Finsk invandring till Upplands-Bro under 1500-talet
- Savolax-Karelen-Finsta      2006-07-23; 2009-08-10, 2009-11-06
/bok0/finnar.htm

Det hände i Upplands-Bro - Innehåll                                  UKF:s Startsida



Nedanstående artiklar 
Savolax och Karelen
Finsk invandring till mellersta Sverige. Richard Broberg   (Rev. 2009-08-08)
Broberg, Richard   finsk invandring   folklivsforskare Ur SvD 1988-03-20
Mats Karlsson, 2009. Kort utdrag
Littteraturlista
------------------------------------------------------------

Savolax och Karelen / Källtorp
Ur UKF:s databas
Savolax i Låssa socken. Nu bevarad husgrund i skogsplantering från 1964, strax öster om den stora kraftledningen vid parkeringsplatsen ovanför badplatsen Vållsvik. Savolax finns på s.k. Häradskartan 1860. Den uppbrutna odlingsmarken, även omfattande intilliggande torpet Sofielund 1860 / Marielund ca 1940 skogsplanterades år 1964 bl.a. med hjälp av sista skolklassen vid Säbyholms folkskola. Läraren var Börje Sandén, som då inte visste att husgrunden var en gammal finsk bosättning. När Kartverket 1979  förberedde den nya ekonomiska kartan i skala 1:10 000 ville man ta med kulturhistoriska minnen. Börje Sandén  uppsöktes och ombads att markera platsen på underlaget för den nya kartan. Detta visade sig vara själva flygfotografierna i den aktuella skalan. På bilden med sina i rader planterade skog urskildes tydligt den björk som lämnats kvar i husgrunden. Platsen blev således exakt inprickad på nya kartan.

Karelen i Låssa socken; Karel, heter numera Källtorp och ligger närmast Ålbrunna. I husförhörslängden Lossa A1 nr 14 1876-1880 finner man namnet Karelen överstruket och ersatt med Källtorp.  Börje Sandén 1994
Vid husförhöret 1877 fick 2 söner varning för försummad skolgång. Fredens skola efter folkskolestadgan 1842  . 

Savolax-Karelen

Del av en Upplands-karta, där ringarna är finska bosättningar på 1500-talet. I fyrkanten syns Låssa och en del av Bro.  Savolax och Karelen finns  omnämda på såväl karta som i textdokument. Ca 200 m norr om Savolax finns ett torpargrund som troligen också är en finsk bosättning. På olika kartor heter den omväxlande Sofielund / Marielund. (nordliga ringen inom fyrkanten) Vi vet att Karelen döptes om till Källtorp under 1800-talet.  Den fjärde ringen bör vara Finsta i Bro, som fanns som bosättning redan före 1500-talet.  På grund av kartans skala har inte de tre Låssa-bosättningarna fått rum i Låssa.

Tidig finsk invandring till Upplands-Bro
Enligt karta i Rickard Brobergs studie Invandringar från Finland till mellersta Skandinavien för 1700. (1967; reviderad 1988) finns tre finska bosättningar i Låssa från perioden 1535-1544 (byggd på uppgifter i skattelängderna). Den stora inströmningen till Mälardalen från Savolax skedde dock i senare delen av 1500-talet. Det förefaller som om de tre inflyttningarna till Låssa emellertid ägde rum i den tidigare inflyttningsvågen. Broberg framhåller att hans studier i allt väsentligt överensstämmer med Gustaf Holmgrens studie Om finsk bosättning i Uppland under 1400-, 1500- och 1600-talen, publicerad i Upsala Nya Tidning 1946-02-06.
     Kari Tarkiainens bok Finnarnas historia i Sverige I, 1990, bekräftar Brobergs resultat och återger den ovan visade kartan. En tabell i Tarkiainens bok uppvisar: 5 finska skattebetalare i Lossa, 4 i Bro, 6 i Håtuna, 3 i Håbo-Tibble. Alla tre författarna hävdar att finnarna sökte sig till trakterna kring Enköping, Uppsala och Sigtuna därför att slättbygderna ga rika tillfällen till arbete. Denna invandring gällde således främst finländare i västra Finland vana vid samma brukningsmetoder som i Sverige. En mycket stor del slog sig ner i Stockholm med hantverksyrken av olika slag. Vid Savolax i Lossa uppläts mark på ett av de få ställena i närheten av rullstensåsen där det fanns lerjordar.
     Intressant är ett påpekande i diskussionen om den finska invandringen att iman inte alltid ville tillåta finsk bosättning på redan uppodlade slättbygder.  Lokalbefolkningen kunde dock släppa till  mark i de för dem oanvändbara  skogsmarkerna. Man menade t.o.m att det kunde vara bra med  bosättningar borta i skogen, där ortbefolkningen fick tillgång till raststuga vid jakten.

