Ur en hembygdsbok från 1820
Västra Ryd och Kungängen
/hembygd/oberg2.htm

Till UKF:s Först sida               Till Hembygdsbokens första sida     Till Nästa kapitel         Till Ämnesområden
 
 
Säterier, gårdar och boställen  
§ 2.  Av socknens säterier, gårdar och boställen förtjäna följande anmärkas: 

Granhammar, 1 mantal säteri, beläget S om kyrkan är i sambruk med Tibble 1 mantal, vilket senare numera är utan annan åbyggnad än några backstugor. Denna sätesgård äger prydnaden av ett trevåningars stenhus, omgivet av en betydlig fruktträdgård och en utmärkt skön park, under de senare åren, genom ägarens 5)  synnerliga smak och kostnad, anlagd och utvidgad, varjämte den mycket förskönas av vindriverier och orangeriväxter av flera slag, pommerans, mullbär och fikonträd m m. 
   Det är dock en saknad att utsikten till sjön, som likväl ligger på nära avstånd, till det mesta bortskymmes av stora skuggrika träd; däremot framflyter vid parkens ena sida en bäck, med anlagda vattenverk, dammar, holmar och bryggor. Oaktat igenläggningen av mycken odal åker till gräsvall, uppgår dock utsädet till denna gård till 50 tunnor årligen, i blandad jordmån av svartmylla på lergrund, och tämligen god lera; och är höbordet förmånligt, av omkring 400 lass, merendels god 

hårdvall, beräknat efter Upplands vanligaste körredskap med par dragare. 
   På någorlunda vidsträckta ägor befinnes en god och mogen skog, av både såg- och byggnadstimmer, samt gärdsel och vedbrand, vilket ock i förväg kan anmärkas tillämpligt på alla socknens hemman. Vid egendomen finns även något lövskog, samt hjälpligt bete i hägnade hagar. Då ägorna gränsa till Mälaren i en sträckning av omkring 1/4 mil vid Granfjärden, kan ej saknas gott fiske, ehuru det icke begagnas utöver ägarens behov, om inte något är till avsalu under braxenleken. 
   Uti den vid gården framflytande bäcken är anlagd en husbehovs sågkvarn, till nyttjande under höst- och vårflod; även har där funnits en mjölkvarn av samma ändamål, som lärer skola åter upprättas. Sädesria och tröskverk finnes vid gården; ävensom en salpeterlada är under byggnad, till gårdens och underliggande hemmans framtida behov av denna nödiga varas tillverkande. 

5) Numera avlidne generalmajoren Greve Lantingshausens arvingar.

 
   Granhammar nämnes ej förr än i 1545 års jordebok, och då blott med denna anteckning: “Granhammar fri.” År 1609 finns antecknat vid Brunna by: “brukas under Granhammar.” 1611 nämns den första gången ägaren: Måns Uddesson (som var en Örnflyckt), 1631 Reckert Rosencrants, och samma år: Junker Josua; 1724, herr generallöjtnanten Hans von Fersen". Tibble nämns redan i 1535 års jordebok, den äldsta över Bro härad, och allt framgent, tillhörigt åtskilliga ägare, intill dess att det 1631 finnes tillhöra nuvarande ägarfamiljen av Granhammar. 
   Denna i sambruk varande egendom, är Roterad med 2 soldater. Inom Rå och Rör är för det närvarande blott trenne smärre dagsverkstorp; men å frälsehemmanens ägor finns 12 st 2-dagstorp, som utgöra sin skyldigheter till sätesgården. 

Örnäs, 1 mantal säteri, beläget SV om kyrkan, med förfallen och nära nog obrukbar mangårdsbyggnad av trä, och gammal vanvårdad fruktträdgård, äger en utmärkt skön belägenhet vid stranden av en vacker insjö, där det omgives av en slät gräsplan till 

