Alsnö Stadga - förutsättning för Håtunaleken och dess fortsättning
/nya/alsnostadga.htm
Börje Sandén, anteckningar 1994-12-23

UKF;s startsida        Ämnesområden

Alsnö stadga
Vitsen med den var - för Magnus Ladulås - att han kunde samla en
ny kvalificerad grupp människor kring sig,  t o m  utlänningar
som hade ny och bättre kompetens än de gamla stormanssläkterna.
- en av motiveringarna till upproret mot honom 1278 var just att han
utnyttjade utlänningar.


Gabriela Bjarne Larsson       (Ur b-medel.doc  2005-11-21)
Stadegelagstiftning i senmedeltidens Sverige.
Rättshistoriskt bibliotek LI
Distributor: Nerenius & Santérus Förlag AB, Stockholm
Ak avh. för fil dr, 94-09-23
 
Alsnö stadga 1279 - 1280. sid 22
- Öppet kungligt brev
- Original saknas
- Två bevarade texter, flera årtionden efteråt
- lagstiftning för kungens män - även lägre i krigstjänst
 
Fyra (4) artiklar
1/ Gästning - 10 ggr längre än de övriga
2/ bekräftar Birger Jarls fridslagar
3/ frälse- och rusttjänst
4/ ämbetsmännens olaga skatteuttag från bönderna
 
1/ Gästnings-artikeln - synnerligen utförlig jämfört med övriga
- vägfarandes skyldigheter
- böndernas skyldigheter
- det är välbärgade män som reser omkring i landet (kungens?!)
 
Framgår att de resande våldgästar
- därför bestäms: endast 2 hästar, hö och korn mot betalning
 
Rättare
- en rättare i varje härad
- skall föreslå gästningsställe, att hålla till godo med!
- noggrann beskrivning av böter för:
rättare, 6 mark om han inte kan komma med något förslag
- 2 till vägfaranden 2 till kungen, 2 till häradet
bonde, 3 mark för vägran att ta emot anvisad gäst
- 8 örtug till rättaren, gäst 1 mark, kung 1 mark, härad 16 örtug
vägfarande vid rån:
- 40 mark, delas lika mellan kung, härad, bonde
- döms fredlös om han inte betalar inom en månad
- uppenbart att de resande var rika.
- om herreman skyddar dömd bötar denne 40 mark

Alla bönder har gästningsskyldighet
Utom:
- kungsgårdar
- biskopsgårdar
- riddares gårdar
- svenner av vapen
Dessa kan ta emot gäster frivilligt
 
3/ Frälseartikeln
Kungen ger skattefrihet åt
- sina egna män
- sin broder Bengt
- alla brytar och landbor under dem
- ärkebiskopen, andra biskopar
- man slapp ledungsskatt, gengärdskatter
 
Ordet "fräls" betyder "fri"
En krigarklass skapas som motvikt till stormännen
 
Alla som tjänar till häst blir skattebefriade, med underlydande
OBS: ingen skattepålaga - skall ske mot betalning!!!
 
2/ Edsörelagstiftningen
Birger Jarls fridslagar finns inte bevarade
- äldsta kända rikslagarna
- i Alsnöstadgan bekräftar sonen sin faders lagar
- källan till landskapslagarnas edsörerätt
- dessa brott betecknas "nidingsverk" i Västgötalagen
där de bestraffades med fredlöshet inom landskapet (urbotamål)
- genom Birger Jarl blev lagen rikstäckande och ordet fredlös ändrades till "biltog" eller "utlaegr"
- förvisningen kan upphävas om förlikning ingås och förövaren betalar 40 mark till kungen.
 
Bestämmelserna om detta i Alsnö stadga kallas i lanskapslagarna för "edsörelagstiftning".
   Edsörelagstiftningen skulle kunna betraktas som en "hederskodex" i uppträdandet mot fiender
 
Citat:
"Den som hugger eller dräper någon i sitt eget hus, eller en annan mans hus, mister allt han äger, vilket delas i tre delar, En del går till kungen, en del till häradet, och den tredje delen till målsägaren"
   Samma dom får de som våldtager kvinnor, som dräper eller sargar någon i kyrkan, på kyrkogården eller tinget, som bryter fred eller ingången förlikning, som griper en man för en annans gärning, som lemlästar en man."
 
SKÄNNINGE stadga 1284.   sid 29
En intern lagstiftning mellan kungen och hans män.
- dock formulerad som ett öppet brev
- texten finns bevarad i en laghandskrift
 
Förbud att bära krigsvapen när kungen befinner sig i landskapet
1/ På de möten som kungen kalla till får inga andra män än de kallade infinna sig.
- endast ta med sig ett visst antal svenner till häst
- hertig Bengt 40
- biskoparna 30
- andra kungens råd 12
- riddare, svenner av vapen och kaniker 4
- övriga 2
 
Sammansvärjning mot kungen medför dödsdom
 
Kungen vill få slut på blodshämnden
- den förminskade ju de stridbara männens antal
- särskilt gällde det hämnd efter ärekränkning
- om en riddare förbröt sig kunde han värja sig med 5 riddare
- en sven av vapen dömdes av kungen, ingen fick hämnas innan kungen kommit
- om en "hirddräng" förtalat en riddare eller sven av vapen, skulle hans herre först underrättas. Ingen fick hämnas under tiden.
 
Pensionsförsäkring !
- lojala män hos kungen fick ett privilegium för sig och sin familj: de garanterades kungens beskydd, även änkor och barn.
 
ego: obs. Utmaning till strid hade under vikingatiden närmast varit en dygd.
- avsedd att hålla stridsviljan uppe
- avsedd att tvinga fram "övningstillfällen" i vapenbruk

- jfr "holmgång", "envig" (duell)