Hembygdsrörelsen - några upplysningar
(ukf/hembygd1.htm)

Åter till Första sidan

Den organiserade hembygdsrörelsen spelar förvisso en viktig roll när det gäller att värna om hembygden. Så gör också miljörörelsen och kulturorganisationer av många olika slag. Liksom också politiska föreningar. Alla vill bidraga till att göra samhället trivsamt och bra att leva i.
    I vårt land - till skillnad från många andra - har vi sedan länge en särskild hembygdsrörelse och för UKF ligger det närmast till hands att här presentera oss närstående föreningar och organisationer. 

Nedanstående text är en lättredigeringav tillgängliga skrifter utgivna av resp organisation.
Så snart organisationernas hemsidor på Internetfinns tillgängliga kommer UKF att länka sig till dem på denhär platsen.

Innehåll:
Några kulturfrämjande organisationer i Upplands-Bro
Länk till Sveriges hembygdsförbund
Arkeologisektionen inom Stockholms läns hembygdsförbund
Nordiska förbundet för hembygdsarbeteoch lokalkultur (NfH-L)
Sveriges Hembygdsförbund
- The National Association forthe Preservation of Local Nature and Culture
  (The Swedish Local Culture Movement)
Stockholms läns museum - Box 6176, 102 33 Stockholm, 788 91 30
Historik över den svenska hembygdsrörelsen
The European FORUM of Heritage Associations

 


Några kulturfrämjandeorganisationer i Upplands-Bro
     -  vid sidan av UKF


Hembygdsföreningarna 
I Upplands-Bro finns tre hembygdsföreningar. Med sina hembygdsgårdar verkar var och en på sitt speciella sätt i var sin del av kommunen. Alla föreningarna har regelbunden programverksamhet i form av föredrag och utfärder. Den annonseras i kommunens kalendarium varje månad i Lokaltidningen Mitt i.. 

Stockholms-Näs hembygdsförening - Kungsängens och Västra Ryds socknar 
Hembygdsgården ligger invid Kungsängens kyrka. Där finns bl.a. föremålsmuseum och jordbruksmuseum. Upplysningar genom Rolf Beckman, 581 737 53, Agneta Allerstav, 581 738 19. Gården kan hyras för firande av högtidsdagar. Bokning hos vaktmästaren 581 72117. 

Håtuna och Håbo-Tibble socknars hembygdsförening.
Föreningen vårdar ett flertal gamla byggnader, i Klockargården finns jordbruksredskap. Vävstuga och en större samling skolmateriel finns i Lindströmska huset vid Tjusta skola.Upplysningar genom Eva Holmgren
582 430 35 (äv lokalbokning) 

Bro hembygdsförening - Bro och Låssa socknar 
Hembygdsgården Klint, Prästvägen 8 i Bro. Bussutflykter görs till intressanta utflyktsmål utanför kommunen. Upplysningar:Hans Brofalk 582 421 61, 0707-426692. Uthyrning till föreningar: Agneta Blidstrand, 582 406 13 

Stiftelsen Tärnsund

Kulturbojen - Rädda Röda Stugan
Föreningen värnar om vår och kommande generationers rätt till historia, identitet och god livsmiljö genom att inventera miljöer i riskzonen och medverka till en god och medveten samhällsplaneringsom tillmäter historiska miljöer sitt rätta värde i nutiden. Meningsfull användning. Kulturbojen vill vara ett forum för opinionsbildning i kommunen. Upplysningar genom Sven Örnsten,  581 758 19

Ovanstående organisationer bildar tillsammans med en samrådsgrupp. Den har med åren utvecklats till en påtryckargrupp som vill ge kraftigare tyngd åt kulturfrågor inför kommunens allt kärvare ekonomiska situation. 

Upplands-Bro musiksällskap
Under temat "Lär känna din bygd" har praktiskt taget alla herrgårdar och slott i Upplands-Bro stått som värdar förkonserter. Numera sker denna typ av konserter oftast i samarbete med UKF. Vid alla de stora fornminnesplatserna har "Musik i det gröna" framförts av sällskapets olika sektioner. Regelbundet konserteras i kommunens kyrkor. 