flera tunnlands areal och mycken vild lövskog, och jämte den planterad skog. Gården har, genom senare årens odlingar, nära 20 tunnor årligt utsäde, varav någon jorddel är god, men större delen av sämre beskaffenhet i elak lera, och jäsjord, i synnerhet den ena årgången. Höbordet är ringa vid själva gården till det mesta i skogsängar; men hjälpligt, emedan en äng, från den angränsande Viby säteriladugård, även begagnas och småningom plöjes, så att årligen kan erhållas 70 lass. 
   Skog av timmer, gärdsel och vedfång finns över husbehov; ävensom flera slags lövträd försköna denna egendom, som ock äger god hägnad betesmark. Fisk ehuru icke av många slag, giver den närbelägna insjön, som bär namn av gården. 
   Redan 1540 nämner jordeboken “Torpar Henric i Örness, men 1542 finns Örnetz upptaget bland frälsehemman. 1631 är därom antecknat: Herr Gabriel Göstafsson har skänkt Örnäss Thomas Persson i sin livstid; 1724 är anmärkt: Kongl Rådet och Drotzen Sahl Hr Gref Gabriel Oxenstierna Gustafssons arvingar utbytt, och possideras av Sahl Herr Greve Carl Gyllenstiernas arvingar”.
 
Gården som brukas av ägaren, är extra roterad med 3/4. Soldat tillhopa med Torsätra. Inom Rå och Rör finns blott ett 2:dagstorp; men å ägarens nästnämnde frälsegård äro 4 sådana lagda under säteri med sina arbetsskyldigheter. 

   Viby, 1 1/2 mantal säteriladugård, beläget SV i socknen, förmedlad från 4 mantal av ålder, har åbyggnad för 2 bönder och omkring 16 tunnor årligt utsäde, i medelgod jord av lera och svartmylla, men ringa hö och hägnat bete, sedan en betydande del av ägorna, dels begagnas under Örnäs, dels är anslagen för jordtorpare. Skogen är god och består av både timmer, gärdsel och vedfång, mera än till husbehov. Uti 1540 års jordebok finns Viby redan upptaget “såsom frälsegods med 4 åbor, år 1631 ägdes den av Greve Jacob De la Gardie under sätesgården Sundby, och 1638 av Herr Johan 
 .

Silfvercrantz, samt 1724 av Sahl Hr Greve Carl Gyllenstiernas arvingar”. 
   Gården som brukas av tvenne bönder, är av ålder roterad för ladugårdsfriheten med en soldat. Inom rå och rör är de 4 ovannämnda dagsverkstorp, som utgöra sina skyldigheter till Örnäs. 

   Sundby, 1 1/2 mantal säteri, beläget NO om kyrkan, med sämre sätesbyggnad och ringa trädgård, för närvarande i sambruk med Väsby 5/8 mantal berustat säteri, och Nibble rusthåll 1 mantal, efter vilka båda blott några lämningar av forna bostäder synas i V och N om gården. Detta sambruk uppgår nu till 36 tunnor årligt utsäde i god jordmån av blandade slag, och till en höbärgning av minst 250 lass; Barrskogen är ringa, men lövskogen och betesmarken god, även fisket i Mälaren är gott

 
 
   Vid egendomen är för få år sedan börjat ett kostsamt företag med utdikning av ett avröjt kärr, med förmånligt läge till äng; men då utloppet för vattnet, att leda det genom egna ägor, söktes tvärt emot naturens anvisning, och svårt berg mötte, så avstannade försöket utan någon nytta, då likväl vattnet i naturlig ledning har ett lätt avlopp; likväl är gräsväxten å detta kärr så god, att understundom avslås med fördel vissa stycken, ehuru det verkligen nyttjas som beteshage. Även är vid denna gård för flera år sedan, vid sockenvägen och ena gärdet, en betydande sträcka stengärdesgård uppdragen; men, ehuru satt på ganska fast grund, har den dock, å ett eller annat ställe, börjat sätta sig och ramla. Den kan med obetydlig kostnad hjälpas; men likväl är sådant uraktlåtit, och i stället förledet år en ny gärdesgård av vanlig beskaffenhet uppstängd. 
   Redan i de äldsta jordeböckerna finns de nu sammanslagna 3 gårdar upptagna, men då var för 
sig, och ej förrän 1724 synes de vara förenade, under deras nuvarande gemensamma namn: 
Sundby, samt “Sahl Herr Ståthållaren Strokirks arvingar då tillhöriga. Men 1583 ägdes Sundby av Hr Pontus  och 1609 av hr Jacob Pontusson, - förmodligen av De la Gardiska Familjen - samt 1611 av Jacob Philipsson”. 
   Inom gårdens rå och rör är inget dagsverkstorp; men denna egendom är nu till samma arrendator, som innehar den förra, överlämnad. 

