Efter en växlande historia under vilken bl a Gustav Vasa bebodde den forna biskopsborgen, som Jakob de la Gardie byggde ut och förbättrade, så att byggnaden förtjänade att avbildas i Erik Dahibergs Suecia Antiqua, kulminerade Biskops-Arnö's historiska storhetstid.
I samband med Karl XI:s reduktion drogs godset åter in till kronan och under indelningsverkets första tid blev den forna biskopsborgen boställe för översterna vid Stockholms Lifregemente till häst.
Genom ett riksdagsbeslut år 1956 började Biskops-Arnö's moderna historia. Då överlämnades egendomen till svenska Föreningen Norden för "inrättande av ett nordiskt bildningsinstitut". I dag bedrivs därför folkhögskoleverksamhet på ön, dels i den nuvarande huvudbyggnaden, daterad 1730, dels i moderna ändamålsenliga lokaler.
Men Biskops-Arnö är inte bara historisk mark. Det är också en pärla för den rekreationssökande allmänheten. Här finns ett mycket anslående, väl utbildat s k herrgårdslandskap med lummiga ört- och fågelrika backar, bestånd av barrskog och ädellövskog, som ger förutsättningar för ett rikt djur- och fågelliv. På Biskops-Arnö finns rådjur, någon enstaka älg, hare, grävling och mink. Här finns brun kärrhök, ormvråk och bivråk
På 1640-talet ser Biskops-Arnö ståtligt ut, om man
kan lita på Erik Dahlbergs stick i Suecia Antiqua. Vad man kan lita
på är att Ebba Brahe vid den tidpunkten höll sin vakande
hand över biskopsborgen. Från 1652 styrde hon Biskops-Arnö
som änkesäte efter maken Jakob de la Gardies frånfälle.
Palatset ersattes under tidigt 1700-tal av den nuvarande huvudbyggnaden.
. Här sjunger näktergalen, gräshopps-sångaren, trädgårdssängaren. Och vassarna runt än härbärgerar brunand, skedand, skäggdopping, sothöna, svan och vattenfall. Även rördrom och snatterand har då och då observerats, liksom häger och dubbelbeckasin.
Biskops-Arnö förvaltas i dag av Domänverket genom Stockholms skogsförvaltning.