Ett urval ur den kommunala kulturverksamheten 
Hembygdsprojektet, 1977-1980, syftade till att "ge alla svenska och utländska invandrare i Upplands-Bro en ny hembygd". Det skedde i samarbetemed Socialstyrelsen och Historiska museet. Tredje året ägnades främst åt utgivningen av "Vi skriver i Upplands-Bro" som utkommed 50 häften under året. Serien har sedan fortsatt med ytterligareett 25-tal häften. Alla finns att få på biblioteken. 
      1982 var det dags för Turistkartan, som med särskild typografisk utformning visar det gamla samhälletsstruktur.En kortfattad beskrivning av historiska sevärdheter ingår naturligtvis. Ny upplaga i större skala och med fler upplysningar utgavs 1998. 
      1984 gav kulturnämnden ut hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro med Börje Sandén som författare.Boken är sedan många år slutsåld. Den finns att låna på biblioteken. En ny bearbetad och utökad upplaga planeras. Kommunenskulturmiljöinventeringresulterade i boken Upplands-Bro Kulturhistoriskamiljöer 1991. 
     Tillsammans med länsmyndigheten bär kommunen ansvaret att bevaka de kulturhistoriska intressena vid planeringen av exempelvis nya bostadsområden. Det lokala kulturprogrammet och kommunens ekonomiska bidrag till det ventileras regelbundet i en samrådsgrupp tillsammans med berörda föreningar. Kommunen tar aktiv del i det pågående arbetet att göra dess historia och tursitattraktioner kända för en bredare publik. 


Arkeologisektionen inom Stockholms  länshembygdsförbund  

Sektionens målsättning vill vara att aktivt medverkatill att ... 
* sektionens medlemmar ges möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper och sitt intresse för arkeologi, historia och kulturmiljövård 
* stödja och stimulera hembygdsföreningar och intresserade medlemmar i arbetet med att bevara och vårda fornlämningar ochkulturmiljöer 
* via Stockholms läns hembygdsförbund utveckla samarbetet med myndigheter, organisationer och institutioner i frågor, som berör arkeologi, historia och kulturmiljövård 

Genom Spadbladet, sektionens medlemsinformation, hålls medlemmarnainformerade om föreläsningar, kurser, studiebesök, exkursioneroch aktuella arkeologiska undersökningar för amatörer. Medlemskaperhålles genom insättning av 50:- på sektionens pg 4973680-4. 
Upplysningar genom ordf. Ingela Jansson, Norrtälje, 0176-166 50. ingela.jansson@brevet.nu

Nordiska förbundet för hembygdsarbete  och lokalkultur
- NfH-L

Nordiska förbundet för hembygdsarbeteoch lokalkultur- NfH-L bildades 1982.
Målsättningen är att samla de nordiska krafter som utövar hembygds- och lokalkulturellt arbete, främjar folkliga traditioner,bevararen levande miljö och driver forskning inom dessa områden.Måletär att skapa intresse för detta i syfte att bevara dennordiskakulturidentiteten med beaktande av nationella särdrag. Förbundethar en särskild sektion för arkeologiska undersökningar-NAU.
 

Medlemsavgift för enskild person Skr 100:-; Institution/förening Skr 400:-
Postgiro 35 35 92-9

Upp


Historik över den svenska hembygdsrörelsen
Ur en folder utgiven av Sveriges hembygdsförbund
 
 

