"KONTRAKT" 
Mellan undertecknad Disponent Johan Unge, Råsunda och Godsägaren Thure Thubin, Skelsta gård, Håtuna, har denna dag följande avtal träffats: 
     1:o) Jag Thubin giver Disponent Unge ensamrätt till inmutningar, utmålsläggning och bearbetning av grafitfyndigheterna å min egendom Skelsta (med den rätt jag därtill äger), ehuru fyndigheterna ligga på kortare avstånd från mina boningshus, uthus, trädgårdstäppor m.m. än i Gruvstadgan tillåtna. 
     2:o) Jag Unge betalar till Thubin för ovannämnda rätt en summa av kronor Tiotusen (10.000), som erlägges i terminer med första inbetalning (1.000) Ettusen kronor den 1 juni 1925 och Ettusen (1.000) kronor den 1 oktober 1925, Ettusen (1.000) 1 april 1926 och 2.000) Tvåtusen kronor 1 oktober 1926 och resterande Femtusen (5.000) 1 oktober 1927. 
     3:o) I arrende för jordägareandelen betalar jag, Unge till Thubin Fem kronor femtio öre (5:50) per ton anrikad grafitmalm och skall betalningen per ton utgå för all anrikad malm som erhålles från egendomen. Betalningen erlägges kvartalsvis januari - april - juni - oktober. Skulle anrikningsverket förläggas vid gården betalas 3:- kronor per ton bruten och skrädd grafitmalm. 
     4:o) Minimibrytningen per år med början 1925 skall utgöra 150, Etthundra femtio ton anrikad grafitmalm eller ersättes Thubin med motsvarande ton royalty. 
     5:o) Thubin eller hans rättsinnehavare äger ensamrätt till framforsling av den brutna grafitmalmen till anrikningsverket vid Svarvareholmen och betalas och betalas för transporten av den brutna grafitmalmen (4:50) Fyra kr. och femtio öre per ton så länge den sker med häst eller bil och är Thubin skyldig framforsla malmen till anrikningsverket i de kvaliteter och tider, som erfordras samt att själv underhålla vägen från gruvan till anrikningsverket. Skulle anrikningsverket anläggas å annan plats betalas för transporten i proportion därtill. 
     6:o) Thubin äger rätt att tillgodogöra sig avfallet större än 10 mm. om han så önskar. Avfallet från verket mindre än tio mm. tillfaller Unge. 
     7:o) Detta kontrakt får av Unge överlåtas utan Thubins hörande. 
     8:o) Skulle ovanstående §§ av Unge ej uppfyllas varder detta kontrakt förverkat och Unge fri från betalningsskyldighet till Thubin. 
     9:o) Eventuell tolkning av detta kontrakts lydelse avgöres genom skiljedom. 
    10:o) Skulle egendomen försäljas förbinder sig Thubin att först tillbjuda densamma till Unge. 
    11:o) Angående markskada hänvisas till gruvstadgan. 

 Av detta kontrakt äro tvenne lika lydande exemplar upprättade, och utväxlade och förklara vi oss härmed nöjda. 

Stockholm den 14 juni 1924. 
Johan Unge Thure Thubin 
Sigrid Thubin 

Egenhändiga namnunderteckningar bevittna: 
John Bylund         Carl August Jönsson 

 Rätt avskrivet betyga: 
A. C. Bengtson     Carl August Jönsson

    § 4. 
    Då intet hinder förelåg, erhöll sökanden de begärda utmålen, vilka uppstakades som följer: (Se hithörande designationer). Från en röslagd punkt Y belägen vid västra kanten av vägen mellan Skälsta och Råby samt sextiosju (67) meter i nordvästlig riktning från den södra av tvenne, där invid västra sidan av samma väg och omkring etthundrafemtio (150) meter i sydostlig riktning från Skälsta gård upptagna skärpningar uppgicks en baslinje i sydostlig riktning av tvåhundrafyrtio (240) meters längd till punkten X, som inföll på inägomark fyra (4) meter öster om nämnda väg och utmärktes med ett röse försett med visarestenar, visande dels baslinjen dels vinkelrätt däremot åt ömse håll. Baslinjen XY förlängdes därefter tvåhundrafyrtio (240) meter i nordvästlig riktning från punkten Y till punkten Z, som inföll i Skälsta säteris park nordväst om boningshusen och 1,5 meter väster om vägen mellan Skälsta och Kolsta. Punkten Z utmärktes medelst ett i marken neddrivet en tums järnrör. Från punkterna X,Y och Z uppgingos vinkelrätt mot baslinjen och dess förlängning räta linjer XD, YA och ZF, vardera av sjuttiofem (75) meters längd, mot väster till punkterna D, A och F, samt mot öster räta linier XC, YB och ZE vardera av nittio (90) meters längd, till punkterna C, B och E. (Se hithörande designationer) Vid punktern A, B, C, D och E, vilka samtliga inföllo på åkermark, samt vid punkten F, som inföll i Skälsta gårds trädgård, neddrevs var sitt en tums järnrör i marken. En meter väster om punkten A i en där i tvärliniens fortsättning befintlig större jordfast sten inslogs ett borrhål med däri indriven järndubb. Tjugoen och sju tiondels meter väster om punkten B och på tvärlinien BY uppsattes ett röse i diket på norra sidan av vägen mellan Skälsta och Håtuna kyrka, Fyrtio (40) meter väster om punkten C och på tvärlinien CX lades ett röse på stenig och trädbevuxen inrösningsjord. Likaledes uppsattes ett röse fjorton meter väster om punkten D på förlängningen av tvärlinien XD på T. E. Erssons mark invid gärdesgården mot godsägaren Thubins hage. Slutligen lades ett röse på tvärlinien EZ tretton (13) meter väster om punkten E i ett dike vid kanten av parken. Och utgöra de sålunda utstakade och på marken utmärkta rektangelformiga figurerna ABCD och ABEF, vardera av tvåhundrafyrtio (240) meters längd och etthundrasextiofem (165) meters bredd, de denna dag lagda utmålen för Skälstagruvan n:o 1 resp. Skälstagruvan n:o 2 (Se designationerna).
     

    Designationer till utmålsprotokoll av 9/10 1924 gör Skälsatgruvorna N:ris 1 och 2 i Håtuna socken av Uppsala län (skala 1/2000 - ej här)