Finsk invandring till Upplands-Bro under 1500-talet
- Savolax-Karelen-Finsta      2006-07-23; 2009-08-10, 2009-11-06
/bok0/finnar.htm

Det hände i Upplands-Bro - Innehåll                                  UKF:s Startsida

Nedanstående artiklar 
Savolax och Karelen
Finsk invandring till mellersta Sverige. Richard Broberg   (Rev. 2009-08-08)
Broberg, Richard   finsk invandring   folklivsforskare Ur SvD 1988-03-20
Mats Karlsson, 2009. Kort utdrag
Litteraturlista
------------------------------------------------------------

Savolax och Karelen / Källtorp
Ur UKF:s databas
Savolax i Låssa socken. Nu bevarad husgrund i skogsplantering från 1964, strax öster om den stora kraftledningen vid parkeringsplatsen ovanför badplatsen Vållsvik. Savolax finns på s.k. Häradskartan 1860. Den uppbrutna odlingsmarken, även omfattande intilliggande torpet Sofielund 1860 / Marielund ca 1940 skogsplanterades år 1964 bl.a. med hjälp av sista skolklassen vid Säbyholms folkskola. Läraren var Börje Sandén, som då inte visste att husgrunden var en gammal finsk bosättning. När Kartverket 1979 förberedde den nya ekonomiska kartan i skala 1:10 000 ville man ta med kulturhistoriska minnen. Börje Sandén  uppsöktes och ombads att markera platsen på underlaget för den nya kartan. Detta visade sig vara själva flygfotografierna i den aktuella skalan. På bilden med sina i rader planterade skog urskildes tydligt den björk som lämnats kvar i husgrunden. Platsen blev således exakt inprickad på nya kartan.

Karelen i Låssa socken; Karel, heter numera Källtorp och ligger närmast Ålbrunna. I husförhörslängden Lossa A1 nr 14 1876-1880 finner man namnet Karelen överstruket och ersatt med Källtorp. Börje Sandén 1994
Vid husförhöret 1877 fick 2 söner varning för försummad skolgång. Fredens skola efter folkskolestadgan 1842  . 

Finsk invandring till mellersta Sverige. Richard Broberg 
Översikt från medeltiden till 1600-talet slut
Ur Svenska landsmål 1988
Förord.
Broberg avled 1988-03-05. Hemlandskap Värmland. Livslång forskning i arkiven

Korta anteckningar av Börje Sandén
Savolax betyder "lerviken",  Ymer 2000

Medeltida invandrare.
Finnar är kända i Sverige från 1300-talet, framförallt i Uppland (Mälarområdet) 85 % i städer främst
- Stockholm, flera hundra
- Arboga, 134 st
- Landsbygden: Uppsala - Enköping - Stockholm
- Svinnegarn 3, Biskopskulla, Bro, Litslena, Simtuna, Sparrsätra, Vårfrukyrka, Målhammar i Björksta.
- "etablerade" finnar med skattlagd jord.

- Uppland: synnerligen tät förekomst av finnar
- I 122 Upplands-socknar betydligt över 400 finnar
- södra, sydvästra och centrala härader = 95 socknar
  saknas uppgifter om finnar i endast 5 mindre socknar
  4-5 % av hela skattebetalande befolkningen
  4,4 % i Trögd ETT år på 1540-talet

Medeltidens och 1500-talets finska invandrare
Härstamning och syftemål

Före 1570 invandrade mest "västfinnar"
- savolaxare var upptagna av svedjekollonisation i Savolax
- karelarna vände sig mot Ryssland

Från 1570-talet
Östfinsk utvandring till Sverige
- stort centralt landskap, sjöområdet, norr om Villmanstrand
- savolaxare "strömmade in i massor"
- stannade ej i städer (som under medeltiden)
- sökte svedjemarker och nyodlingsjordar

Tekniken att betvinga moränjordar hade de lärt av slaverna
- krävde stor arbetsinsats
- bröt snabbt bygd i Savolax
- utvecklat den under våldsam expansion inåt Savolax

Savolaxarna överförde sin teknik till Mellansveriges skogsbygder
- levde ofta isolerade i skogen
- behöll sina vanor och egenart
- undgick länge assimilation

Finnbygder
- inte bara i Värmland, Orsa m.fl. - under slutfasen
- lika mycket i Mälardalen - under tidigare tid

Diskussionen om Sveriges urbefolkning
- många har hävdat att samer och finnar varit urbefolkningen