Finsta medeltid

Finsta på medeltiden

................................................
Finsk invandring till mellersta Sverige. Richard Broberg 
Översikt från medeltiden till 1600-talet slut
Ur Svenska landsmål 1988
Förord.
Broberg avled 1988-03-05. Hemlandskap Värmland. Livslång forskning i arkiven

Korta antecknigar av Börje Sandén
Savolax betyder "lerviken",  Ymer 2000

Medeltida invandrare.
Finnar är kända i Sverige från 1300-talet, framförallt i Uppland (Mälarområdet) 85 % i städer främst
- Stockholm, flera hundra
- Arboga, 134 st
- Landsbygden: Uppsala - Enköping - Stockholm
- Svinnegarn 3, Biskopskulla, Bro, Litslena, Simtuna, Sparrsätra, Vårfrukyrka, Målhammar i Björksta.
- "etablerade" finnar med skattlagd jord.

1500-talet
Invandringen påfallande stor under Gustav Vasas tid.
- Vasas förbättrade bokföring, redovisning
- Uppland: synnerligen tät förekomst av finnar
- I 122 Upplands-socknar betydligt över 400 finnar
- södra, sydvästra och centrala härader = 95 socknar
  saknas uppgifter om finnar i endast 5 mindre socknar
  4-5 % av hela skattebetalande befolkningen
  4,4 % i Trögd ETT år på 1540-talet

Medeltidens och 1500-talets finska invandrare
Härstamning och syftemål

Före 1570 invandrade mest "västfinnar"
- savolaxare var upptagna av svedjekollonisation i Savolax
- karelarna vände sig mot Ryssland

Från 1570-talet
Östfinsk utvandring till Sverige
- stort centralt landskap, sjöområdet, norr om Villmanstrand
- savolaxare "strömmade in i massor"
- stannade ej i städer (som under medeltiden)
- sökte svedjemarker och nyodlingsjordar

Tekniken att betvinga moränjorder hade de lärt av slaverna
- krävde stor arbetsinsats
- bröt snabbt bygd i Savolax
- utvecklat den under våldsam expansion inåt Savolax

Savolaxarna överförde sin teknik till Mellansveriges skogsbygder
- levde ofta isolerade i skogen
- behöll sina vanor och egenart
- undgick länge assimilation

Finnbygder
- inte bara i Värmland, Orsa m.fl. - under slutfasen
- lika mycket i Mälardalen - under tidigare tid

Diskussionen om Sveriges urbefolkning
- många har hävdat att samer och finnar varit urbefolkningen

Orsakerna till finnarnas utflyttning
- tvivlar på tesen om "klubbekriget" 1596-97   mot den hårdföre ståthållaren Claes Fleming
- tvivlar på att Karl IX "inkallade" finnar   snarare "tillät" finnar att bosätta sig
- överbefolkning i Savolax,  ingen mer ödebygd att svedja

Svedjebrukets utveckling i östra Finland
- inget utvecklat jordbruk
- jakt, fiske, vissa husdjur, myrslåtter, ved, löv. bär
- röjningsbränning gav kortvarig odling
- svedjebruket kom från Polen - slavernas område
- savolaxare och karelare lärde sig av ryssarna
- 1600-talets Finland kände till 8 olika svedjeformer

4 klart avskilda former
  * löv- och blandskog
  * barrskog
  * ända upp till 10-20 år

4 år från fällning till skörd - grov barr- och blandskog
- de grövsta ringbarkades - sög upp markens överflöd av vatten
- fällning tidigt på våren
- barkade stammar stå kvar
- 2:a och och ibland 3:e sommaren skedde bränningen
- omedelbart såddes råg
- rågen skördades 3:a eller 4:e året efter sådd
- rågen betades av hästar 1:a och ev  2:a året

Svedjeråg - skogsråg - tuvråg
- tuvade sig  med många rotskott: 20-40 strån
- riklig skörd: 40-80 ax per sått korn  
- askluten och kemikalier gick ned i jorden
- bränning 3:e året + sådd

Efter några år övergavs svedjan och ny togs upp
- bygd bröts

Brobergs tes:
- minskade utkomstmöjligheter i Savolax
- savolaxarna flyttade till Sverige och fortsatte med samma teknik

Finnen: en exploatör av svenska ödemarkerna
- flyttade åkern år för år
- betesmarker skapades för boskapen
- bröt bygd
- i början tveksamhet: "kunde inte ge skatteunderlag"
- träden fälldes inåt
- jfr bråtefällning: Broo män Bråtare på 1500-talet stängde vägen mot Håbo-Tibble med fälld skog: brötar
- timmer togs tillvara  -  kolved  - stängselvirke
- lades parallellt - för jämn avbränning
- torkades minst ett år
- tändes från alla håll
- brinnande stockar rullades runt
- sådd innan askan hunnit blåsa bort
- i djupaste askan såddes söta svedjerovor
- rågen var klar att skördas på tredje eller året
- sådd. "tre korn under näverskon - 7 korn på kalvskinnet"
- tuvråg/svedjeråg kunde få 20-40 strån på varje planta
-  det hände att den kunde ge ända till  80:e kornet (från ett korn)
-  första/andra året användes tuvrågen för bete
-  Brobergs fleråriga experiment på 1960-talet med gamla korn hade mycket bra groning
-  3 korn i en kruka hotade att spränga den.
-  vid ett tillfälle blev det 87 korn från ett av de sådda kornen
-  ibland 2 skördar ur samma svedja - endast vid god jord
-  en svejda kunde ge 100 tunnor
-  när hertig Karl fick veta detta anbefallde bönderna i Värmland att skogsmark skulle besås med 1 tunna råg
-  sveddens storlek begränsades till 2500 kvm
-  Senare blev det klagomål, när skogen behövdes för bergsbruk

