Granhammarsmannen
- dokumentationen i Fornvännen 1959 hembygd/granham3.htm UKF:s Startsida
Lindströms artikel
Antropologisk analys
Zusammenfassung
I VÄSTRA RYDS SOCKEN, UPPLAND Av Andreas Odelberg och Nils-Gustaf Gejvall Under sommaren 1953 påträffades vid täckdikning på ca 1 m djup på ett gärde ca 700 m NO om huvudbyggnaden på gården Granhammar i Västra Ryd socken, Uppland, diverse skelettrester av människa. En undersökning av fyndplatsen utfördes under juni
1953 av
1:e antikvarien Wilhelm Holmqvist.(1) Det visade sig vid
undersökningen,
att markytan vid fyndplatsen låg ungefär i höjd med
Mälarens
nuvarande medelvattensnivå. Fyndplatsen ligger 300 ni V om en
liten
sjö, som står i nära förbindelse med Skarven, en
vik
av Mälaren. Vid ett första besök på platsen kunde
Holmqvist konstatera att diverse skelettrester stucko fram i det
grävda
dikets kanter under grundvattennivån och voro täckta av
orörd
blålera. Vid den fortsatta undersökningen, som i hög
grad
försvårades genom det överallt framträngande
grundvattnet,
visade sig, att täckdiket skurit igenom en central del av det
fyndförande
området, varigenom rubbningar av skelettresternas ursprungliga
lägen
uppstått. Men oavsett detta kunde det konstateras, att även
inom de helt intakta områdena på ömse sidor om
schaktet
rådde en högst betydande oordning hos fyndmassan.
Sålunda
lågo skelettresterna mycket starkt spridda och utan naturlig
kontakt
med varandra; nyckelbenen lågo t. ex. icke mindre än 80 cm
ifrån
varandra och bäckenparti samt nedre extremiteter så när
som på några fotben saknades alldeles och kunde trots
ihärdigt
sökande inom ett utvidgat område ej påträffas.
Beträffande
skelettdelarna kommer antikvarien N. G. Gejvall att lämna en
redogörelse
här nedan.
Ifråga om övriga fynd kan nämnas, att två bearbetade flintstycken, ett stycke svavelkis samt ett spjälkat fårben, möjligen en pryl, lågo nära intill skelettresterna; av dessa föremål låg ett flintstycke på schaktets botten, möjligen i sekundärt läge, medan de övriga lågo i orubbat läge. Ca 30 cm S om bensamlingen låg ett mejselliknande föremål och något längre bort ett bryne. Omkring 30 cm Ö om bensamlingen låg ett käppliknande föremål av trä samt en benpryl och 60 cm NO om benresterna lås en starkt begränsad samling blåmusslor helt inlagrade i leran. Vid frampreparerandet av musselsamlingen påträffades nära intill denna en svart och mörkbrun substans utan iakttagbar form men tydligt framträdande i leran. Den hade närmast sotliknande karaktär, men innehöll även några fastare partiklar. En undersökning av denna massa, utförd av bergsingenjör Carlsson pä Metallografiska institutet, visade att den innehöll järn men även koppar och mangan. I lerklumpar, som tagits upp ur fyndlagret, hittades som lösfynd en pryl av älghorn samt en bronssyl instucken i ett trästycke. En serie pollenprover togs från fyndplatsen. En
undersökning
av dessa, utförd av assistent Carl Larsson vid Sveriges Geologiska
Undersökning, har visat att »,fyndet ligger omedelbart under
den nivå, som kännetecknas av grankurvans kraftiga
uppgång
från ett par procent till 15-20 procent. Denna nivå har
daterats
till omkring år 1000 f. Kr. Då skelettet synes hava legat
endast
10 à15 cm under 1000-tal-nivån och i en lera, vars
tillväxt
varit "ganska snabb, kan man med stor sannolikhet antaga, att skelettet
härstammar från den äldre delen av
bronsåldern.»
|
Vi skola nu
lämna en kort beskrivning av
föremålen.
