Åter till Första sidan Tillbaka till inledande beskrivning av UKF
Prolog.
Upplands-Bro är en kommun där intresset för det förgångna
är stort. Tre aktiva hembygdsföreningar borgar för detta.
Därtill uppmuntras intresset av kommunens ledning på olikasätt.
Hembygdsprojektet 1977 som bedrevs i samarbete mellan Historiska museet
och kulturnämnden är ett exempel. Projektet syftade bl
a till att kartlägga och belysa kommunens förflutna och vad som
fordom timat på kommunens mark.
En hembygdsbok "Det hände i Upplands-Bro" gavs ut 1984 i kommunens regi. 1987 hade bygdespelet "Stöket vid Stäket" premiär. Manuset, som skrivits av hembygdsforskaren Börje Sandén (tillika författare av hembygdsboken), behandlade striden kring Stäkets slott mellan Sten Sture och Gustav Trolle, en strid som fick sin dramatiska upplösning i Stockholms blodbad 1520.
Under 1980-talet har arkeologiska undersökningar ägt rum vid Rösaring och Fornsigtuna - ett resultat av intimt samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och amatörarkeologer. Genom att amatörarkeologerna ställer upp som frivillig arbetskraft på sina semestrar har utgrävningar kunnat genomföras i en omfattning som annars inte varit möjlig.
Då medlen för genomförandet av utvärdering av utgrävningar vid Fornsigtuna tröt, startades på privat initiativ "Stiftelsen Upplands-Bro Fornforskning" med syftet att skaffa fram pengar till laboratorietester etc. I kölvattnet på alla dessa aktiviteter föddes idén att starta ett kulturhistoriskt forskningsinstitut. Tanken var att modellen för samarbete mellan professionella arkeologer och amatörarkeologer skulle överföras även på forskningsområdet. -
Föreningen för Upplands-Bro Kulturhistoriska
Forskningsinstitut
Diskussionerna om att starta ett institut började 1987. Den 18
februari hölls ett första möte varvid en interimsstyrelse
tillsattes bestående av Curt H Dahlgren amatörforskare, Börje
Sandén hembygdsforskare och Siv Wikström arkeolog. Interimsstyrelsen
utarbetade ett konkret förslag till stadgar, arbetsformer etc och
den 23 mars 1987 kallade man till ett konstituerande möte. De församlade
beslöt att bilda Föreningen för Upplands-Bro Kulturhistoriska
forskningsinstitut. Förslaget till stadgar antogs utan ändringar.
Till styrelsen knöts bl a personer med förankring i de tre hembygdsföreningarna
i kommunen och i Stockholms läns hembygdsförbund.
Målsättning
Föreningens syfte är att driva ett institut för
kulturhistorisk forskning.
Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
(UKF) skall fungera som en katalysator och nyttiggöra fornforskningsintresserade
människors vilja att hjälpa till där så är möjligt.
Genom frivilliga arbetsinsatser kan mycket forskningsarbete bedrivas som
annars inte skulle vara möjligt att utföra. Ytterligare ett syfte
är att sprida "kunskap om rön från det kulturhistoriska
forskningsområdet och stimulera intresset för forskning överhuvud
taget.
Noteras bör att verksamheten inte strikt
är bunden till kommunen även om många forskningsprojekt
berör företeelser i Upplands-Bro.
Organisation
Det övergripande ansvaret för UKF:s verksamhet vilar på
styrelsen. Styrelsen har utsett en institutschef som har det operativa
ansvaret för UKF:s verksamhet. Det praktiska forskningsarbetet bedrivs
i projektform.
Styrelsen har från 1989 följande sammansättning:
Curt H Dahlgren, ordförande
Inger Norelius, sekreterare
Börje Sandén, institutschef
Karl-Erik Mörk, Vallentuna, Hembygdsförbundet
Thore Zander, Håtuna Håbo-Tibble hembygdsförening
Lotta Hedin, Håtuna Håbo-Tibble hembygdsförening
Håkan Norelius, Håtuna, dataexpert
Institutet har, i jämförelse med traditionella forskningsinstitut, en unik förutsättning i det att allt forskningsarbete bedrivs ideellt. Det möjliggör genomförandet av forskningsprojekt som annars inte skulle kunna genomföras av kostnadsskäl.
En annan unik förutsättning är att amatörforskarna representerar olika kompetensområden. Vi har bland våra medlemmar ett brett urval av yrken representerade. Denna blandning av yrkeskategorier möjliggör kreativa grepp på gamla frågeställningar och goda förutsättningar att genomföra tvärvetenskapliga forskningsprojekt.
Ekonomi
Institutets verksamhet finansieras till viss del av sponsormedel. Vi
har dessutom under 1988 erhållit ett kommunalt anslag på 10
000 kr. Bidraget för 1989 är 2000 kr jämte 3600 kr som stödköp
av vår första bok. Visst praktiskt administrativt stöd
ger också kulturnämnden institutet. Föreningen tar ut en
medlemsavgift på 50 kr. (75 kr 1990).
Institutet har 1989 anskaffat en kraftfull
dator med 150 Mb disk, laserskrivare och programvaror. Systemet används
både för uppläggning av forskningsdatabaser och framtagande
av tryckoriginal för UKF:s skrifter. För att underlätta
datainsamling på arkiv har även en bärbar dator inköpts.
Finansieringen av dessa investeringar har möjliggjorts genom visad
välvilja från vår huvudsponsor Vretmaskin AB, Kungsängen,
och från Bindata AB, Håtuna beträffande programvaror.
Margareta Norelius har på sponsorbasis korrekturläst Första
Boken.
Epilog
Det är vår förhoppning att Upplands-Bro Kulturhistoriska
Forskningsinstitut med sina unika förutsättningar för ideellt
arbete av amatörforskare från vitt skilda yrkeskategorier skall
utgöra ett värdefullt komplement till de traditionella forskningsinstitutionerna.
Det är vår förhoppning att
vi genom vår verksamhet både kan åstadkomma nyttiga forskningsresultat
och stimulera nya människor att ägna sig åt lokalhistorisk
forskning.
Curt H Dahlgren, ordförande
Åter till Första sidan Tillbaka till inledande beskrivning av UKF