|
Negelstena gård vid 1900-talets början /hembygd/ negelste .htm
UKF:s
Startsida Ortsbor berättar
- Läs vad de har att säga om Negelstena
Några
barndomsminnen från Negelstena
Fotografier från 1900-talets början Av Lotte EkstedtUKF:s småskriftserie Nr 4 Alla
byggnader i Negelstena är jämnade med marken. Ortsbor
berättar - Sök på ordet Negelstena Materialet
är hämtat från Forsningsinstitutets
småskriftserie nr 4,
Negelstenas huvudbyggnad, nedbrunnen 1919
Bilderna och den beskrivande texten överlämnades till makarna Videklev på Soldathemmet vid Svea Livgarde 1997 efter att systrarna Lotte Ekstedt och Ulla Lundsgård besökt sin barndoms bygd. De har låtit reproducera ett drygt 30-tal bilder från familjealbumet. Dessa reproduktioner förvaras på Soldathemmet. I samband med
Västra Rydsförsamlings
utfärd på
skjutfältet i buss sommaren 1999
framställde UKF den föreliggande skriften, varvid Soldathemmets bilder
digitaliserades och nu finns i denna form i institutets samlingar för
kommande användning i bl a hembygdsböcker. Vi tackar för en
värdefull dokumentation av denna del av kommunen.
Börje
Sandén, Upplands-Bro Kulturhistoriska ForskningsinstitutBildförteckning
- Några
barndomsminnen från Negelstena
- Några faktaupplysningar
Se också kartan längre ned 1
Utsikt
från skolbacken. Första huset
är småskolan, som låg till vänster om
vägen
2-5 Corps-de-logiet låg ovanför trädgårdsmästarebostaden. 6 Småskolan. 7 Statarbyggnaden. Bostad om 1 rum och kök för 8 familjer. 8 Logen. Första huset på höger sida. 9 Ladugården på höger sida. 10 Stallet på vänster sida. Ladugården och stallet låg mitt emot varandra. 11 Vägkorsning: Till vänster vagnshuset. Rätt fram rättarbyggnaden. 12 Rättarbyggnaden med bostad även för kusken, gårdskarlen och 2 enkelrum för ogifta arbetare. I källaren bl.a. omklädningsrum för arbetarna. På taket var “vällingklockan” placerad. (Mittemot låg trädgårdsmästarebostaden, men tyvärr gjordes ingen bild av den.) 13 Arbetare på gården omkring 1915. Smågrabbarna ville tydligen också vara med. 14 Lilla trädgården med växthus och drivbänkar. Till höger baksidan av rättarbostaden. 15 Förvaltarebostaden som gränsade till lilla trädgården. 16 Bortom förvaltarebostaden låg mejeriet. Vägen härifrån leder fram till Vallby. Vid vägkorsningen ledde till höger en backe ned mot oxhuset. 17 På högersida oxhuset. 18 På vänster sida bostad för smeden och 3 statare. 19 Vägen fortsatte sedan fram mot smedjan. Från vägkorsningen går en väg rakt fram med stora och lilla magasinet på vänster sida (foton saknas). Vänstra gärdet gränsade till Parken. Här fanns bl.a. bokträden. 21 Vägen slutade vid ångbåtsbryggan, där ångbåten Uppland passerade varje vardag för att bl.a. transportera mjölken. 22 Sjötorpet. 23 Utmed stranden gångväg till Fiskartorpet. På vägen innan Sjötorpet en vägkorsning: 24a Till höger uppe i en backsluttning låg på vänster sida Soldattorpet, där snickaren bodde. 24b Alphyddan låg strax bredvid. 25 Vägen fortsatte upp genom skogen till Fågelhäll. 26 Åt andra hållet låg det gärden på båda sidor om vägen. Därefter kom Parken på vänster sida och till höger uppför en backe låg Änkehuset (Tälgby). Här bodde gårdens änkor och f d arbetare på gården. 27 Bredvid Änkehuset låg Sjukstugan eller Jaktstugan, som den kallades på senare år. 28 Mellan Negelstena och Vallby låg Täljebytorp. 29 Lövhagen var ett torp mellan Täljeby och Svarsta. Jag vill minnas att en familj Rundlöv bodde där med 18 barn. 30 Vägen fortsatte fram till Svarsta torp. 31 Borgarbo (förr Bojabo. BS) var helt förfallet redan på 20-talet.  Ur
ekonomiska kartan ca 1950, kompl. med anteckningar ur
fornminnesregistret
|
|
Några
barndomsminnen från Negelstena.