 Österöra by, 3 mantal rusthåll och augment, till uthusen mest ödelagd, med 30 tunnor årligt utsäde i god jord och stort höbord av 200 lass samt skön skog och vidsträckt fiskevatten. Å denna bys ägor är 4 goda torp, som nu göra sina dagsverken till Sundby, ävensom å angränsande säteri Örsta är tvenne 2:dagstorp, även Sundby underlagda. För gården hållas 2 ryttare och Österöra 1.

 
Örsta, 1/2 mantal roterat säteri beläget N i socknen, har åbyggnad för bonde, som ock nu arrenderar gården, vilken äger 14 tunnor utsäde, mest i sämre sand och lättjord, gott höbord, tillräckligt av alla vanliga slags skog, men knappt bete, utom skogsmarken. 
   Jordboken av 1513 och följande år upptager även “Örsta eller Örestad under omväxlande namn, i början sammanfört med Toffresättra, men sedan ensam”. 
   Säterifriheten tillika med roteringsskyldigheten flyttades för några år sedan från Lerberga ett halvt mantal på Örsta. På ägorna finns de ovannämnda under Sundby lagda tvenne torp. 
  Alla förenämnda gårdar, ävensom de flesta hemman i socknen, ägas av generalmajoren m m Herr  Greve   Albrecht   Lantingshausen. 6) 

 6) numera dess arvingar. 

 

Tranbygge, 1 mantal säteri och 1 mantal frälse, beläget NV i socknen, har mangård av trä, men en rymlig stenbyggnad för tjänstefolket och en god fruktträdgård. Gården äger cirka 35 tunnor årligt utsäde i god och mycket väl brukad jord, gott höbord till nära 300 lass, god skog och betesmark. Även är något fiske i Lejondalssjön, varifrån flyter en å, i vilken en god till tull berättigad mjölkvarn med 3 par stenar befinnes, av det förmånliga läge, att den merendels går hela året. Gångverket till denna kvarn är nyligen uppbyggt med en del gjutet arbete och ett vattenhjul av 8 alnars diameter med överfall, vartill alla 3 paren stenar är anbragta; ävensom utrymme är lämnat till en blivande siktstålkvarn med särskilt gångverk. 
   Nedanför i samma vattendrag, ehuru med anläggning av särskild kanal, till befordran av bättre fall, finnes även en nybyggd sågkvarn med ett blad, till husbehov; vilken till förne stod uppe vid mjölkvarnen, och förminskade dess vatten. Tröskverk finns också vid gården.
 
 
  “1531 nämner jordeboken Tranick, men 1540 Tranbygge, 1631 säges Tranbygge 1 gård höra under fru Ingebor på Thorsättra och den andra under Mathias Soph, varefter anföres åtskilliga ägare till dessa gårdar. 1724 Fru Maria Hägerstierna och 1783 Herr Hovjunkaren Iserrhjelm”. 
   Tranbygge säteri är extra roterat med en soldat. Inom hela gårdens rå och rör finns nu 5 dagsverkstorp, och på underliggande Fiskby 1 mantal frälse även 3 torp, som gör dagsverken till herrgården. 

Med egen avel brukas ock under Tranbygge, ehuru ägorna icke är sammanhängande: 
   Gellöfsta (Gällövsta) 1/2 mantal frälse i socknens N ände, av 16 tunnors utsäde, men ringare höbord, med stenbyggnad till mangård och ett gott tegelbruk, där på en gång kan brännas 80.000 murtegel, vartill leran tages på stället, men sanden hämtas sjöledes på Mälaren med egen segelbåt, och föres till bryggan vid bruket. Veden tages dels på gårdens mera inskränkta, dels å Tranbygges och Fiskeby bättre skog. Här är även, 

vid ena gärdet, uppsatt en vacker och i gott stånd varande stenhägnad. 
   Redan 1543 nämnes Geltelösa utjord, och sedan icke förrän 1631, med namnet Gellöfsta, under Fältherren Jacob De la Gardies sätesgård Sundby, samt 1724 under Tranbygge. 
   Denna egendom tillhör nu 2/3 Vice Presidenten och Riddaren, Herr Henr. W Iserhielm, och 1/3 Herr Ryttmästaren E. A. Ribens och dess avlidna Frus A. Iserhjelms barn. 

