera stenar, hvaribland en stor af omkring 14 skålpund vigt med tydliga tecken till av regnet till en del afsköljdt blod: äfven funnos 3:ne nya stora gärdesgårdsstörar, tjocka, tunga i ena änden, mycket smala i andra och föga passande till anfallsvapen. Ofvanför och invid diket där liket legat funnos 2:ne stora blodfläckar på den gräsnakna marken, hvardera af ungef. 10 tums diameter. Marken omkring dessa fläckar nött och trampad.

Kläder och påträffade föremål
Likets och klädernas besigtning skedde ute på kyrkogården i brist på tillräckl. dagsljus i materialboden. Kroppen war uplagd på en bår, tvättad och iklädd nytt linne. De kläder den döde burit och som varit förvarade i Bro klockaregård utgjordes af: En gammal grof vänd klädesrock med blodfläckar på armarne och kragen, 1 par buldansbyxor som ehuru nu tvättade voro vid anträffandet blodiga, en blå trasig klädesväst med blanka knappar, en grof trasig skjorta med blodfläckar på kragen och ryggen, 1 Hatt, en gammal svart halsduk med wadd, en läderrem, som varit hägktad kring lifvet, och byxhängslen.
     Medförde saker, funna jemte liket: 1 Gesellbindel med hängslen af sadelgjord, stela af blod, en kaskett, en mössa, ett Cigarrfodral med 1 par glasögon inuti, en kortstämpel af träd, 2 par gamla byxor, 1 par nästan nya skor, en liten låda, i bokform, som {i vilken} förvarades ett messingsSigill med bokstäfverne J F H, nål och tråd.

Alla dessa saker, tillika med några tyg- och pappers-lappar, en tom knifslida, en påse, som tydligen brukats till blodaftorkning, hade funnits jemte bindeln kringspridde på marken. Bland papperslapparne funnos fragmenter af ett Pass för kortf. J. F. Hudell dat. Stockholm i Jan. med tillåtelse för innehafvaren att färdas till Norrige och åter. En fällknif fanns äfven som hade varit medelst ett snöre hängande omkr. likets hals, men bar ej spår af blodsgerning.

Yttre besiktning
Å sjelfva liket fanns någon, men ej betydlig likstelhet. Ordinär kroppslängd och fyllighet, välbildad kropp, utan tecken till lyte eller gammal och botad skada, några obetydliga fläckar liknande koppärr under venstra armen och på skuldrorna. Å hufvudet mörkt hår, ansigtet vanställt af sår och blånader. På sjelfva hufvudet 13 större och mindre blodsår af åtskillig form, från 1/2 till 1 1/2 tums storlek och derunder, af hvilka de fleste inträngde till benet. De tycktes alla anbragte med något kantigt, ehuru ej hvasst skärande vapen eller äggjern. Ofver vänstra ögat en mörk fläck, hvarunder benet tycktes intryckt.
     Det största såret fanns vid högra tinningen, men hade ej fullkomligt inträngt till benet. Wenstra öfvre ögonlocket sönderkornat, starka blodsprängningar på båda hvitögonen, ett par små men djupa hudsår på venstra kinden, underläppen sönderkrossad ut- och invändigt, på näsan 2:ne hudsår och underliggande ben och brosk brutet och nedtryckt. Kanten af venstra örat söndrig. Några högst obetydliga blånader syntes här och där på kroppen, på högra lillfingret en tagelring, könsdelarne och trakten deromkring smutsade af lerjord. På venstra smalbenet ett nästan omärkligt ärr efter ett bensår.

Inre besiktning
Cellei äfven under hufvudsvålen nästan öfverallt och särdeles omkring såren bloddränkt. Venstra hjessbenet (os bregmat.) i flere rigtningar sprucket och brutet. (fissur & fractur) så att bitar kunde aflåssas. Högra Tinningbenet krossadt så att stycken af benet kunde uttagas. Pannbenet (os frontis) vid bägge pannknölarna (tub.front.) bräckt och på venstra sidan intryckt. Wid bencalottens aftagande, befanns hufudskålen mer än vanligt, ehuru ej abnormt, tunn; hårda hjernhinnan (dur.mat.) ovanligt starkt adhaersut; hjernhinnorna i allmänhet starkt blodfyllda och isynnerhet sui mater infiltrerad med arteriellt blod. I hjernans venstra sidokammare en bläckaktigt svart vätska.

Bröstets Cavitet. Lungorna friska, något mörkfläckiga. Hjertsäcken mycket tunn och innehållande ungefär 1 uns vattenakt. vätska. Wänstra hjertkammaren blodtom, äfvenså den högra, och venstra förmaket. Det högra förmaket innehöll litet blod.

Buk Caviteten. Magen fylld med gröttjock gråaktig massa (chymus) tillika med några större fläskbitar, hvilka luktade bränvin. Slemhinnan af föga ovanligt utseende. Lefren af ljus färg och så mör att fingret med lätthet genomträngde dess textur. Mjelten äfven sladdrig och mör. Stora magkörtelen i starkt congestionstillstånd (blodfylld) isynnerhet i tjocka ändan. I småtarmarne galla och vanlig afsöndring, urinblåsan vattenfylld.
Bro som ofv.
Ax. W:m Stiegler
v. prov. Läkare
Wid Besigtningen och liköppningen närvarande
Carl Oscar Julin S E Lennberg Er. Andersson

4. Intyg
I stöd af närlaggde Besigtnings och liköppningsprotocoll synes tydligen och intygas härmedelst, att den person, hwars lik blifvit besigtigadt och öppnadt å Bro kyrkogård den 3:dje sistl. Julii, ljutit döden omedelbart och ovillkorligt till följd af det våld, som honom blifwit tillfogat å hufvudet, hwilket jag ej blott på aflaggd ed försäkrar, utan äfven med denna edeliga förpliktelse: så sannt mig Gud hjelpe till lif och själ, ytterligare bekräftar.
West Tibble d. 11 Jul. 1840
Ax. W:m Stiegler

... och 2:do
Ett af vice Länsmannen Julin, till uplysningom mordet, med åtskillige personer, den 3 i denna månad hållet förhörsprotocoll af denna lydelse:

Fortsättning till del 2 Vittnesförhören i ny fil

UKF:s Startsida      del 2     del 3    Utförlig artikel av Johnny Ljung    Ämnesområden