Till UKF:s Första sida Till Grafitgruvan Till Ämnesområden
Med anledning härav, och sedan kungörelse om förrättnings påbörjande denna dag med mötesplats vid Skälsta gård kl 11 före middagen blivit söndagen den 24 sistlidne augusti uppläst i Håtuna sockens kyrka samt vederbörliga kallelser utfärdats, inställde sig undertecknad ovansagda dag på mötesplatsen för att på grund av den 16 september 1924 av Kungl. Kommerskollegium lämnat förordnande verkställa den begärda förrättningen, vid vilken som gode män biträdde godsägaren Joh. Hedin, Råby och hemmansägaren Ludv. Carlsson, Kolsta. Infunnit sig hade dessutom utmålssökanden biträdd av bergsingeniören Konrad Eriksson samt i egenskap av jordägare godsägaren Ture Thubin och hemmansägaren Tenn Erik Ersson.
§ 1.
Kungörelsehandlingarna upplästes ävensom förrättningsmannens
förordnande. Jäv anfördes icke mot förrättningsmannen
eller godemännen och ej heller förekom annan invändning
mot förrättningens företagande eller fortgång.
§ 2.
Sökande överlämnade mutsedlarna n:ris 133 och 134 år
1924
På tillfrågan förklarades godsägare Thubin det
han medgåve utmåls tilldelande och hänvisade till det
mellan honom, hans hustru och utmålssökanden beträffande
de av förrättningen berörda fyndigheterna den 14 juni detta
år träffade avtal, vilket i avskrift den 30/6 1924 till Bergmästare-Ämbetet
i Östra distriktet i och för mutsedlarnes beviljande ingivits
och vilka skulle i detta protokoll intagas, så lydande:
"KONTRAKT"
Mellan undertecknad Disponent Johan Unge, Råsunda och Godsägaren Thure Thubin, Skelsta gård, Håtuna, har denna dag följande avtal träffats: 1:o) Jag Thubin giver Disponent Unge ensamrätt till inmutningar, utmålsläggning och bearbetning av grafitfyndigheterna å min egendom Skelsta (med den rätt jag därtill äger), ehuru fyndigheterna ligga på kortare avstånd från mina boningshus, uthus, trädgårdstäppor m.m. än i Gruvstadgan tillåtna. 2:o) Jag Unge betalar till Thubin för ovannämnda rätt en summa av kronor Tiotusen (10.000), som erlägges i terminer med första inbetalning (1.000) Ettusen kronor den 1 juni 1925 och Ettusen (1.000) kronor den 1 oktober 1925, Ettusen (1.000) 1 april 1926 och 2.000) Tvåtusen kronor 1 oktober 1926 och resterande Femtusen (5.000) 1 oktober 1927. 3:o) I arrende för jordägareandelen betalar jag, Unge till Thubin Fem kronor femtio öre (5:50) per ton anrikad grafitmalm och skall betalningen per ton utgå för all anrikad malm som erhålles från egendomen. Betalningen erlägges kvartalsvis januari - april - juni - oktober. Skulle anrikningsverket förläggas vid gården betalas 3:- kronor per ton bruten och skrädd grafitmalm. 4:o) Minimibrytningen per år med början 1925 skall utgöra 150, Etthundra femtio ton anrikad grafitmalm eller ersättes Thubin med motsvarande ton royalty. 5:o) Thubin eller hans rättsinnehavare äger ensamrätt till framforsling av den brutna grafitmalmen till anrikningsverket vid Svarvareholmen och betalas och betalas för transporten av den brutna grafitmalmen (4:50) Fyra kr. och femtio öre per ton så länge den sker med häst eller bil och är Thubin skyldig framforsla malmen till anrikningsverket i de kvaliteter och tider, som erfordras samt att själv underhålla vägen från gruvan till anrikningsverket. Skulle anrikningsverket anläggas å annan plats betalas för transporten i proportion därtill. 6:o) Thubin äger rätt att tillgodogöra sig avfallet större än 10 mm. om han så önskar. Avfallet från verket mindre än tio mm. tillfaller Unge. 7:o) Detta kontrakt får av Unge överlåtas utan Thubins hörande. 8:o) Skulle ovanstående §§ av Unge ej uppfyllas varder detta kontrakt förverkat och Unge fri från betalningsskyldighet till Thubin. 9:o) Eventuell tolkning av detta kontrakts lydelse avgöres genom skiljedom. 10:o) Skulle egendomen försäljas förbinder sig Thubin att först tillbjuda densamma till Unge. 11:o) Angående markskada hänvisas till gruvstadgan. Av detta kontrakt äro tvenne lika lydande exemplar upprättade, och utväxlade och förklara vi oss härmed nöjda. Stockholm den 14 juni 1924.
Egenhändiga namnunderteckningar bevittna:
Rätt avskrivet betyga:
|
Bevittna:
S. Gunnarsson Thure Thubin
§ 3.