Ett mejselformat beslag av brons med isittande rest av träskaft, fig. 1 b. Detta har i sin nedre del, där det varit instucket i holken, genom metallens och det vattenhaltiga slammets inverkan blivit petrifierat. En likartad process har orsakat, att på metallbeslaget ett ca millimetertjockt lager har avskiljt sig och till större delen bortfallit och likaledes har övre delen av metallbeslagets holk bortfallit eller förstörts, så att det kvarsittande petrifierade träskaftet blottats. Metallbeslaget har varit omgivet av ytterligare ett millimetertjockt lager eller en vittringsskorpa, av vilken rester föllo bort vid upptagandet. Det förefaller som om beslaget på utsidan haft ett mångkantigt, möjligen sexsidigt tvärsnitt. Att
|
![]() Fig. 1 a-b. Mejselformigt beslag. 3/5.
|
Att döma
av spåren på det isittande
träskaftet torde bronsbeslaget ha haft en ursprunglig längd
av
ca 6 cm och den inre diametern vid holkmynningen torde ha utgjort 1,4
cm.
Den mejselformade spet-sens nuvarande bredd utgör 9 mm. Den i
holken
kvarsittande, delvis dolda skaftdelen torde ha en längd av ca 3,5
cm. Resten av det avbrutna träskaftet har en nuvarande längd
av 12,6 cm och en största diameter vid överdelen av 1,6 cm.
Denna
överdel synes ha blivit snett avskuren eller avhuggen med ett
skarpt
instrument. Den nedre, något smalare avbrutna delen nära
holkmynningen
har en diameter av 1,2 cm. Skaftet synes icke vara bearbetat med
någon
större omsorg. Träskaftet, som blivit undersökt av
professor
Torsten Lagerberg, har visat sig vara förfärdigat av bentry
(Lonicera
xylosteum), en buskliknande växt, vars vita finporiga ved är
utomordentligt hård och seg. Det bör nämnas, att
skaftet
var oskadat vid påträffandet, som framgår av fig. 1 a,
men blev avbrutet vid upptagandet. Jag är benägen att tolka
föremålet
hellre som doppsko med tillhörande stav eller spjutskaft än
som
en mejsel, främst på grund av det långa
träskaftet.
Statens historiska museum har tidigare ett gravfynd från
Skåne,
daterat till äldre bronsålder, vari ingår ett
mejselliknande
brons-föremål, som tolkats som en doppsko. Likaså
finnas
danska fynd från äldre bronsålder med likartade
föremål,
såväl spetsiga som mejselformade, vilka anses vara doppskor
.(2)
|
Sju
träfragment tillhörande ett käppliknande
föremål, fig. 2, av allt att döma med ett omböjt,
kryckliknande handtag. Detta har ett ovalt tvärsnitt med en
största
diameter av ca 2 cm och en tjocklek av 1,7 cm. Handtagets eller
skaftets
avslutande ände bär spår efter hugg och kanterna
äro
nötta; den ände, som varit fortsättning av käppen,
uppvisar dels ett avskuret parti, dels brottyta efter brytning, de
övriga
delarna av käppen äro avsevärt smalare med ett rundovalt
tvärsnitt och en största tjocklek av
|
Ett sylliknande föremål av brons,
fig. 6, litet,
instucket i änden på ett delvis bearbetat trästycke;
bronsspetsen
är trind och avsmalnar så småningom mot spetsen;
sannolikt
har den del av sylen, som sitter inbäddad i trästycket formen
av en tånge; sylens största tjocklek är 3 mm och dess
fria
del har en längd av 1,5 cm; träskaftet avsmalnar nedåt
mot spetsen och överdelen har blivit avbruten; trästycket har
ett ovalt tvärsnitt, längden är 5,2 cm, bredden 1,2 cm,
tjockleken 0,9 cm; föremålets totala längd är 6,7
cm; träet härrör enligt Lagerberg från en
Salix-art,
sannolikt sälg. Trästycket med sylen har samma tvärsnitt
och utseende som käppen fig. 2 och man skulle vara frestad att
tro,
att de hört tillsammans och att sålunda bronsspetsen varit
fästad
i käppens ände. Om detta varit fallet, så har
emellertid
träfrag-mentet med den isittande bronsspetsen redan i gammal tid
blivit
avbruten från käppen, ty käppen påträffades
in situ, medan fragmentet med bronsspetsen hittades sekundärt i en
vid täckdikningen uppkastad lerklump.