Vid min
systers, Ulla Lundsgård, och mitt besök på Svea
Livgarde den 24
september 1997 blev fru Videklev intresserad av att höra hur vi
upplevde vår barndom och därför skriver jag ned
några minnen. Negelstena var gården som låg “på sidan om landsvägen”. Det väckte därför stort uppseende då något extra hände. På gården fanns det många barn och vi lekte tillsammans och hade roligt. Vi hoppade höjd-och längdhopp, bollade, lekte kurragömma och ta fatt, gick på kryckor, spelade krocket och fotboll och kastade kniv. Vi sportade mycket. Snickaren fick göra skidor och stavar till alla gårdens barn. Vi åkte mest i backar och tävlade om vem som var duktigast. Skridskor hade de flesta av oss. I början av vintern åkte vi på Stora och Lilla Dammkärret som låg uppe i skogen ovanför smedens bostad. Sedan isen lagt sig på Mälaren åkte vi över till Sigtuna. Där gick vi på kondis och festade på sockerdricka och bakelse. Vilken fest! På sommaren badade vi i viken snett emot ångbåtsbryggan. Simdynan gjorde vi av vass och den bands ihop med snören. Vid Negelstena låg småskolan och där gick förutom gårdens barn även barn inom socknen Håbo-Tibble. Lärarinnan hette Beda Pettersson och hade varit här under många år. Hon kallades av alla “tant Beda” och var jättesnäll och duktig att undervisa. Varje år kom en gymnastikinspektör från Uppsala. Vi gymnastiserade med kläderna på och det godkändes inte. Vi måste ta av klänningar, byxor och skjortor. Som vuxen har jag fått veta vilken denna gymnastikinspektör var. Han hette Hjalmar Ekstedt, major på I 8, och var utbildad gymnastikdirektör och sjukgymnast. Han hade gått på Karlberg och tjänstgjorde som inspektör under åren 1919 till 1932. Han hade 4 flickor och 5 pojkar varav den ene blev min man. Storskolan låg framme vid Håbo-Tibble kyrka ca 1/2 mil från Negelstena. Jag gick där endast ett år, läste sedan hemma för guvernant och prövade in i Flickskolan i Enköping och fick normalskolekompetens 1934. Vägen till storskolan var rätt jobbig, men vi hade alla sällskap. Man minns regn och snö och hur vi fick hänga upp våra våta kläder på snören ovanför kaminen i avklädningsrummet där vi också åt vår matsäck. Det var aldrig tal om att vi skulle bli skjutsade till skolan trots att det ju fanns både häst, vagn och kusk. På midsommarafton kläddes majstången och dansades på logen. Det var “Kalle i Lövhagen” som spelade dragspel. Julgransplundringarna uppskattades. Vi drack konstigt nog kaffe och doppet bestod av bullar, sockerkaka och småkakor. Vi dansade runt granen och lekte sittlekar. Till händelserna under året hörde att handlanden i Håbolund kom på sin motorcykel med sidovagn för att skriva order, och varorna levererades dagen efter. Varje vecka kom en varubil från Stockholm med både specerier och charkvaror. Vad vi ungar särskilt uppskattade var kubbarna som kostade 5 öre. 1925 var det lantarbetarstrejk och strejkbrytare från Stockholm kom. Jag var ju liten, men minns att det var litet ruggigt.. De bodde på olika ställen, bl.a. i trädgårdsmästarebostaden. En morgon såg trädgårdsmästaren två av dem sticka iväg ned mot båtbryggan. De hade misstänkt stor packning med sig varför han undersökte garderoben och där saknades två kostymer. Det anmäldes till Pappa, som ordnade att polisen stoppade båten vid Stäket. Manövrarna på Negelstena hör till de roligaste minnena. Det var spännande med militärer och vi ungar skulle vara med. När maten lagades höll vi oss framme och fick bl.a. smaka på stora och goda köttbullar. Grabbarna skojade med oss och tog massor med foton. Troligen fanns det ingen film i kamerorna, men huvudsaken var ju att vi fick “grina upp oss”. Cheferna bodde och åt i mitt hem. Ett foto från år 1915 och kopia av telegram år 1928 bifogas. Stockholm i oktober 1997 Lotte Ekstedt |
|
Ägare till Negelstena
I början på 1600-talet Engelbrekt Svensson, slottsfogde i Uppsala. I slutet på 1600-talet ätten Wallrawe. I början på 1700-talet justitiekansler Karl Isaer, adlad Isaerhielm, d 1748 Gården ärvdes av sonen hovjunkare K W Iserhjelm som också ägde Thorsätra och Tranbygge, d. 1802.