Vid företagen granskning av mutsedlarna samt av inmutningspunkternas
lägen på marken befanns,
a t t mutsedeln för Skälsta gruvan
n:o 1 blivit under n:o 133 utfärdad för sökande den 26 juni
1924 å en sönad grafitfyndighet och att densamma enligt därå
befintlig anteckning blivit söndagen den 29 i samma månad uppläst
i Håtuna sockens kyrka samt att inmutningspunkten var belägen
på Skälsta säteris inägomark fem meter i väster
från en mindre väg, som går mellan Skälsta och Råby,
samt tio meter i norr från ett upplagt stenröse, samt
a t t mutsedeln för Skälstagruvan
n:o 2 blivit under n:o 134 utfärdad för sökanden den 26
juni 1924 å en sönad grafitfyndighet och att densamma enligt
därå befintlig anteckning blivit söndagen den 29 i samma
månad uppläst i Håtuna socken kyrka samt att inmutningspunkten
var belägen på Skälsta säteris inägomark trettio
meter i öster från ett boningshus och femton meter i söder
från ett upplagt stenröse.
Inom det inmutade området för Skälstagruvan n:o 1 anstod i en där upptagen omkring 10 meter lång och 3 meter djup skärpning tämligen rik fyndighet av fjällig grafit förekommande med en mäktighet av c:a 2,5 meter tillsammans med något magnetkis och svavelkis jämte bollar av pegmatit i ådergneis.
Inom det inmutade området för Skälstagruvan n:o 2 iakttogs
likaledes blottad fyndighet av grafit dock av mer mager beskaffenhet uppträdande
i gneis.
Då intet hinder förelåg, erhöll sökanden de begärda utmålen, vilka uppstakades som följer: (Se hithörande designationer). Från en röslagd punkt Y belägen vid västra kanten av vägen mellan Skälsta och Råby samt sextiosju (67) meter i nordvästlig riktning från den södra av tvenne, där invid västra sidan av samma väg och omkring etthundrafemtio (150) meter i sydostlig riktning från Skälsta gård upptagna skärpningar uppgicks en baslinje i sydostlig riktning av tvåhundrafyrtio (240) meters längd till punkten X, som inföll på inägomark fyra (4) meter öster om nämnda väg och utmärktes med ett röse försett med visarestenar, visande dels baslinjen dels vinkelrätt däremot åt ömse håll. Baslinjen XY förlängdes därefter tvåhundrafyrtio (240) meter i nordvästlig riktning från punkten Y till punkten Z, som inföll i Skälsta säteris park nordväst om boningshusen och 1,5 meter väster om vägen mellan Skälsta och Kolsta. Punkten Z utmärktes medelst ett i marken neddrivet en tums järnrör. Från punkterna X,Y och Z uppgingos vinkelrätt mot baslinjen och dess förlängning räta linjer XD, YA och ZF, vardera av sjuttiofem (75) meters längd, mot väster till punkterna D, A och F, samt mot öster räta linier XC, YB och ZE vardera av nittio (90) meters längd, till punkterna C, B och E. (Se hithörande designationer) Vid punktern A, B, C, D och E, vilka samtliga inföllo på åkermark, samt vid punkten F, som inföll i Skälsta gårds trädgård, neddrevs var sitt en tums järnrör i marken. En meter väster om punkten A i en där i tvärliniens fortsättning befintlig större jordfast sten inslogs ett borrhål med däri indriven järndubb. Tjugoen och sju tiondels meter väster om punkten B och på tvärlinien BY uppsattes ett röse i diket på norra sidan av vägen mellan Skälsta och Håtuna kyrka, Fyrtio (40) meter väster om punkten C och på tvärlinien CX lades ett röse på stenig och trädbevuxen inrösningsjord. Likaledes uppsattes ett röse fjorton meter väster om punkten D på förlängningen av tvärlinien XD på T. E. Erssons mark invid gärdesgården mot godsägaren Thubins hage. Slutligen lades ett röse på tvärlinien EZ tretton (13) meter väster om punkten E i ett dike vid kanten av parken. Och utgöra de sålunda utstakade och på marken utmärkta rektangelformiga figurerna ABCD och ABEF, vardera av tvåhundrafyrtio (240) meters längd och etthundrasextiofem (165) meters bredd, de denna dag lagda utmålen för Skälstagruvan n:o 1 resp. Skälstagruvan n:o 2 (Se designationerna). |
![]() Designationer till utmålsprotokoll av 9/10 1924 gör Skälsatgruvorna N:ris 1 och 2 i Håtuna socken av Uppsala län (skala 1/2000 - ej här) |
§ 6.
Ersättning för skada och intrång av det hittills bedrivna
försöksarbetet samt av utmålens uppstakande begärdes
icke.
För gruvdriftens behov nödig mark
till en areal av Tvåtusentrehundratjugosex (2326) kvadratmeter med
belägenhet och dimensioner enligt disignationen uppläts av godsägaren
Thubin inom utmålet för Skälstagruvan n:o 1 mot pris, som
mellan honom och sökande enskilt överenskoms.
§ 7.
Då intet mera var att till protokollet anföra, avslöts
förrättningen med följande besvärshänvisning:
Dem med förrättningen missnöjde
äger att i frågor rörande utmålens storlek och sträckning
ävensom om fyndigheten varit föremål för inmutning
eller ej anföra besvär hos Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium
före klockan 12 å trettionde dagen från delfåendet
av besluten men i övriga till förrättningen hörande
frågor instämma sin talan till domstolen vid påföljd
att eljest hava sin rätt till talan förlorat.
År och dag som ovan
På Bergmästare-Ämbetets vägnar
e.f. Erik G. Svanberg.
Bilaga: ( i form av karta)
Designationer till utmålsprotokoll av 9/10 1924 för Skälstagruvorna
N:ris 1 och 2 i Håtuna socken av Uppsala län.
Skala 1/2000