|
Tolkningen av
sockennamnet Näs.
/subjects/naastolkning.htm
UKF:s Startsida
Ämnesområden
Tolkningen av sockennamnet
Näs.
Uppföljning från
förra nyhetsbrevet
Artikeln i förra numret
syftade i första hand till att förklara utvecklingen av
namnet från Näs via Stockholms-Näs till
Kungsängen. Jag förde också in
frågeställningen näs kontra ed.
Två ord som lätt blandas ihop.
Vid
tolkningen av ordet/namnet näs måste man ta
hänsyn - dels till att ordet har två olika
betydelser i vår tid - dels till att ordet använts under
mycket lång tid – dels om man kan finna vilken av de två
betydelserna som var bruklig när namnet tillkom.
Det finns ett svar på
frågan när sockennamnet första gången finns i
skrift. De två äldsta sockennamnen i den här delen
av Mälarområdet är Näs och Bro i Upplands-Bro. De
finns bägge med i Vårfrubergaklostrets jordebok
på 1100-talet. Av övriga 13 socknar i Mälardelen av
Attundaland, dvs häraderna Bro, Färingsö och Sollentuna
är 6 från 1200-talet och 7 från 1300-talet. (att Bro
finns uppskrivet som församling redan på 1100-talet torde
bekräfta sambandet med Assurstenens brobygge)
Sedan är frågan vilken typ
av näs det kan vara frågan om.
Det
är här som uppslagsböcker och ordböcker svävar
på målet. Alla jag sett nämner bägge typerna
bakom siffrorna 1) eller 2), ibland den första betydelsen näs
= halvö/udde, ibland näs = landremsa mellan två
större landområden
Svenska Akademiens ordbok (aktuellt
avsnitt senaste reviderat 1948!) nämner åren:
näs 1612, näss 1578,
nääss 1538. Intressant är att SAOB från
1948 har ordningen
1) halvö, 2) landtunga mellan
landområden.
Nationalencyklopedins
särskilda ordbok (tre
band 1996) använder
definitionen “landremsa som förbinder två landmassor”
“Betydelsenyans: ibl. även halvö.”
Nusvensk ordbok (1915-1972!!)
sätter “udde” som nummer 2
Det verkar som om man numera särskilt
framhåller definitionen landremsa.
Men det viktiga är ju vad
ordet hade för betydelse på 1100-talet när namnet
myntades.
Det
bör vid den tidpunkten ha funnits ett markant näs av det ena
eller andra slaget någonstans i Kungs-ängenområdet som
fångat resandes uppmärksamhet. Vi har att välja mellan
halvön Lennartsnäs och landremsan mellan Kungsängen och
Stäketön.
Eller har det kanske funnits ett
tredje näs. Herman Svenngård konstaterade en
gång i sina skrifter att Lennartsnäshalvön, som en
gång varit en ö, så småningom växte ihop
med fastlandet på grund av landhöjningen och att det
då i ett visst läge uppstått ett näs norrut.
När vattenlinjen gick 15 m högre än nu fanns ett
näs. Men på 1100-talet, när vattennivån bara var 5 m högre, var
detta näs hela 2,5
km brett och kan inte ha uppfattats som ett
näs.
Men det finns en gammal text som
jag tycker är avgörande för hur man tolkade ordet
näs på 11 -1200-talen:
I den isländska sagan om Olav
Haraldsson (senare kallad ”den helige”) används ordet
näs i betydelsen landremsa två gånger. Det är
när Olav med sina skepp skall försöka ta sig förbi
Olov Svenske (i Sverige benämnd Skötkonung) som
behärskar det som i texten kallas Stocksund. Han väljer i
stället att gå på andra sidan ön där sundet
är avstängt av en lågt liggande landtunga, Agnefit. Det
är nu Gud ingriper och låter ett under ske. Efter att Olav
fallit på knä och bett till Gud låter han hissa seglen
och sätter full fart mot den smala landremsan och
“då tilldrog sig
på ett underbart sätt, att näset sprack
sönder framför Olav Haraldsson och han seglade med tre skepp
igenom näset och ut till havs.”
Det citerade avsnittet har jag
hämtat ur en
översättning publicerad i Historisk Tidskrift 1893.
När jag tittar i den ordagranna isländska stavning står
det ‘neset’ på bägge ställena. Jag kan inte
isländska men det är många ord som är desamma i
svenskan och det är ingen svårighet att hitta den ovan
återgivna meningen.
Det är förresten
också i den texten det står att händelsen ägde
rum vid Skarvens utlopp, således vid det vi nu kallar Ryssgraven.