ego OBS.
Björn Ambrosiani tvivlade på uppgifterna om Savolax som en finsk
bosättning, när han läste Kultur & Historia. Han menade att det i
sådana fall ofta rörde sig om namnsättning på torp i samma anda
som Paris, Rom, Madrid m fl. Han hänvisade till Kari Tarkiainen, 
Byrån för forskarservice. Men denne hänvisade vid min förfrågan till pionjärerna
inom denna forskning Gustaf Holmgren och Richard Broberg.
.........................................................................................
Broberg, Richard   finsk invandring  folklivsforskare Ur SvD 1988-03-20
Fil dr Richard Broberg, Uppsala, tidigare verksam vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, räknas som en av landets främsta kännare av Värmlands folkliga kultur. Han föddes 1910 i Östmark i norra Fryksdalen- Fadern, som var lantbrukare, var en av de sista som ännu behärskade den finländska dialekten från Savolax. Efter skolgång i Torsby och Karlstad kom Richard Broberg till Uppsala och fick 1939 anställning  vid dåvarande Landsmålsarkivet. År 1958  blev han 1:e arkivarie och chef för folkminnesavdelningen. Han blev fil dr 1973 och pensionerades 1976.
     Resultatet av sin forskning redovisade han i en  mängd uppsatser i tidskrifter och tidningar samt i den sammanfattande  boken Språk- och kulturgränser i Värmland (I973).Hans undersökningar av den äldre finska inflyttningen till Sverige var banbrytande. Tidigare hade man haft uppfattning att inflyttningen skulle ha skett på initiativ av Carl IX, men Richard Broberg kunde visa, att den går mycket längre tillbaka i tiden, åtminstone till medeltiden, och var spridd till flera landskap.


Mats Karlsson – Bygd och Natur 2009:4  sid 8-10
Trolleriet i Finnskogen – ”Uppdrag granskning” Bild: Jonathan Lindström
Ursäd förklarar det finska undret
 
Skogsfolket fick bättre skördar än jordbrukarna på slätten
Svedjebruk användes också i egentliga Sverige, men då för nya betesarialer
Savolaxarna kunde få rågen växa och ge närmast ofattbara skörderesultat
Askan fanns kvar kemiska ämnen av stor betydelse:  kalium, kväve och fosfor
som bl.a. gjorde att den nya grödan klarade vintern bättre.
Ogräs fick inte fotfäste
 
Den svedjade svarta ytan drar till sig solvärmen, när snön faller smälts den bort
Man behövde varken gödsla eller bespruta under de närmaste åren.
 
Dike runt svedjan för att hindra eldens spridning – man samlade mycket folk då
Elden  tändes runt hela diket och drevs inåt
Det blev ett våldsamt sug när den heta luften steg uppåt
_ ibland kunde det bli ett knallskott
 
I Värmland - den klassiska platsen för svedjeodling – hade en bonde hittat riktig gamla rågkorn i en loge. Tuvor på ca 40 strån varje ax 70-80 korn
Stråna var kraftiga och vek sig inte så lätt
 
Ego:
Frön från vissa växter kan vänta flera år med att gro. De dör inte så lätt om de är torra.
Det finns ju frön som kan ligga i jorden flera år utan att gro. Brandnävan kräver att det varit skogsbrand innan dess frön kan börja gro.

Litteraturlista:
Finsk invandring till mellersta Sverige. Av Richard Broberg,  Red. Erik Olof Bergfors. 1988
Reviderad version av tidigare artikel med samma namn. Postumt  utgiven i Svenska landsmål och svenskt folkliv.
Finnarnas historia i Sverige 1.    Kari Tarkiainen. 1990
Det medeltida Stockholm, finnarnas huvudstad
Finnarnas historia i Sverige. Rec. i Folkets historia.  Hjelmskog-Tariainen
Mälardalens finska bosättningar under senmedeltiden (och 1500-talet)
Sveriges finnmarker. Helmer Linderholm.  Linderholm-finnmarker.doc  g01:13
Savolaxare i rörelse på bägge sidor av Bottenviken. Gabriel Bladh, Ymer 2000
Etniska minoriteter i Sverige förr och nu. Arnstberg-Ehn, .  Excerpt  g01:13
    Arnstberg-etniska minoriteter.doc,  g01:13
Äldre invandringar från Finland. Richard Broberg. . Fataburen 1981, s.32-65