Rösaring - kommentarer
(rosa-kom.htm)

Föregående skärmsida: webbläsarens EGEN knapp
UKF:s startsida    Fruktbarhetsdyrkan    Mer om fruktbarhetsdyrkan
Ämnesområden     Rapporter

reserv  
Danslekar i labyrinten - Trojeborgen - vid Rösaring
"I låssa lägger man märke till en ofantlig höjd, som reser sig i skogen,  och som kallas Rösaring, därför att man i gamla tider prydde denna kulle med promenadvägar samt i ring lagda stenar, där ungdomen ända till idag plägade komma samman och leka om sommaren."

Ur Salvius bok från 1741
"Lossa socken ... Röra backe uti denna socken på Sanda ägor är en stor höjd, från vilken i klart väder kan ses 3. till 4. Mil väster och öster ut. Där ses Rösaring, ett ställe som är omringat av stenar, där ungdomen fordom om sommartiden hållit sin lek."

Erhöll 1757 direktörs tidel och assors rang "för sina märkliga förtjänster om svenska bokhandelns upphjälpande." 
Han utgav en för sin tid mycket betydande tidskrift litterär Lärda Tidningar
 

Trojeborgen omnämnd 1717 i en avhandling (Uppsala univ.) om Fjärdhundra av kyrkoherdesonen Johannes Arenius från Bro
 
 
 

Lars Salvius, 1706-1773, Beskrifning över Sveriget, Första Tomen om Uppland.

"De jordbrukande människornas syn på tillvaron och deras förhållande till varandra kan, indirekt,  utläsas ur deras gravar och ur allehanda spår efter rituella kulrthandlingar och offernedläggelser. Livet, döden och universun är lika viktiga som mat för att förstå äldre säväl som mera sentida jordbrukssamhällen. Allt detta var en och samma sak för de tidiga jordbrukande människorna. Detta är manifesterat i till exempel bronsålderns hällristningar". 

Fruktbarheten, en naturlig följd av jordbrukets dagliga problem
- livet måste helea tiden återskapas
- jordbrukande människors central tankar var återskapandet

- förutsättning härför var mötet mellan det kvinnliga och manliga. Sexualiten blev en ritual.
- hällristningar visar sex mellan kvinnor och män

Skriftlösa samhällen
- berättelser och handlingar var en sammanhållande kraft
- minnet och tänkesättes låses fast vid föremål och handlingar

- i rituella ceremonier tog sig berättelserna konkret form
 

Stig Welinder: Jordbrukets första femtusen år. Det svenska jordbrukets hitoria, del 1. sid 46-47. Jordbrukets arkeologiska källmaterial.
   
.