Kvistabergs observatorium skall läggas ner.  Vad händer med kulturarvet?
Tillägg 2009:  Astronomiskt museum invigt.

/hembygd/Kvistaberg.htm

UKF:s Startsida         Ämnesområden             Nils Tamm-Konstnären-Amatörastronomen  


Sedan flera år har det stått klart att observatoriets roll  inom den astronomiska forskningen är slutspelad. Utrustningen är otidsenligt. Viktiga observationer med svenska astronomer sker nu från bättre belägna platser i världen. Utrustning i sateliter utnyttjas alltmer. Astronomiska institutionen vid Uppsala universitet vill lägga ner verksamheten vid sin filial i Kvistaberg,  I mitten av 1950-talet donerades området inklusive Tamms eget stora och förnämliga observatorium samt en stor summa pengar av Nils Tamm till universitetet, vars astronomiska forskning stördes alltmer av ljusförhållandena i den växande staden. Ett för sin tid mycket stort s.k. Schmidt-teleskop placerades på Kvistaberg. Där finns nu tre obervatoriebyggnader och Tamms tidigare privatbostad nu  med  institutionslokaler, bostad för professorn och övernattningsrum för astronomerna.

Tillägg 2009
Den 18 sept 2009 invigdes Kvistabergs astronomiska museum i närvaro av representanter för Uppsala Universitet, Upplands-Bro kommun, släkten Tamm, hembygdsföreningen i Bro och Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut. De tre senare har aktivt verkat för att förhindra rivningen av  ett fungerande astronomiskt observatorium.  Kommunalrådet Yvonne Stein förrättade själva invigningen och astronomen Bengt Gustafsson berättade om Nils Tamm och donationen och den astronomiska verksamhet som bedrivits vid universitetets filial i Bro.

Man diskuterar nu möjligheten att göra det stora teleskopet tillgängligt för distansobservationer i  skolorna för att intressera ungdom för astronomi, naturvetenskap i allmänhet samt teknik och matematik. Försök i den riktningen görs i
såväl Uppsala som vid Tycho-Braheobservatoriet i Malmö.

Visningar för allmänheten av det nu iordningställda museet i stora kupolen kommer att genomföras så snart sig göras låter. Redan nu görs visningar för enskilda grupper och organisationer.  UKF kan tills vidare förmedla sådana.
Se hembygdsföreningens bildspel från invigningen

Kvistaberg har inte bara museet att erbjuda. Hela egendomen ägs sedan några år av Upplands-Bro kommun. Bro-Lossa hembygdsförening,
UKF och priviatpersoner arbetar nu för att mangårdsbyggnaden Kvistaberg skall kunna utnyttjas som kulturhus med lokaler för konserter, utställningar, sammanträdesrum och ett länge krävt och nu beslutat förverkligande av  ett föreningsarkiv. Här skulle finnas plats för det stora Brogårdsarkivet och UKF:s stora samlingar. Tillsammans med Svenngårdska hembygdssamlingen, som kommunen redan äger och har asvar för vid flytten till det nya kommunhuset, så har kommunen ett unikt bygdearkiv och bygdebibliotek att värna om.
     Enligt nu kända planer för utbyggnaden av bostäder i Bro-området är ett servicecentrum planerat mellan Bro kyrka och Kvistaberg. Här finns således redan ett embryo till ett kulturcentrum.
I väntan på att kommunen bestämmer vad man skall använda mangårdsbyggnaden till inbjuds allmänheten på initiativ av UKF till en konsert och konstutställning söndagen 18 okt kl 14.30.

Kvistaberg är idag ett unikt kulturarv för såväl  den astronomiska forskningen som för bygden. Att  skrota instrumenten, riva byggnaderna och sälja marken är astronomernas önskemål. Nu är emellertid saken mer komplicerad. Donationen var mycket stor och universitetet förband sig att uppfylla vissa krav för den händelse att verksamheten vid Kvistaberg  fick andra arbetsförhållanden. Tekniska museet i Stockholm och länsmuseet ser stora kulturvärden som bör tas till vara. Detsamma gäller Bro och Lossa hembygdsförening liksom Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut vilka bägge känner ansvar för minnet av den gärning som Tamm och universitetet utfört här i Upplands-Bro. Det gör också den  kommunala förvaltningen i Upplands-Bro och vi hoppas att dess ansvar skall visa sig vara så stort att också ett visst ekonomiskt engagemang kan ställas i utsikt.