3) Benbestämningarna äro gjorda av antikvarien N. G.
Gejvall
|
Ett bryne av sandsten, fig. 7, bestående
av en skiva
av oregelbunden form med slipyta på ena sidan och på en
smalsida,
grå färg. Längd 9,8 cm, bredd 6,1 cm, tjocklek 1,8 cm.
Ett oregelbundet format stycke av pyrit eller svavelkis med de
flesta
kanter tämligen avrundade, fig. 9; stycket har otvivel-aktigt
gjort
tjänst som elddon; gråvit färg; storlek 4,1 x 3,8 x 3,2
cm.
Ett oregelbundet format flintstycke av grå ojämnt färgad flinta, med släta avslagytor på flera sidor samt med starkt nötta kanter, fig. 8; flintstycket utgör sannolikt en eldslagningssten möjligen avslagen av en knacksten; alla kanter äro avnötta. Storlek 5,2 x 4,2 x 2,1 cm. En skärva synbarligen av svartbrun kristianstadsflinta
med små
gråvita fläckar, fig. 10; skärvan har ett trekantigt
tvärsnitt
och kanterna förefalla att vara retuscherade och äro relativt
nötta; troligen har skärvan tjänstgjort som något
slags skrapa. Storlek 5,8 x 3,7 x 2,3 cm.
|
5 träspjälor av barrträd, synbarligen bearbetade, av varierande längd och tjocklek, med mer eller mindre ovalt tvärsnitt; bitarnas resp. längd 2,5 cm, 10,5 cm, 11,5 cm, 11,7 cm och 15,7 cm. En bit av en stör av barrträd med tillspetsad ände, rundat, oregelbundet tvärsnitt. Längd ca 18 cm, diameter 2,5 cm. Ett obearbetat trästycke av barrträd, längd ca 24 cm, fig. 11. | ![]() |
De här ovan beskrivna föremålen äro av
ett betydande
intresse. Som framgår av Gejvalls undersökningar torde
skelettresterna
ha tillhört en man och på grund av skadorna framförallt
på kraniet men även på vissa andra skelettdelar torde
man få draga den slutsatsen, att han blivit dödad på
ett
våldsamt sätt och synbarligen lemlästad.
Föremålens
läge i terrängen ger en antydan om att vid den tidpunkt under
äldre bronsåldern, då mannen dödades, fyndplatsen
stod under vatten till ett djup av 12-15 m och utgjorde en vik av
dåvarande
Mälaren. Det finnes ingenting som talar emot, att mannen varit en
fiskare, som kanske dödats av en konkurrent. Han har burit
på
sig en del enkla verktyg såsom prylar av ben, ett bryne, en
flintskrapa,
ett elddon, en stav eller kanske ett kastspjut med doppsko av brons
samt
en käpp med kryckliknande handtag och möjligen med en
sylliknande
bronsspets i änden. De övriga tillvaratagna bearbetade
träresterna
kunna ha utgjort rester efter någon fångstanordning, kanske
en ryssja. Troligen har striden varit mycket hård, mannen har
fått
svåra skador, hans bryne blev sönderslaget och hans stav
blev
avhuggen och möjligen även hans käpp. Att en del
skelettrester
saknas och att de som funnits jämte övriga föremål
legat så spridda, kan bero på flera orsaker. Skulle
händelsen
skett på sommaren föreligger den möjligheten, att
mannen
blivit styckad och delarna kastade i vattnet på olika
ställen.
Skulle det inträffade ha ägt rum på vintern och
eventuellt
på isen, kan mannen helt enkelt ha blivit lämnad där
han
fallit, och rovdjur kan sedan ha huserat på platsen, varefter
lämningarna
efter issmältningen sjunkit till botten.
A. O-g. UKF:s Startsida
Lindströms artikel
Antropologisk analys
Zusammenfassung
|