Orsakerna till finnarnas utflyttning
- tvivlar på tesen om "klubbekriget" 1596-97   mot den hårdföre ståthållaren Claes Fleming
- tvivlar på att Karl IX "inkallade" finnar   snarare "tillät" finnar att bosätta sig
- överbefolkning i Savolax,  ingen mer ödebygd att svedja

- 1600-talets Finland kände till 8 olika svedjeformer

4 klart avskilda former
  * löv- och blandskog
  * barrskog
  * ända upp till 10-20 år

4 år från fällning till skörd - grov barr- och blandskog
- de grövsta ringbarkades - sög upp markens överflöd av vatten
- fällning tidigt på våren
- barkade stammar stå kvar
- 2:a och och ibland 3:e sommaren skedde bränningen
- omedelbart såddes råg
- rågen skördades 3:a eller 4:e året efter sådd
- rågen betades av hästar 1:a och ev  2:a året

Svedjeråg - skogsråg - tuvråg
- tuvade sig  med många rotskott: 20-40 strån
- riklig skörd: 40-80 ax per sått korn  
- askluten och kemikalier gick ned i jorden
- bränning 3:e året + sådd

Efter några år övergavs svedjan och ny togs upp
- bygd bröts

Brobergs tes:
- minskade utkomstmöjligheter i Savolax
- savolaxarna flyttade till Sverige och fortsatte med samma teknik

-  Brobergs fleråriga experiment på 1960-talet med gamla korn hade mycket bra groning
-  3 korn i en kruka hotade att spränga den.
-  vid ett tillfälle blev det 87 korn från ett av de sådda kornen
-  ibland 2 skördar ur samma svedja - endast vid god jord
-  en svejda kunde ge 100 tunnor
-  när hertig Karl fick veta detta anbefallde bönderna i Värmland att skogsmark skulle besås med 1 tunna råg
-  sveddens storlek begränsades till 2500 kvm
-  Senare blev det klagomål, när skogen behövdes för bergsbruk

ego OBS.
Björn Ambrosiani tvivlade på uppgifterna om Savolax som en finsk
bosättning, när han läste Kultur & Historia. Han menade att det i
sådana fall ofta rörde sig om namnsättning på torp i samma anda
som Paris, Rom, Madrid m fl. Han hänvisade till Kari Tarkiainen, 
Byrån för forskarservice. Men denne hänvisade vid min förfrågan till pionjärerna
inom denna forskning Gustaf Holmgren och Richard Broberg.
.........................................................................................
Broberg, Richard   finsk invandring  folklivsforskare Ur SvD 1988-03-20
Fil dr Richard Broberg, Uppsala, tidigare verksam vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, räknas som en av landets främsta kännare av Värmlands folkliga kultur. Han föddes 1910 i Östmark i norra Fryksdalen - Fadern, som var lantbrukare, var en av de sista som ännu behärskade den finländska dialekten från Savolax. Efter skolgång i Torsby och Karlstad kom Richard Broberg till Uppsala och fick 1939 anställning vid dåvarande Landsmålsarkivet. År 1958  blev han 1:e arkivarie och chef för folkminnesavdelningen. Han blev fil dr 1973 och pensionerades 1976.
     Resultatet av sin forskning redovisade han i en mängd uppsatser i tidskrifter och tidningar samt i den sammanfattande  boken Språk- och kulturgränser i Värmland (I973).Hans undersökningar av den äldre finska inflyttningen till Sverige var banbrytande. Tidigare hade man haft uppfattning att inflyttningen skulle ha skett på initiativ av Carl IX, men Richard Broberg kunde visa, att den går mycket längre tillbaka i tiden, åtminstone till medeltiden, och var spridd till flera landskap.

Elden tändes runt hela diket och drevs inåt
Det blev ett våldsamt sug när den heta luften steg uppåt
_ ibland kunde det bli ett knallskott
 
I Värmland - den klassiska platsen för svedjeodling – hade en bonde hittat riktig gamla rågkorn i en loge. Tuvor på ca 40 strån varje ax 70-80 korn
Stråna var kraftiga och vek sig inte så lätt
 
Ego:
Frön från vissa växter kan vänta flera år med att gro. De dör inte så lätt om de är torra.
Det finns ju frön som kan ligga i jorden flera år utan att gro. Brandnävan kräver att det varit skogsbrand innan dess frön kan börja gro.