Texten, som är Snorre Sturlassons ursprungliga version av sagan,
används praktiskt taget aldrig. “Lokalpatriotiska
stockholmsforskare” väljer Snorres senare version, vilken han
förkortade avsevärt för att ”den stora” sagan skulle
få rum i det berömda samlingsverket Heimskringla, i vilken
inte heller platsen Skarven finns med. Som “lokalpatriotisk
Upplands-Broforskare” väljer jag den text som berättar om
vår bygd.
Med de argument jag ovan
anfört vill jag mena att vårt sockennamn Näs har
uppkommit efter det näs som Olav den helige på något
sätt forcerade, när han år 1008 tog sig ut på
havet, dvs nuvarande Mälaren. Här finns inte utrymme för
mer. Men på UKF:s hemsida finns ovanstående artikel med ett
antal tillägg, bl.a. vad 1600-talets riksantikvarie Aschaneus har
att säga om vårt Näs och dess ”Näsboar.” Han var
ju uppväxt i Håtuna och har berättat mycket om
vår bygd. Du kan också läsa hela det aktuella
avsnittet ur den äldre Olovssagan liksom artikeln om ”Olav den
Heliges seglats i Mälaren för 1000 år sedan”. Du kan
också komma till det nu annonserade föredraget den 7 sept.
Några tillägg från artiklar i Nyhetsbreven 2005:1 och
2005:2
Näs - Stockholms-Näs -
Kungsängen När den första
hembygdsboken skrevs i början av 1800-talet hette socknen
Näs. När den andra hembygdsboken kom ut 1925 kallades den
Stockholms-Näs (Kungl. brev 1885-04-17). Vid tredje
hembygdsbokens tillkomst var namnet Kungsängen (Kung.
brev 1967-03-03).
Det var järnvägsbolaget som hittade på namnet
Kungsängen för den station man anlade i Stockholms-Näs.
Nuvarande idrottsplatsen hade sedan slutet av 1500-talet varit en
“kungsäng” eller Kungl.Maj:ts äng, som det står i
jordeboken. På kartan från
1755 i hembygdsboken (1984) står det ”Kungsängen,
Korsängen kallad”.
På 1800-talet blev det i vår del
av Mälardalen nödvändigt att skilja tre socknar med
namnet Näs från varandra, så det blev
Enköpings-Näs, Uppsala-Näs och Stockholms-Näs. Men
var ligger näset i Kungsängen? Det är den
landförbindelse som i dag kallas Ryssgraven.
Skillnaden mellan "näs"
och "ed"
Men nu finns det också någonting som kallas “ed”. På
en karta ser de likadana ut. Skillnaden i betydelse är intressant
att reda ut. Det är fråga om ett näs om det skapar en
landväg mellan exempelvis fastland och en ö, som vid
Ryssgraven. Om det främst nyttjas som en transport väg mellan
två vatten, såsom mellan Edsviken och Sigtunafjärden,
är det ett ed.
Hur Näs beskrivs av Aschaneus i första hälften
av 1600-talet.
Ur Aschaneus Herr Mårten i
Borgby av Göran Strömbeck. sid 751
1. Anteckningar från resor i Upplandsbygderna. I. Utdrag ur
handskriften F b 12.
"(s. 80) Om Näs (i Bro hd).
-Nääs kyrkia säges vara målad av två kvinne
personer, pigor.
Nääs är "Nämdt" som thet är, ty thet är
itt Nääs eller landzudde med bynapmn Nääs prope
(lat. prope = nära vid) Steek. Theras binampn är
Nääsbo tövar ther av att then resande landsman ther
töva måste framför Almerstäk och sund. Thet
är ock them till försmädan vänt så:
Nääsbo töffuan, men thet farer sig etc.
Steke är en befluten öö. Först själva slottet,
ther vindbroo haver varit på både sidor. Therföre fara
sjöresande på stenkistorna ofta illa i leden uti Stekes
sund. Sedan Lille Steke, ther som fordom vindebro varit haver, med en
värn som än synes, then är vid Nääslandet. I
både Steeke är mäkta fiskeri. "
Obs. Lägg märke till att Aschaneus tolkning bygger på
betydelsen landsudde. På hans tid kände man ännu till
innehållet i Snorres stora saga om Olav den helige.
Aschaneus var formellt sett vår första riksantikvarie
på 1600-talet och har lämnat efter sig värdefulla
beskrivningar av Upplands-Bro.
Läs 1630 års
antikvarie-institution
|