Ärkebiskop Nathan Söderblom visiterar församlingarna i
Kungsängen och Västra Ryd 1926
 subjects/Soderblom-bakgrund.htm

UKF:s Startsida     Visitationsprotokollet

Bakgrunden till ärkebiskopens visitation och här återgivna protokoll 

Sedan urminnes tider har kyrkans verksamhet varit föremål för inspektion från de högre kyrkliga myndig­heternas sida. I prostars och ärkebiskopars tjänsteplikt ingår att med viss regelbundenhet besöka församlingarna och ta del av församlingsarbetet.

Eftersom kyrkan ännu långt in på 1900-talet hade kvar ett betydande inflytande över samhällslivet i största allmänhet kan man av de många protokollen från s.k. prost- och biskopsvisitationer få en intressant och i många fall ingående kunskap om människors förhål­landen i de svenska bygderna genom århundradena.

Nathan Söderbloms protokoll från visitationen 1926 är synnerligen intressant. Vi får t.ex. ta del av hur man försöker få fram en stadsplan för det lilla stationssamhället; frågan om friköpsrätt av tomtmark i nuvarande Kungsängens centrum diskuteras, vi får en synnerligen god inblick i dåtidens ambitioner när det gäller den sociala omsor­gen; vi hamnar rätt in i statarfrågan, d.v.s de många lantarbetarnas arbetsförhållanden och sociala ställ­nig  Eftersom området dominerades av herrgårdarna och ingen industri av nämnvärd omfattning fanns utgjorde statarna den allt övervägande delen av befolk­ningen.

I själva verket föranleds besöket av den svåra situation som uppkommit genom den beryktade skör­destrejken 1925 och som hade ett viktigt centrum i Kungsängen genom att strejken organiserades av Upplands Lantarbetarförbund under ledning av läraren och kantorn i Kungsängen Oscar Sjölander.

Den formella anledningen till visitationen torde vara den anmälan för tjänstefel som inlämnats till domkapitlet av en församlingsbo med anledning av att kantorn lämnat sin post under pågående gudstjänst och församlingen således blivit utan orgelmusik under den senare delen av gudstjänsten.

Händelsen inträffade den 9 augusti 1925, i anslutning till  den stora lantarbetarstrejken. Ett agita­tionsmöte var utlyst till Kungsängen kl 14 denna söndag. Enligt Curt Johansons akademiska avhandling om Upplands lantarbetare skulle kyrkoherden medvetet ha flyttat fram gudstjänsten till samma tidpunkt.

Den varning som Sjölander fått av kyrkorådet upphävdes efter en protestskrivelse till förmån för Sjölan­der, men ett överklagande hade inlämnats till domka­pitlet

Det här återgivna protokollet är åtminstone i vissa delar skrivet av ärkebiskopen själv; det framgår av de partier där texten övergår i jagform; dessutom är det känt att han vid andra tillfällen själv skrev sina proto­koll.

Oscar Sjölan­der var med och grundade arbetarkommunerna i Bro och  Kungsängen. Hans stora insatser till förmån för statsystemets upphävande genom sin verksamhet som riksdagsman och ledare för Upplands Lantarbetarför­bund har betytt mycket. Han avled 1928 och två år senare tillträdde Gunnar Sträng som ledare för Sveri­ges lantarbetare. Det var denne som slutgiltigt fick vara med om att upphäva statsystemet 1945.

Protokollet har här försetts med rubriker och kursiveringar för överskådlighetens skull. Biskopens 
uppmaning att framställa en sockenbe­skrivning verkställdes av kyrkherde Carl Widman, som 1927 skrev boken Vad gamla röster tala. Den är mycket läsvärd och finns på biblioteken.

I protokollet kallar ärkebiskopen lantarbetarna "ett slags nomader". Kyrkherden i Håtuna, Robert Litt­marck, gav 1930 ut en skrift om lantarbetarnas flytt­ningar, som han kallade Mälardalens nomader; också den en intressant läsning.