   Thorsättra (Torsätra), 2 mantal säteri, beläget i socknens N ände, med utsikt till Mälaren, har prydliga stenhusbyggnader av karaktärshus och flyglar, och en god fruktträdgård, jämte en betydande lövträdsplantering. 
   Utsädet kan beräknas till 35 tunnor i skiljaktligt jordmån, och höbärgningen till 200 lass, av gott slag. Skogen är stor och försäljes därav årligen timmer, famnved, något kol, och bräder sågade vid egen husbehovssåg. Betet är å vidsträckt mark tillräckligt i många inhägnade hagar. Med en lång strand till Mälaren följer ett gott fiske nu upplåtet till arrende. Vid gården är gott tröskverk.

.
   Denna gård räknar även århundraden från sin upprinnelse, och är redan 1535 och framdeles i häradets handlingar känd under namnet Toffwesätter först med 3 åbor och sedan med 2, varefter den länge inte nämns förrän 1631 och då med namnet Thorsättra, samt anmärkning Fru Ingebor brukar till sätesgård; följande anmärkningar finnes sedan: år 1683, Herr Gabriel Bengtson bytt under frälse; 1685 Herr Carl Skunk innehaver till sätesgård; 1699, efter Reduktions Commissionens dom Herr Pehr Kallings frälsegods; och 1724 Herr Secreterare E. Iserhielm äger". 
   Gården är nu extra roterad för 1 1/4 soldat. Inom rå och rör finns nu, sedan några torp blivit lagde till gårdens bruk, 5 st 2:dagstorp. Denna sätesgård ägs och brukas av Capitenen Carl Reinhold av Robsahm. 

Garpebo, (Tång) 1/2 mantal skatte, SV från kyrkan, förtjänar särskilt att anmärkas, i avseende 
 

på dess bättre och överflödiga åbyggnad av trä, 
med tvenne smärre fruktträdgårdar och vilda lövträdsplanteringar, som länge föranlett gårdens beboende av herrskap och ståndspersoner. 
   Gården, som omges av stor barrskog, äger 12-13 tunnor årligt utsäde i väl brukad skogsjord, och vidsträckt skogsäng, fast av ringa bördighet, kanske till 60 lass, så att ägaren har börjat med dess successiva plöjande. Skogen synes tillräcklig för husbehov av alla slag, helst nu, sedan den förledet år skedda utbrytningen av ägor, ifrån bolbyn Tång, ökade omfånget med omkring 45 tunnland. 
   “I äldre handlingar, från 1540 benämnes Garpebo såsom torp med 2 åbor, ända intill 1633, då det upptages för 1/4 gård Herr Gabriel Gustafsson under frälse tillhörigt. 1683 anföres det såsom 1/2 gård Herr Carl Soop äger”. Denna gård, som ofta ombytt ägare, innehaves nu, och skötes genom hälftenbrukare, av Enkefru Majorskan Freudenfeldt född Liljenheim.
 
