UKF:s startsida              Några utdrag presenterade på DN:s Namn och Nytt    2 sidor  april 2002
                                      Guldmedalj med anledning av Hushållnings-Journalen
                                      Högtidstal vid medaljutdelningen på Riddarhuset

På 1700-talet kostade ett gott råd 4 skillingar. Men det hade vi knappast tänkt på om det inte varit för makarna Sandén i Bro.

BÖRJE OCH GUDRUN SANDÉN i Bro utanför Stockholm brinner för sin hembygd. Visserligen har de bara bott i Bro i 50 år, ditflyttade lärare från Västerås och Spånga som de är. Men det är få delar av kommunen som de inte har genomströvat i jakt på dess historia. Sina upptäckter delar de med sig av till en bred allmänhet genom föredrag, rundvandringar, böcker och skrifter - allt producerat inom Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut.

När de en dag i mars 1993 kom till klockstapeln i Håbo-Tibble kyrkby anade de knappast att besöket skulle påverka deras fritid under nästan tio år.
- Där hittade vi en låda med häften med titeln "Hushållningsjournal" som hade givits ut av Patriotiska sällskapet på 1700-talet, berättar Gudrun Sandén. Innehållet var en guldgruva. Fyndet i klockstapeln fick vissa konsekvenser för paret Sandén. Gudrun började skriva in materialet i en dator och Börje ordnade det i en databas. I dag har arbetet resulterat i tre böcker.

Det är lätt att bli sittande med böckerna under näsan. Notiserna i Patriotiska sällskapets skrifter; som kostade 4 skillingar styck, är en tidsmaskin rakt in i 1700-talets Sverige. Sällskapet, som bestod av ståndspersoner, såg som sin uppgift att förbättra Sverige inom varje upptänkligt område. Även om jordbruket av naturliga skäl tog mycket plats i häftena så finns här en rad andra goda råd. Som detta från i juli 1778:
"En piga, 25 år, hade kvävts av kolos och var i 2 timmar helt utan medvetande. Man slog på henne vinättika men inget hjälpte, utom doktor Sages Alcali Volatilis fluor, som hon fick i näsan och sedan intog 25 droppar av. Hon är nu helt återställd."

MÄRKLIGA FENOMEN i naturen noterades också som det hagel "stora som orrägg" som den 10 augusti 1779 krossade 500 fönsterrutor i Vemdalen. "Dock klarade kyrkfönstren sig", konstaterar uppgiftslämnaren.

I oktober 1789 diskuterar sällskapets Carl Gustaf Creutz vad som kan ligga bakom missväxt, ett alltför vanligt fenomen för den tidens jordbrukare. Creutz konstaterade mycket riktigt att "okunnighet och åkrarnas placering" kan förklara en del av problemet men menade också att solförmörkelser och giftiga dimmor kunde ställa till med en del.
Dessa två faktorer är nog fortfarande tämligen okända bland dagens agronomer.

Böckerna avslöjar en 1700-talsmänniska inte olik oss själva. Uppfinningsrikedomen flödar i form av nya brokonstruktioner, jordbruksredskap och mediciner. Här finner vi råd om hur ett öl bäst bör bryggas, kött bör saltas och sill ska fiskas. Att tillvaron var hård visar en notis från i september 1789:

"Uppsala. 2 307 fler födda än döda. 160 tvillingar och 1 trillingfödsel. Av de döda var 24 över 90 år och 1 över 100. 44 kvävdes av ammor eller mödrar, 2 barnamord, 6 självmördare, 3 mördade, 52 drunknade, 1 ihjälfrusen, l död genom åsknedslag."

FÖR DEN SOM TRODDE att rasism och främlingsfientlighet var något nutida påfund är det upplysande att läsa några inlägg om nomadiserande samer under rubriken "Om det icke vore lämpligt att kringstrykande lappar byggde hus och levde som andra". Skribenterna förfasar sig över deras kringflyttande levnadssätt och framkastar en rad åtgärder som på sikt ska utrota hela släktet. Olof Björling föreslår kort och gott att barnen med tvång skulle tas ifrån dem för att "uppfostras till vanliga människor".
"Det berättas att de ligger nakna i sina kojor, vilka grova laster kan inte bli av detta", skriver Björling vidare.
De tre böckerna har i sig en ovanlig historia. För trots att de ser nog så bokriktiga ut har de framställts på makarnas Sandéns egen laserskrivare: Något som fick den stora skrivarfirmans chef  för Europaproduktionen att lämna Strasbourg för ett besök i Bro. Ingen hade nämligen tänkt på att det gick att göra böcker på detta vis.
- Skälet till att vi började framställa böcker själva var att inget tryckeri ville befatta sig med så små upplagor som några hundra exempel, berättar Börje Sandén som stolt kan konstatera att Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut numera gör böcker när det så passar. Men skärning och bindning överlåter man åt proffs.

Clas Svahn.    Namn & Nytt

Utdrag ur en avslutande artikel efter att ett 30-tal exempel publicerats
Under våren har Namn och Nytt kunnat publicera  små korta berättelser under vinjettbilden "Handfastheter". Totalt ett 30-tal små notiser, där vi kunna möta 1700-tals svenskarna och deras idéer om ett bättre samhälle. Välmenande brev och inlägg från läsare av Hushållningsjournalen har publicerats. Några riktigt tokiga, andra viktiga förbättringar, som förde den tidens teknik framåt. De flesta förslagen kom naturligt nog att handla om hur jordbruket. skulle kunna förbättras i en tid då tiotusentals människor  led stor nöd och dålig skörd kunde betyda katastrof för de mindre bemedlade.

Bakom Hushållningsjournalen  stod Patriotiska Sällskapet, även om det knappast stod bakom alla läsarnas goda råd. Grundat 1766 för att uppmuntra "konster, slöjder och rikets näringar" - kort sagt den svenska flitigheten - gjorde medlemmarna sitt bästa för att ge Sverige en skjuts in i den framtid som nu är vår historia.

Ursprungligen växte sällskapet fram ur ett slutet ordenssällskap kallat Pro Patria, där man en tid utgjorde ett särskilt utskott bestående av näringslivsfolk innan skilsmässan blev ett faktum. 1772 accepterades Patriotiska Sällskapet av Gustav III och kunde därmed lägga till Kungliga framför namnet.

Idag är sällskapet mest känt för sina medaljer till personer som under många år varit anställda på en och samma arbetsplats. 
....
Så fortsätter belöningarna att fördelas över Sverige. Nu är det 14 företagares tur att få medalj för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv. Vid samma tillfälle blir också Börje och Gudrun Sandén behängda. Det är tack vare dem som vi kunnat njuta av av "Handfastheterna"  så det valet är helt i sin ordning.

Ur anförande hållet vid Patriotiska Sällskapets årssammanträde
på Riddarhuset i Stockholm 13 juni 2002. Guldmedaljer till Gudrun och Börje Sandén.
Under rubriken  'Patriotism, ekonomi och huskurer om Sällskapets "Hushållnings Journal" och den samtida läkekonsten' inledde docenten Claes Wirsén sitt anförande med orden:
"Låt mig börja med att tala om, vilken läsglädje jag har haft av makarna Gudrun och Börje Sandéns sammanställning och redigering av "Hushållnings Journalen",  Kungliga Patriotiska Sällskapets förmedling av goda råda till landets och folkets fromma under åren 1776-1813. Det har sagts att de över 2000 notiserna som nu getts ut är en "tidsmaskin rakt in i 1700-talets Sverige"