Beskrivning gruvkartan från 1942
    (kartbes1.htm)

    Till UKF:s förstasida           Till Skälstagruvan           Till Ämnesområden


    B E S K R I V N I N G
    till karta över Skälstagruvan, upprättad på grund av mätningar, som avslutades den 2 sept. 1942.

    Skälstagruvan är belägen på Skälsta säteris mark inom Håtuna socken av Uppsala län.
    Gruvan inmutades år 1924, och utmål för tvenne inmutningar, Skälstagruvan n:r 1 och 2, tilldelades den 9 oktober samma år. För gruvdriftens behov erforderlig mark löstes inom utmålet för Skälstagraven nr 1 dels vid nyssnämnda utmålsförrättning. dels vid bergmästareförrättningar den 23 september 1938 och den 30 maj 1942.
         Ägare av såväl inmutnings- som jordägarerätt inom de nämnda tvenne utmålen är sedan 1939 Aktiebolaget Grafit i Göteborg. Markägare äro godsägaren och fru Knut Bergman , Skälsta säteri, Håtuna, Bro.
         Fyndigheten består av grafitskiffer med nordost-sydvästlig strykning och vertikal stupning. Grafiten förekommer l flera lager av i regel några decimeters tjocklek, mellanlagrade och omgivna av lagerarter, övervägande klorit, samt.av grovkorniga pegmatitpartier. Åt sidorna avtager klorithalten, medan halten av kvarts, glimmer och fältspat tilltaga, bildande övergångar till leptit. Den i gruvrummens väggar f.n. anstående bergarten har betecknats som skarn.

    Förekomsten bearbetades i dagbrott under kortare perioder åren 193'7 och 1938, då sammanlagt..796.5 ton berg bröts. Under 19391 då driften fortgick hela året, bröts 1878 ton berg genom schaktsänkning och ortdrivning. Samma år färdigbyggdes ett år 1938 påbörjat anrikningsverk. Grafiten anrikas sedan dess genom flotation till en C-halt av 60-70 %. Under 1940 och 1941, då driften pågick under resp. 6 och 4 månader, erhölls av brutna 2045.5 ton berg från schaktsänkningar och ortdrivningar 682 ton grafithaltig produkt, som bearbetades vidare i anrikningsverket.
         Mätningarna vid gruvan hava utförts med gruvtublinjal. Tvenne utmålsrösen samt ett i marken nedslaget järnrör, där röse torde ha legat, ha anträffats och inmätts. De befunnos ligga i nära rät linje och utgjorde synbarligen mittpunkten och de båda ändpunkterna på den för utmålen Skälstagruvan nr 1 och Skälstagruvan nr 2 gemensamma baslinjen. Avstånden mellan rösena är dock kortare än de i utmålsprotokollet angivna. Utmålen äro inlagda på det topografiska dagbladet med utgångspunkt från det mellersta av de funna utmålsrösena samt med ledning av den inmätta basljnjens riktning och i överensstämmelse med utmålsprotokollets måttangivelser.
         Gruvägarens kartexemplar upprättades samtidigt med det föra Kungl. Kommerskoll. avsedda exemplaret.
         Koncepthandlingarna och prov av förekommande bergarter förvaras på gruvkontoret.

                        Nora den 16 november 1942.
                        J.A Johansson (namnteckning)
                   Behörig gruvmätare enl. K. Komm. Koll. res. 2/5 1906
    Till UKF:s förstasida           Till Skälstagruvan           Till Ämnesområden
    Upp