  Kyrkoherdebostället. 1 1/4 mantal krono, enstaka, beläget invid kyrkan, som på dess ägor är uppbyggd, torde även böra beskrivas. Det har, efter en olycklig vådeld 1803, ny karaktärsbyggning, i laglig form till storleken, men genom inredning och vindsrum något avvikande därifrån. 
   Genom förre pastors berömvärda omtanke och verkliga kostnad har bostället nu en betydande fruktträdgård av omkring 100 äkta träd; med en även nu sammanhängande vild lövpark, försedd med lövsalar och sandgångar. 
   Utsädet uppgår, efter någon förledet år gjord odling, till cirka 18 tunnor i flerfaldig jordmån, varav en del är god, men det övriga, dels lättjord, benägen att bära vildsenap, landhavre och losta, dels sämre lera, försvagad genom skuggan av grov skog mot söder; vilken senare olägenhet, genom nu verkställd hagröjning, till en god del är hävd. Höbordet kan beräknas till omkring 100 lass, hälften kärr- och hälften hårdvallshö. 
   Genom en vid författarens tillträde begärd rågångsförrättning, skedde ett utbyte av prästgårdens förra storäng, som låg avskild genom 
svår väg inom och  över Österröra bys båda gärden 
och hagar, emot en av nämnda bys ängar, belägen i sammanhang med prästgårdens ägor, varigenom, i synnerhet till läget, gjordes en ren vinst. 
   Skogen har av förra pastor blivit sorgfälligt vårdad, och nästan alldeles icke under hela 20 år begagnad, icke ens genom hagarnas behövliga röjning. Härigenom kan den nu vara behjälplig till husbehov av alla slag; helst socknens torpare, med respektive herrar jordägares tillstånd, enligt gammal överenskommelse, till pastor avlämna ett lass torr långved årligen - och ännu mera. 
   Författaren har med ledning av kartor, handlingar och tillträdessyn, genom ovannämnde råskillnads uppgående, tillvunnit bostället, medelst träffad överenskommelse 7) en god skogstrakt, som minst 150 år varit detsamma frånkänd, och sedermera, genom stridiga kartor, till äganderätten något tvetydig. 

7) Så vakar en rättskaffens lärare, även i en jordisk angelägenhet på ett försonande sätt, över en kronans egendom. 

 

Prästgård  
Betet är knappt, och i en hage mycket försämrat genom en för tät björkskog, vars avfallande löv och tjocka skugga hindra gräsväxt. 
 Icke förrän 1693 finns prästbordet upptaget i jordeboken, och då utan åsatt mantal; men 1709 är detta beräknat till 1 1/4, ehuru prästgården såsom boställe förut tillvarit, även under särskilt namn. Gården är extra roterad till 1/2 soldat i förening med Lennartsnäs säteri i Näs socken. För mer än 100 år tillbaka har på ägorna funnits 2 jordtorp, men vilka blivit igenlagda till betesmark, och är innehavaren vid senare tillträdessyn, på begäran från deras återuppbyggande frikänd 

   Klockarebordet, icke beräknat i mantal, men i äldre handlingar upptaget till 2 öresland, torde i behörigt sammanhang få nämnas. Dess åbyggnad, som till boningsrum utgör sockenstugan, med 2 små kamrar, ligger inom prästgårdens rågång invid kyrkan; men för övrigt är det till sina ägor behörigt avrösat emellan prästgården och Lerberga. Det har 2 tunnor årligt utsäde i medelmåttigt god, men ganska väl hävdad jord. Dess ringa och sämre äng är nyligen till åker upplöjd; men likväl har klockaren, fastän blott på behaglig tid, en bördig ängstäppa, jämte jordfruktsland å prästbordets ägor, invid sin

åbyggnad. En liten god skogspark tillhör även detta klockarbord. Detta har, av ålder och under förra århundraden, enligt vad några i Domkapitlets arkiv förvarade handlingar intyga, varit kallat ett Ryds kyrkogods; men likväl under den tiden skiftesvis brukats av klockaren och under prästgården, och därunder jämte några ganska vidsträckta prästgårdens ägor åt samma sida, invecklat  i en långvarig rättegång om äganderätten, vilken rättegång av prästgårdens innehavare lärer blivit vårdslösad,  8) 
emedan dessa ägor, genom redan gammal avrösning, blivit densamma frånskilde. 
   Under senare år har detta klockarbord däremot blivit ansett såsom Lerberga hemman tillhörigt, och blott av välbehag till klockaren upplåtet. Men, genom den senaste rågångsförrättningen vid prästebordet, blev det, med anledning av förenämnde handlingar, och genom Lerberga högrespektive ägares frivilliga medgivande, utan process, för all tid ett Ryd Sockens Klockarebord ansett och avrösat. Också är det av denna anledning nu mera beskattat för roteringsfrihet. 

8) I fall så varit, synes den tidens Domkapitel även böra dela förebråelsen

 
 
 Till UKF:s Först sida               Till Hembygdsbokens första sida     Till Nästa kapitel         Till Ämnesområden