UKF:s Startsida              Det hände i Upplands-Bro       Ämnesområden

Brevets innehåll:
“Sedan hembygdsföreningen erfarit att regeringen givit fortifikationsförvaltningen tillstånd att riva den å Lövsta säteri befintliga mangårdsbyggnaden jämte den östra flygeln samt det tillika kommit till föreningens kännedom att de i mangårdsbyggnaden uppförda kakelugnarna redan utbjudits till försäljning får hembygdsföreningnen härmed, innan betydande kulturvärden skingras anföra följande: Lövsta säteris kulturhistoriska värde är oomstritt, härmed må likväl erinras om att Lövsta i historisk mening utgjort centrum för bygden kring sjösystemet Lejondalssjön, vilken tidigare följdriktigt bar namnet Lövstasjön. Såväl mangårdsbyggnaden som flygelbyggnaderna uppfördes redan på 1640-talet och har sedan dess bevarat sin 1600-talsprägel. Lövsta säteri utgör därmed det äldsta bevarade säteriet i kommunen. Ej blott den yttre miljön tilldrager sig kulturhistoriskt intresse, i mangårdsbyggnaden finns bl a uppförda ett antal kakelugnar vilka det är av stort värde att bevara i sin ursprungliga miljö. Mangårdsbyggnaden har vid besiktning befunnits vara i bättre skick än som tidigare antagits och fullt möjligt att inom en realistisk kostnadsram renovera och bevara. 

Ur riksdagsdebatten - protokoll, 1981-82 
Riksdagsman Sven Munke.
Efter bandinspelning med uppläsning av motionen (Börje Sandén)

“Herr talman, jag vill först tacka försvarsutskottet för en föredömlig, snabb och välvillig behandling av min motion 1728 om kulturbyggnadens bevarande på Lövsta säteri; eftersom jag har speciellt intresse för gammal bebyggelse har jag under studier av sådan kunnat konstatera att det som är i allmän ägo ofta är mest förfallna; så har också blivit fallet med Lövsta; när förfallet har gått så långt så att en byggnad nått slutstationen återstår i allmänhet ingenting annat än att riva. Lövsta skulle också ha mött det ödet i januari, fortf har erhållit regerings tillstånd till detta; som svar på en fråga till försvarsministern om Granhammars slott gav statsrådet uttryck för synpunkten att ett bevarande skulle vara tänkbart. Fortf har hand om även denna byggnad; när jag hörde detta i kammaren ställde jag en liknande fråga om Lövsta och under den allmänna motionstiden fullföljde jag ärendet genom att väcka den nu aktuella motionen; jag vill fästa kammarens uppmärksamhet på att om en privat fastighetsägare sköter sina hus på detta sätt kan han drabbas av vitesföreläggande eller åtal, detta gäller däremot inte allmänna byggnader; min motion handlar om en kulturhistorisk sätesgård från 1640-talet, vilken är ett unikt vittnesbörd om en gången tids byggnadsstil. Den inom regionen verksamma hembygdsföreningen Håtuna Håbo-Tibble hembygdsförening är beredd att utan kostnad för försvaret åtaga sig att restaurera och återställa byggnaden; föreningen har redan erfarenhet på området eftersom den har räddat andra liknande kulturbyggnader;  försvarsutskottets betänkande är ett välkommet bevis för att kulturens värde börjar beaktas även av sådana myndigheter som man inte vanligen kopplar ihop med kulturbevarande insatser; det är min förhoppning att denna policy skall bli ett vanlig inslag även bland andra som förvaltar byggnader och anläggningar i allmän ägo; Herr talman, jag har inget yrkande eftersom motionens syfte helt tillgodoses i försvarsutskottets betänkande.” 

I riksdagsbehandlingen gav man fortf:s generaldirektör i uppdrag att förhandla med hembygdsföreningen i syfte att gården skulle bevaras.