Fornminnesföreningar
Hembygdsrörelsen växte fram ur 1800-talets stora samhällsförändringar. Den kom till som en protest mot industrialismens sätt att hantera människor och som ett försvar för gammal folklig kultur. Intresset för traditioner och folkmål har sina rötter idet tidiga 1800-talets romantik. Gunnar Olof Hyltén-Cavallius lade med verket "Wärend och wirdarne" grunden till folklivsforskningen i Sverige, och Nils Gabriel Djurklou skapade med "Föreningen för samlande och ordnande av Nerikes folkspråk och fornminnen" den första fornminnesföreningen 1856. Den fick efterföljare i många landskap. En av dem var "Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige", grundad 1882 av Georg Karlin och upphov till den museianläggning som kallas Kulturen i Lund. Lokala bygdemuseer tillkom under 1890-talet bl a i Funäsdalen och Leksand.Mendet var Skansen - Artur Hazelius'skapelse från 1891 - som blev denfrämsta förebilden för friluftsmuseer inte bara i Sverige utanruntom ivärlden. Många av våra 1000 svenska hembygdsgårdarhar fått sina impulser, direkt eller indirekt, från Skansen somblev 100 år 1991. 

Hembygdsföreningar
Den folkrörelse som vi kallar hembygdsrörelsen räknar dock åren kring sekelskiftet som sin egentliga tillkomsttid. Då smälte intresset för den folkliga kulturen samman med demokratiska strävanden, folkbildningsanda och försvar för människovärdet motindustrikulturens förflackning och materialism. Den syntesen kom tilluttryck i Karl-ErikForsslunds märkliga bok Storgården- någotmitt emellan enkänsloladdad  roman och ett flammande agitationstal. Denblev hembygdsrörelsensväckelseskrift. 

Stora hembygdsmöten i Dalarna samlade tusentals människor, inte minst ungdomar, till ett engagemang i Forsslunds anda. Elden spred sig över landet; i exempelvis Jönköping arrangerades liknandestormöten i den 1901 anlagda Jönköpings stadspark, ett av landetsförsta friluftsmuseer med Skansen som förebild. Lokala hembygdsföreningar kom till, inspirerade av den folkliga ungdomsrörelsen och med en målsättning som gällde nuet och framtiden. 

Riksförbund
Med tiden vävdes den museala verksamheten samman med det mera folkliga syftet att tillvarata det lokala kulturarvet som försvar för bygdernas egenart och för en livsform med rötter i det förflutna. Forsslund formulerade sitt program för "Hembygdsvård" i en bok med den titeln 1914, och de lokala bygdemuseerna började ersättas av levande hembygdsgårdar, miljöer för gemenskap, studier och fester. Samtidigt organiserades rörelsen på olika nivåer. 300 lokala hembygdsföreningar kom till före 1930. I län och landskap förenades de i hembygdsförbund, vilka ofta slogs samman med de gamla fornminnesföreningarna. Och 1916 grundades Samfundet för Hembygdsvård, ett riksomfattande förbund, som 1975 förändrades till rörelsens egentliga riksorganisation, Riksförbundet för Hembygdsvård, numera kallat Sveriges Hembygdsförbund. 

Hembygdsrörelsen har stadigt vuxit och omfattar nu ett medlemsantalsom närmar sig en halv miljon. Huvuddelen av dessa tillhör de1600hembygdsföreningar. som via de 26 hembygdsförbunden ingår i Sveriges Hembygdsförbund. Rörelsens mål har hela tidenvarit att bevara det folkliga kulturarvet. Men olika inslag i hembygdsvården har betonats under olika skeden. Byggnadsvård och föremålsinsamling spelade länge en huvudroll. Studier och forskning i den lokala historien har bedrivits länge och snarare tilltaget under senare år. Därvid har också 1900-talets historia satts mera i förgrunden. Vården av kulturlandskapet och kulturmiljöerna har blivit allt viktigare, ju mer hoten mot vår miljö vuxit. Kampanjer för ortnamnens bevarande och för en levande landsbygd har engagerat många hembygdsvårdare under 1970-80-talen. Därmed har också den framtidsinriktning,somkännetecknade den tidiga hembygdsrörelsen, återkommit.Inför1900-taletsslutskede har alltfler människor inom hembygdsrörelsenbörjatanvända den historiska kunskapen som ett redskap i samhällsarbetet. 