På våren 1884 köpte grosshandlare Carl Cristian Söderström och hans hustru Maria, född König, gården. Dottern Signe gifte sig med universitetskansleren Ernst Trygger. De hade sonen Karl, chefsredaktör på Svenska Dagbladet och dottern Ulla, gift med Gustaf af Ugglas, ägare till Forsmark. Ulla af Ugglas var sista ägaren. Som förvaltare till Negelstena kom 1886 Ernst Planting-Bergloo, son till kapten Nils Axel Planting-Bergloo, Visby. Stamfader till den adliga släkten var Anders Planting, adlad Planting-Bergloo, född 1619. Han var generalmajor vid kavalleriet och guvernör i Wismar, död 1862. I oktober 1929 gick Planting-Bergloo i pension. Som efterträdare kom Waldemar Sjögård och 1939 Åke Södersten. De sista åren sköttes gården av Ulla af Ugglas son Ludvig. Åkerarealen
500
tunnland och skogsarealen
700
tunnland.
|
| Byggnader: Corps-de-logiet byggt Ladugården och gamla stallet Stora magasinet Teljeby Fiskartorpet Stora statarbyggnaden Logen Nya stallet Förvaltarbostaden |
1839-1840. Brann 1919 (svetslåga). 1850 1857 1872 1876 1885 1886 1897 190 |
 1. Utsikt från skolbacken. Se även kartan |
 3.
Corps-de-logiet
låg ovanför trädgårdmästarbostaden
|
 4.
Corps-de-logiet.
|
 5.
Corps-de-logiet.
|
 6. Småskolan. och 2 enkelrum för ogifta arbetare. |
 7. Statarbyggnaden -bostad om 1 rum o kök för 8 familjer. |
 8. Logen -första huset på vänster sida |
 9. Ladugården - på höger sida |
 10. Stallet - på vänster sida. |
 11. Vägkorsning -till vänster vagnshuset, rätt fram rättarbyggnaden |
 12. Rättarbyggnaden - även bostad för kusken, gårdskarlen |
 13. Arbetare på gården omkring 1915. (Lottes far till höger. BS) |
 14. Lilla trädgården med växthus och drivbänkar. Till höger baksidan av rättarbostaden. |
 15. Förvaltarbostaden - gränsande till lilla trädgården |
 16. Mejeriet - bortom förvaltarbostaden, vägen leder till Vallby. |
 17. Oxhuset - från vägkorsningen nerför en backe till höger. |
 18. Bostad för smeden och 3 statare - längre fram efter samma väg. |
 19. Smedjan - längre fram efter samma väg |
 21.
Ångbåtsbryggan
-vägen rakt fram från vägkorsningen. Gärden
på bägge sidorna. |
 22. Sjötorpet - till vänster om ångbåtsbryggan. |
 23. Fiskartorpet - gångväg längs stranden åt vänster. |
 24 A. Soldattorpet - i backen till höger från vägkorsningen strax innan ångbåtsbryggan. Senare benämnt Jägartorp. |
 24 B. Alphyddan - strax till vänster om soldattorpet. |
 25. Fågelhäll i skogen utefter vägen mot Thorsätra. |
 26.
Änkehuset
Tälgeby - åt andra hållet från
vägkorsningen vid ångbåtsbryggan. |
 27. Sjukstugan - senare Jaktsugan, strax bortom Tälgeby |
 28. Tälgbytorp - mellan Negelstena och Vallby. bevarat |
 29. Lövhagen - mellan Tälgbytorp och Negelstena. Vill minnas att familjen Rundlöv bodde här. |
 30.
Svarsta
- längs vägen mot Ålsta.
|
 31. Borgarbo - helt förfallet redan på 20-talet. (Hette förr Bojabo, BS) |
  “Negelstena,
Uppland och Tibble Socken, ritat den 19 augusti 1843.” av J.A. Gillberg.
Gillberg var chef för Konstakademien i Stockholm. Hans syster var anställd “som sällskapsdam hos familjen Rålamb på Granhammar. |
|
|