| Karta över
Ådö-Låssa-Bro ur
Vad hände egentligen? Del 1 1990 /hembygd/ado-karta.htm UKF:s Startsida Ämnesområden Till huvudartikeln Ådö i slutet av 1700-talet Kartan
illustrerar artikeln om Ådö i slutet av 1700-talet
1860: Werka - låg invid stranden söder om Verkaviken, ekonomisk karta, ej exakt nuvarande Björknäs 1873: Werkarne, på samma plats, Topografiska Corpsens karta, uppmätt 1845, öfversedd 1866 1932 Namnet ändrat till Björknäs, byggnaderna rivna. Nya uppförda österut. OBS. Ett annat Björknäs finns 1981: Kallas Björknäs gård. Namnet Verkarna är ägobeteckning på hela området kring Stallängsviken Verka/Werkarne är ett ej så ovanligt namn. Knut Westman, som forskat kring ortnamn av detta slag, anser att det har med fiskeverk att göra, ej kvarnverk Det var alltså fråga om fasta fiskeanordningar i form av pålar och ris där fisken gärna samlades. Sätra - finns ej kvar 1860: Omedelbart intill vägen Säbyholm - Ådö, omedelbart norr om nuvarande sommarstugeområdet Sågbacken. 1873: Gårdstecknet kvar utan namn 1932: Gården borta, flyttad österut med nytt namn: Björknäs. Sätra står inom parentes 1981: Björknäs Stora Granskog - även nu benämnt Stora Granskog, Lilla Granskog - finns ej kvar, namnet överfört på intilliggande torp 1860: Omedelbart intill Ådö-vägen 1873: Ingen markering 1932: Namnet flyttat till torpet strax S om Stora Granskog 1951: OBS. Namnet Granskog används nu på en byggnad från 1940-talet vid Hackholmssund. Under de senaste åren har anläggningen blivit intern konferensanläggning för ett internationellt storföretag Freden - namnet bevarat i Fredens hage nära Kvistabergs observatorium 1860: Torp, i kurvan norr om infartsvägen mot Rättarboda intill busshållplats. Skolhus angivet i Fredens hage strax bortom infartsvägen till Kvistabergs observatorium. 1873: Tecken för hus och skola 1932: Inga karttecken kvar 1981: Fredens hage Rönnskär - nu Stora Notskär 1860: Rönnskär 1932: Ändrat till Stora Notskär 1981: Namnet Rönnskär överfört till förutvarande nordliga spetsen av Gräsholmen Stora och Lilla Gräsholmen - nu Gräsholmen 1860: Sund mellan Stora och Lilla Gräsholmen 1873: Sund mellan Stora och Lilla Gräsholmen 1981: Lilla Gräsholmen förenad med Stora Gräsholmen och kallas nu Rönnskär. Ett exempel på landhöjnings effekt. Kommenatarer till artikeln om Ådö i slutet av 1700-talet Ny kunskap om bygden Den tid av Ådös månghundraåriga historia som Agneta och Gunilla valt att berätta om i vår första bok ger många roande inblickar i människors levnadsförhållanden, men deras studium ger också ny kunskap om lokalhistorien, eftersom Ådös gårdshandlingar nu för första gången blir kända och publicerade. Hittills renskrivna handlingar finns tillgängliga på biblioteket eller hos UKF för den som vill studera dem närmare. "Nyupptäckt" tegelbruk Runt Mälaren finns utmärkt lera för bränning av tegel. Till de första och ännu bevarade tegelbyggnaderna brukar man räkna Mariakyrkan i Sigtuna och Skokloster, förutom Storkyrkan i Stockholm. Det var utländska munkar som tog hit konsten att bränna tegel. De flesta större gårdarna i Upplands-Bro har haft egna tegelbruk, och många har varit i drift ända till början av 1900-talet. Det tiotal tegelbruk som markerats på kommunens turistkarta har nu genom studierna av gårdsarkivet kunnat kompletteras med ännu ett bruk. Det låg vid Hackholmssund. I terrängen kan man se var leran tagits. Enligt en handling i Ådös gårdsarkiv slog man årligen "80 000 murtegel, vartill ler, sand och skog fås på gårdens ägor". Namnet Freden - Fredens skola Uppkomsten av namnet Freden är en intressant biprodukt från studierna av Ådös gårdsarkiv. Fredens skola var benämningen på den första folkskolan i Bro-Lossa. Den fick sitt namn eftersom den byggdes i torpet Fredens hage, ett namn som lever kvar ännu på den senaste ekonomiska kartan från 1981. I hagen kan man fortfarande se rester av husgrund och planteringsland. Men varifrån kom själva namnet Freden? Som allmän förklaring till platser med detta namn brukar man framhålla att en åker eller ett fält skulle fredas mot de betande djurens framfart genom att man satte upp stängsel runt inägorna. Man hägnade således in det markområde som man ville skydda ("inäga") och stängde därmed "ut" kreaturen. Inte förrän 1857 kom en ny lag som sa, att i fortsättningen var det kreaturen som skulle stängas "inne". Genom Ådö-dokumenten får vi veta, att socken-skräddaren, som bosatte sig vid häradsvägen skulle vakta grinden på vägen utanför hans bostad, så att inte Husbys och Qvistas kor gick in den andras område, och att han till stängsel för nyodlingen - för att freda sig mot kreaturen - fick ta virke i Qvistaskogen. Grindstolparna, som stod på var sin sida om vägen just där ägogränsen korsar vägen, finns bevarade. De flyttades till Hammartorp när vägen breddades omkring 1936. De är gjorda av ek och har motstått tidens tand. Denna nyodling med sina små inägor uppe i skogsområdet mellan Bro och Låssa - där kreaturen hade företrädesrätt - skulle enligt dokumentet kallas Freden. Häradsväg - landsväg I Ådö-materialet får vi en påminnelse om de gamla definitionerna på vägar i landet. Freden byggdes således vid "häradsvägen", en väg som band samman socknarna i ett härad, i detta fall Bro och Låssa. Dävensöborna hade tilldelats det mycket viktiga vägunderhållet på en sträcka av "landsvägen", en väg som gick mellan länen eller landskapen i landet. I Upplands-Bro fanns således bara en "landsväg", den viktiga vägen mellan Bergslagen och Stockholm. För att avsluta talet om vägar vill jag nämna, att de flesta vägarna var "byvägar", som gick mellan gårdarna i socknen. |
