| Namnet
Bro - inhugget i en runsten för tusen år sedan hembygd/assursten.htm UKF:s Startsida Runstenar och runinskrifter i Upplands-Bro En "skeppsbro" vid Svitjods södra kust - Namnet Bro i ny belysning
Ursprunget till namnet Bro finner vi på runstenen strax norr om Bro kyrka. Den ovanligt innehållsrika texten berättar att Ginnlög, änka efter vikingahövdingen Assur, lät bygga bro någonstans i området. Från början har stenen säkerligen varit rest i anslutning till bron. Vi vet inte när den murades in i kyrkans vägg. Kanke skedde det redan när kyrkan byggdes på 1100-talet. Det var Rickard Dybeck, vår nationalsångs skapare, som såg till att stenen fick en värdigare placering; den hade legat på sidan med texten delvis under marken. Stenen restes på sin nuvarande plats år 1866 vid den ännu synbara vägen som går ner mot Broån. Troligen har den från början stått där vägen korsar ån, en plats som nu är identifierad. <>Betydelsen av det vikingatida ordet `bro' är emellertid inte densamma som i våra dagar. Ordet betydde anlagd väg, således inte bara en av sig självt uppkommen ridväg. Man byggde bara vägar där det var nödvändigt, exempelvis över sankmarker. Ordet är med andra ord det-samma som vägbank. Passagen över själva vattendraget löste man ofta genom att förstärka bottnen med stenar och grus så att man fick ett stadigt vadställe. Enda stället i Broån där det ligger stenar på bottnen är just där den gamla vägen når fram till vattnet.När runstenen restes var dagens Mälaren en del av havet. I en isländsk text om norska vikingen Olav Haraldson får vi veta att han år 1007 hade seglat in i havsviken vid Södertälje och därefter vikit av mot öster från den vanliga segelleden som gick norrut mot det välkända Draget på gränsen mot Bålsta. Det står i skriften att han då seglade framför Svitjod tills han kom till Stocksunden, som beskrivs som porten till Svitjod. I en annan version av hans färd i våra farvatten får vi veta att det större av sunden för 1000 år sedan hette Skarven precis som idag!. Där blev han instäng under vintern. Vid vårflodens högvatten kunde hans tre skepp då med visst besvär ta sig ut på havet via det mindre sundet - senare benämnt Bakstäket. Man drog båtarna en kort sträcka över det näs, som givit kyrkan och socknen namnet Näs, innan han kom ut på havet som då började vid vår kommuns södra strand. Vi får också veta att det vid vårfloden var det stark fors ut på havet vid Stäket - och att är så alltjämt. Därför behövde en landstigningsplats för att landvägen kunna ta sig till Svitjods huvudorter Sigtuna, Fornsigtuna och Uppsala . Vi fick en "skeppsbro" av samma slag som det några hundra år senare blev i Stockholm. En "skeppsbro" vid Svitjods södra kust - Namnet Bro i ny belysning <> När den nya viadukten över järnvägen fick namnet Ginnlögs bro får det ses som en erinran om Bronamnets historiska bakgrund, trots att det inte handlar om en broförbindelse över ett vattendrag. De flesta runstenar redogör oftast
för släktförhållanden i
trakten. Men vår sten berättar också om vikingar, som
vi måste skydda oss emot.
Man har hävdat att Assur var den som an-svarade för
försvaret av bygden. På
1700-talet kallas han till och med för "landshövding" och
påstods
vara begravd i den stora gravhögen söder om kyrkan.
Högen förstördes delvis i
slutet av 1800-talet. Det är den enda forntida graven i
Upplands-Bro som har
fatt den arkeologiska beteckningen kungshög, eftersom
diametern överstiger Vid Bro kyrka låg tingsplatsen i
många hundra år. Inte
förrän på 1700-talet flyttades den till
gästgivargården i Kungsängen. Bro var
således huvudort redan i Bro hundare, som senare kallades
Bro härad. Bron som
anlades här har gett namn åt kyrka, socken, härad och
Upplands-Bro kommun. Vi
skall lägga märke till att vårt Bro är det enda av
många platser i vårt land
med namnet Bro som har eget postnummer. Jag hoppas att inga
klåfingriga och
historiskt okunniga myndighetspersoner kommer att ändra
på
detta.
Börje Sandén |
Texten här
nedan är första kapitlet i Boken om Bro, som trycktes
år 2001