(ur en folder utgiven av Sveriges Hembygdsförbund)
Upp




 


The National Association for
the Preservation of Local Nature and Culture .
The Swedish local culture movement
(Ur en folder utgiven av Sveriges hembygdsförbund)




A brief history
The Society for the Preservation of Local Culture was founded as earlyas1916, and already four years later it had 200 local branches. The aim wasto preserve traditional culture, in order to allow it to flourish alongsidemodern society in the development of the Swedish landscape and increased building development. This idea took shape already in 1900, when there were discussionson the threat to local culture brought about by the onset of industrialization, which was considered to pose the main threat to Swedish culture and tradition.Local culture museums and culture centers were established, inspired by the way Skansen in Stockholm succeeded in gathering together buildings from allover the country into a single open-air museum. Different local culture societies began to collect objects which could be put on display at various culture centers. After a while, parish books were published describing the history of each particular district. During the sixties, the local culture societies also started to develop a certain interesting problems concerning natureand the environment. It was considered important not only to be aware of historical matters but also of matters concerning the present. Nowadays, the local culture societies take an active part in all kind of questions concerning the community. There is a wide collaboration with schools, on top of which many booklets, papers and annuals are published. The National Association for the Preservation of Local Nature and Culturewas founded in 1975, this being the national organisation for the different culture movements throughout Sweden. The associations office is locatedin Stockholm, with approximately 15 staff.



 
 

Weare organized as follows:
The National Association for the Preservation of Local Nature andCulture has its office in Stockholm and 
- deals with questions of nature and culture of local importance. 
- promotes public interest in local culture and the environment 
- is responsible for contacts with the central authorities 
- gives advice and service to the different local associations


Approx. 2,000 Local Culture Societies 
- work locally on a non-profit basis 
- protect own cultural environment 
- administer locally more than 1,000 old homesteads


What does a local culture society do?
In Sweden there are about 2,000 local culture societies, each of which is different from the next, since each society acts on the basis of its owncircumstances.But, they have one thing in common: they are all non-profitmaking.No oneis paid and everyone contributes their sparetime. Sometimes local authoritiescontribute funds. Other sources of income are lotteries and entrance-fees.Some local culture societies have many thousands of members and administeslarge andimpressive local culture centers. These societies were often foundedat thebeginningof this century and are therefore deeply rooted in theirparticulardistricts. Most societies though have no more than 100 and 500members, andthe culture centers can vary from small, redpainted cottagesto open-air museumswith many buildings. Local culture societies are foundtoday not only in thecountryside but also in urban  areas. The socialsideis stressed andit is considered important that the local people meet,preferably under traditionalforms. This is why celebrations are common onnational holidayssuch as WalpurgisNight, Midsummer and Christmas. It isimportant that the societies take anactivepart in community affairs andspeak out strongly when it comes to questionswhich could be a threat to tradition,for instance, when old buildings areunnecessarily demolished, when old placenames disappear, new roads are tobe built and nature devastated. Local culturesocieties' publications of theirown history include stories of emigrationand genealogical research. Sometimesexcursions intothe local countrysideare arranged. The societies collaboratewith local museums and other non-profitmakingorganisations such as environment-movements.Being a member gives a greatsense of solidarity, also with   other localculture societies in the same district.

The 26 Local Culture Associations
- are locally active in the provinces and counties 
- are responsible for contacts with local authorities 
- give advice and service to local culture societies 
- act on questions concerning culture and the environment 
 
 

The local culture societies have all the necessary contacts
If you would like to get in touch with any particular district in orderto learn more about its history and its people, for instancc genealogical research purposes, please phone or write to us.

The European FORUM of Heritage Associations

FORUM har sina rötter i 50-talets Nederländerna, då amatörarkeologer organiserade sig. Nu omfattar organisationen ca 3000 medlemmar i ett antal länder.
Nordiska medlemmar är
* Sammenslutningen af Danske Amatörarkaeologer,
* Sveriges hembygdsförbund
* Nordiska förbundet för Hembygdsarbete och Lokalkultur.

FORUMs generalförsamling beslutade 1996 att förlägga1998 års samling till Stockholm - Kulturhuvudstadsåret - med en uttalad önskan att i detta sammanhang besöka Röasring, helst i samband med ett internationellt grävläger på platsen.

Upp