För att upplysa allmänhet och beslutsfattare om Kvistabergs roll  under ca hundra år  har hembygdsföreningen och  forskningsinstitutet sänt nedanstående skrivelse till berörda personer, vilken nu också finns här på vår hemsida.
.......................................................................................
Tillägg 2005-11-23
Sedan den nedanstående första artikeln i ämnet skrevs har utvecklingen gått vidare på ett hittills positivt sätt. På initiaitiv av Anna Norberg, fullmäktigeledamot, har frågan om Kvistabergs utnyttjande  för undervisningsändamål  lyfts fram. För att så snabbt som möjligt synliggöra problemen kring avvecklingen  av Kvistaberg ställde hon först en fråga vid fullmäktiges oktobersammanträde. Därefter har hon lämnat en motion i saken som kommer att behandlas i kommunstyrelsen. Vi väntar nu med spänning på närmare besked från Universitetet och kommunen.  Börje Sandén.

Kvistaberg i kulturhistorisk belysning.                                         Bro 2005-10-09

Ett i sitt slag unikt kulturhistoriskt objekt löper risk att gå till spillo när Uppsala universitet beslutat att lägga ner verksamheten vid Kvistaberg i Bro. I skrivande stund är inget beslutat om hur proceduren skall verkställas. Man kan se flera olika lösningar, alltifrån skrotning av instrumenten och nedrivning av observationskupolerna, till olika former för framtida användning med bevarande av en fungerande men otidsenlig apparatur.

Såväl Tekniska museet i Stockholm som hembygdsföreningen i Bro och Lossa vill verka för att anläggningen blir ett museum där instrument och verksamhet kan visas efter begäran. Allmänheten har genom åren – och särskilt på allra senaste tid – visat stort intresse för Kvistaberg, vilket kommit till uttryck i tre fullbokade visningar under loppet av ett drygt år. Även vid den sista kunde vi inte ta emot alla som vill komma. Länsmuseet är också intresserat av den märkliga anläggningen och kommer att ta ställning till saken efter besök på platsen 19 oktober.

Det kulturhistoriska värdet ligger i såväl de personliga insatserna från Nils Tamm som det faktum att dessa medförde att Uppsala universitets astronomiska institution beslöt att göra Kvistaberg till sin filial för stjärnobservationer eftersom Uppsalas ökande gatubelysning allvarligt störde verksamheten där.

Nils Tamms intresse för astronomi gjorde att han på 1910-talet inköpte ett mycket förnämligt instrument för vilket han uppförde en observatoriebyggnad (den röda kupolen). Med hjälp av egna konstruktioner för förbättrade observationsmöjligheter blev hans arbete internationellt uppmärksammat. Observatoriet torde på sin tid ha varit ett av de största och bäst utrustade privatobservatorierna i Europa. Genom den publicitet som uppstod kring det Tammska observatoriet väcktes intresset för astronomi bland allmänheten, vilket otvivelaktigt påskyndade bildandet av Svenska Astronomiska Sällskapet 1919 med Nils Tamm i styrelsen. På 1920-40-talen var faktiskt Kvistaberg det enda i Sverige där solobservationer gjordes. Tamm upptäckte med en av honom skapad konstruktion flera variabla stjärnor, varav några fått hans namn. För sina astronomiska insatser belönades han med ett hedersdoktorat.

Under 1940-talet blev det professionella  intresset för Kvistaberg så stort att man ville flytta delar av sin verksamheten dit, vilket möjliggjordes genom den stora Tammska donationen 1944, som tillförde så stort kapital att man där kunde uppföra det stora s.k. Schmidtteleskopet, vilket själva verket skall ses som en jättelik vidvinkelkamera. Den moderna astronomin har i vår tid som bekant helt nya observationsmöjligheter och behöver inte längre instrumenten på Kvistaberg. Under universitets tid på Kvistaberg, de senaste 50 åren, har observatoriets tekniker Per-Olow Karlsson gjort förbättringar av instrument, lösningar som köpts av utländska observatorier.

Nils Tamm var också en erkänd konstnär och fick under årens lopp mottaga flera utmärkelser härför. En av hans större tavlor placerades först i kommunalhusets fullmäktigesal i Bro, senare i efterföljande  kommunhus i Kungsängen. Omkring 200 tavlor är för närvarande omhändertagna av Uppsala Universitet.

Det ovan sagda vill ge läsaren en kort information om Kvistabergs roll i vår bygd och framhålla att Upplands-Bro – dess innevånare och dess kommunala ledning -  har att ta ansvar för den vidare hanteringen av Kvistaberg, som i sin unika position i landet på nytt kan placera kommunen på kartan.


I diskussionerna kring Kvistaberg har också föreslagits av Anna Norberg att de fungerande instrumenten kunde utnyttjas för specialkurser i Upplands-Brogymnasiet. I debatten om den svenska skolan talas mer och mer om en ”nischad” verksamhet.  Univesitetet är nu också inne på tanken att på detta sätt utnyttja de reusurser som står till buds.
Börje Sandén
För Bro-Lossa hembygdsförening och Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut